"Skulle Tyskland i framtiden ännu på atomkraft satsa?"
Jag tycker om tyskarna.
Ingeborg
=====================================================================================
Umfrage
Sollte Deutschland in Zukunft noch auf die Kernkraft setzen?
37%
Ja
63%
Nein
Jag (Monica) är helt förbluffad över hur blåsta vi är här i Sverige. Så fort man kommer utanför landets gränser i riktning just Tyskland och Frankrike finns en helt annan kunskap om kärnkraft. Hur kommer det sig då? Jo, vi är utsatta för en massiv desinformation här i Sverige.
söndag 21 februari 2010
torsdag 18 februari 2010
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
Miljöpartiet de gröna
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
2010-02-18 14:15
Regeringens förslag om skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka innebär att skattebetalarna får stå för de kostnader som överstiger 15 miljarder kr. Miljöpartiet energipolitiska talesperson Per Bolund är kritisk.
- Vid en kärnkraftsolycka kommer skattebetalarna att få stå med notan för alla kostnader utöver 15 miljarder kr. Regeringen tillåter energibolagen att ta hem vinsterna och samtidigt gömma ansvaret i sina dotterbolag, säger Per Bolund. Tjernobylolyckan har hittills kostat närmare 1000 miljarder bara i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. 15 miljarder täcker inte på långa vägar de kostnader som uppstår vid en olycka. Regeringen öppnar också upp för att ge tillstånd för nybyggnation av kärnkraftsreaktorer.
- Att öppna upp för att bygga nya kärnkraftverk är ett ekonomiskt slöseri. Det riskerar också att lägga en våt filt över investeringar i de förnybara energikällorna, säger Per Bolund.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Per Bolund, 070-580 00 19
Kristoffer Talltorp, pressekreterare 070-925 18 93
Socialdemokraterna
S: Nej till regeringens förslag om nya kärnkraftverk - öka investeringarna i förnybart istället
2010-02-18 14:24
Socialdemokraterna riktar nu kritik mot regeringens nya förslag om att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. - Kärnkraften är varken en långsiktigt hållbar eller förnybar energikälla. Den är dyr och riskfylld, säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Tomas Eneroth.- Elbolagen måste säkra upp riskerna med kärnkraft. Det innebär ökade kostnader för hushållen och industrin redan innan en kärnkraftsolycka inträffar. Det enda rätta är därför att i takt med vad jobb och välfärd tillåter ersätta kärnkraften med förnybara energikällor och energieffektivisering. Vi vill kraftigt öka investeringarna i vindkraft, biobränslen och andra förnybara energikällor. Det är betydligt mer långsiktigt hållbart, säger Tomas Eneroth.- Det är märkligt att regeringen vill bygga fler nya kärnkraftsverk i ett läge då forskningsuppgifter visar på att uranet kommer att ta slut inom en inte allt för fjärran framtid. Vi kommer att ersätta lagen om kärnkraftsutbyggnad med en politik för långsiktigt hållbar energiförsörjning. Energimyndigheten är tydlig med att vi i Sverige ändå kommer att ha ett elöverskott i Sverige under överskådlig framtid, säger Tomas Eneroth.- Vi tror och hoppas att en majoritet i riksdagen är beredda att rösta ned regeringens kärnkraftspolitik. Det finns ett starkt motstånd mot regeringens planer på att bygga nya kärnkraftverk och öppna för uranbrytning i Sverige. Vi upprepar vårt löfte om att en rödgrön regering kommer att bjuda in till breda, blocköverskridande samtal för en ny långsiktigt hållbar energiuppgörelse som säkrar jobb och välfärd i Sverige, säger Tomas Eneroth.
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
2010-02-18 14:15
Regeringens förslag om skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka innebär att skattebetalarna får stå för de kostnader som överstiger 15 miljarder kr. Miljöpartiet energipolitiska talesperson Per Bolund är kritisk.
- Vid en kärnkraftsolycka kommer skattebetalarna att få stå med notan för alla kostnader utöver 15 miljarder kr. Regeringen tillåter energibolagen att ta hem vinsterna och samtidigt gömma ansvaret i sina dotterbolag, säger Per Bolund. Tjernobylolyckan har hittills kostat närmare 1000 miljarder bara i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. 15 miljarder täcker inte på långa vägar de kostnader som uppstår vid en olycka. Regeringen öppnar också upp för att ge tillstånd för nybyggnation av kärnkraftsreaktorer.
- Att öppna upp för att bygga nya kärnkraftverk är ett ekonomiskt slöseri. Det riskerar också att lägga en våt filt över investeringar i de förnybara energikällorna, säger Per Bolund.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Per Bolund, 070-580 00 19
Kristoffer Talltorp, pressekreterare 070-925 18 93
Socialdemokraterna
S: Nej till regeringens förslag om nya kärnkraftverk - öka investeringarna i förnybart istället
2010-02-18 14:24
Socialdemokraterna riktar nu kritik mot regeringens nya förslag om att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. - Kärnkraften är varken en långsiktigt hållbar eller förnybar energikälla. Den är dyr och riskfylld, säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Tomas Eneroth.- Elbolagen måste säkra upp riskerna med kärnkraft. Det innebär ökade kostnader för hushållen och industrin redan innan en kärnkraftsolycka inträffar. Det enda rätta är därför att i takt med vad jobb och välfärd tillåter ersätta kärnkraften med förnybara energikällor och energieffektivisering. Vi vill kraftigt öka investeringarna i vindkraft, biobränslen och andra förnybara energikällor. Det är betydligt mer långsiktigt hållbart, säger Tomas Eneroth.- Det är märkligt att regeringen vill bygga fler nya kärnkraftsverk i ett läge då forskningsuppgifter visar på att uranet kommer att ta slut inom en inte allt för fjärran framtid. Vi kommer att ersätta lagen om kärnkraftsutbyggnad med en politik för långsiktigt hållbar energiförsörjning. Energimyndigheten är tydlig med att vi i Sverige ändå kommer att ha ett elöverskott i Sverige under överskådlig framtid, säger Tomas Eneroth.- Vi tror och hoppas att en majoritet i riksdagen är beredda att rösta ned regeringens kärnkraftspolitik. Det finns ett starkt motstånd mot regeringens planer på att bygga nya kärnkraftverk och öppna för uranbrytning i Sverige. Vi upprepar vårt löfte om att en rödgrön regering kommer att bjuda in till breda, blocköverskridande samtal för en ny långsiktigt hållbar energiuppgörelse som säkrar jobb och välfärd i Sverige, säger Tomas Eneroth.
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
Miljödepartementet
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
Uranbrist inom 20-30 år befarar IAEA
Uranbrist inom 20-30 år befarar IAEA
Onsdag 17 februari 2010 06:00
Det internationella atomenergiorganet IAEA varnar för att det kan bli brist på uran till alla de nya kärnkraftverk som nu byggs runt om i världen, inom några decennier. I sommar kommer IAEAs nya globala sammanställning av uranläget, men Hans Forsström som är direktör för bränslecykel och avfall på IAEA, säger att tidigare prognoser verkar stå sig.
Hans Forsström om uranbrist
– Dels behöver man utöka de existerande gruvorna, men man behöver även öppna nya gruvor, för idag så produceras bara 2/3 delar av det man konsumerar. Resten tas från lager, t ex att man har omvandlat vapenmaterial till bränsle för kärnkraftverk och i ett perspektiv på 10-20 år kan det inte fortsätta på det sättet, säger Hans Forsström på IAEA.
Hittills har alltså skrotade kärnvapen från USA och Ryssland kunnat kompensera för att det inte bryts tillräckligt med uran i världen. Men 2012 går avtalet om vapenuran från de båda länder ut, och vad som då händer är ännu oklart. Ett alternativ kan vara en ökad upparbetning av uttjänt kärnavfall. Men enligt Hans Forsström på IAEA skulle det med dagens teknik inte räcka långt. Bara om många länder framöver bygger snabbreaktorer, så kallade bridreaktorer, skulle upparbetat uran kunna ersätta nybrutet.– Det är kanske något som ligger 40-50 år framåt i tiden, tror Hans Forsström på IAEA.
På Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar professor Christian Ekberg om hur man kan återvinna svenskt kärnavfall för framtidens snabbreaktorer. Han bedömer att avfallsuranet skulle räcka för elproduktion i åtminstone 200 år och den nya tekniken kan bli klar snabbt om den politiska viljan finns.
– Rent tekniskt får vi alla pengar vi vill och alla tillstånd trycks igenom fort så skulle man kunna bygga upp det på ett antal år, hävdar professor Christian Ekberg på Chalmers.
Onsdag 17 februari 2010 06:00
Det internationella atomenergiorganet IAEA varnar för att det kan bli brist på uran till alla de nya kärnkraftverk som nu byggs runt om i världen, inom några decennier. I sommar kommer IAEAs nya globala sammanställning av uranläget, men Hans Forsström som är direktör för bränslecykel och avfall på IAEA, säger att tidigare prognoser verkar stå sig.
Hans Forsström om uranbrist
– Dels behöver man utöka de existerande gruvorna, men man behöver även öppna nya gruvor, för idag så produceras bara 2/3 delar av det man konsumerar. Resten tas från lager, t ex att man har omvandlat vapenmaterial till bränsle för kärnkraftverk och i ett perspektiv på 10-20 år kan det inte fortsätta på det sättet, säger Hans Forsström på IAEA.
Hittills har alltså skrotade kärnvapen från USA och Ryssland kunnat kompensera för att det inte bryts tillräckligt med uran i världen. Men 2012 går avtalet om vapenuran från de båda länder ut, och vad som då händer är ännu oklart. Ett alternativ kan vara en ökad upparbetning av uttjänt kärnavfall. Men enligt Hans Forsström på IAEA skulle det med dagens teknik inte räcka långt. Bara om många länder framöver bygger snabbreaktorer, så kallade bridreaktorer, skulle upparbetat uran kunna ersätta nybrutet.– Det är kanske något som ligger 40-50 år framåt i tiden, tror Hans Forsström på IAEA.
På Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar professor Christian Ekberg om hur man kan återvinna svenskt kärnavfall för framtidens snabbreaktorer. Han bedömer att avfallsuranet skulle räcka för elproduktion i åtminstone 200 år och den nya tekniken kan bli klar snabbt om den politiska viljan finns.
– Rent tekniskt får vi alla pengar vi vill och alla tillstånd trycks igenom fort så skulle man kunna bygga upp det på ett antal år, hävdar professor Christian Ekberg på Chalmers.
onsdag 17 februari 2010
"Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Ett år sedan kärnkraftsöverenskommelsen 2010-02-04 14:28 -
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
tisdag 16 februari 2010
Det är regeringen Bildt som ska anmälas...
Göran Persons regering (S) har anmälts till KU, riksdagens konstitutionsutskott, för att inte ha agerat när den fick nys om att Ryssland dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall utanför Gotland.
Det var Uppdrag granskning i SVT som avslöjade att rysk militär dumpade det farliga materialet på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon, från den lettiska staden Liepaja mellan åren 1991 och 1994.
Och trots att den S-ledda regeringen informerades om saken för tio år sedan hände inget.
Nu har riksdagsledamot Rolf K Nilsson (M) anmält händelsen till riksdagens konstitutionsutskott.
Det var Uppdrag granskning i SVT som avslöjade att rysk militär dumpade det farliga materialet på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon, från den lettiska staden Liepaja mellan åren 1991 och 1994.
Och trots att den S-ledda regeringen informerades om saken för tio år sedan hände inget.
Nu har riksdagsledamot Rolf K Nilsson (M) anmält händelsen till riksdagens konstitutionsutskott.
Men mycket tyder på att det är regeringen Bildt som bör anmälas:
fredag 12 februari 2010
Lettland vill inte bygga kärnkraftsverk med Ryssland i Kaliningrad...
Lithuania Declines Proposal for Kalingrad Nuclear Plant
12 February 2010
Reuters
VILNIUS, Lithuania — Lithuanian President Dalia Grybauskaite has turned down a Russian proposal to join in building a new nuclear power plant in the Kaliningrad enclave, an official said Thursday.
Russia said it wanted to build a nuclear power plant in Kaliningrad, sandwiched between Poland and Lithuania. Lithuania is planning its own new nuclear plant.
"President Grybauskaite told the Russians bluntly that Lithuania is not interested in joining in building a nuclear power plant in Kaliningrad, because we are going to build our own plant," said Darius Semaska, foreign affairs advisor to President Dalia Grybauskaite.
Prime Minister Vladimir Putin made the proposal when meeting Grybauskaite in Helsinki late Wednesday.
Last September, Russia approved a plan to invest 5 billion euros ($7.29 billion) in a 2.3 gigawatt nuclear power station in Kaliningrad by 2016 to 2018 in tandem with foreign companies, the first such joint project with foreigners in its history.
The project leader, Inter RAO, said Italian power firm Enel
was interested in joining the project and that Russia was talking to other potential partners.
Lithuania has also announced a search for a strategic investor to take more than 50 percent in a project company to build a new plant by 2018 to 2020.
The government said it had picked five companies to continue talks with but declined to identify them.
Vilnius also said the investor would have to meet the criteria of "Euro-Atlantic integration," suggesting that Russian companies may not be considered.
12 February 2010
Reuters
VILNIUS, Lithuania — Lithuanian President Dalia Grybauskaite has turned down a Russian proposal to join in building a new nuclear power plant in the Kaliningrad enclave, an official said Thursday.
Russia said it wanted to build a nuclear power plant in Kaliningrad, sandwiched between Poland and Lithuania. Lithuania is planning its own new nuclear plant.
"President Grybauskaite told the Russians bluntly that Lithuania is not interested in joining in building a nuclear power plant in Kaliningrad, because we are going to build our own plant," said Darius Semaska, foreign affairs advisor to President Dalia Grybauskaite.
Prime Minister Vladimir Putin made the proposal when meeting Grybauskaite in Helsinki late Wednesday.
Last September, Russia approved a plan to invest 5 billion euros ($7.29 billion) in a 2.3 gigawatt nuclear power station in Kaliningrad by 2016 to 2018 in tandem with foreign companies, the first such joint project with foreigners in its history.
The project leader, Inter RAO, said Italian power firm Enel
was interested in joining the project and that Russia was talking to other potential partners.
Lithuania has also announced a search for a strategic investor to take more than 50 percent in a project company to build a new plant by 2018 to 2020.
The government said it had picked five companies to continue talks with but declined to identify them.
Vilnius also said the investor would have to meet the criteria of "Euro-Atlantic integration," suggesting that Russian companies may not be considered.
torsdag 11 februari 2010
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
I dagens Ny Teknik (10. 2. 10) står det på sidan 19 även följande: (avskrift)
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
Säkerhetsproblem har kantat bygget av Finlands nya reaktor. I höstas krävde myndigheter i tre länder bättre säkerhetssystem.
Organisationer som Greenpeace påpekade redan från start att Areva saknade en hållbar lösning för reaktorns säkerhet. År 2006 fick kylrör gjutas om eftersom att Arevas underleverantörer tillverkat rör som inte uppfyllde kvalitetskraven. Så sent som 2009 stoppades arbetet efter att nya brister med kylrrören uypptaäckts i form av små sprickor på gränsen mellan svetsfog och stålrör.
Men kylrören har inte varit de enda upptäckta bristerna. På finska Strålsäkerhetscentralens (Stuk) hemsida står det att cirka 1500 avvikelser i kvalitet rapporterats, vilket innebär att "strukturernas eller verksamhetshetens kvalitet inte motsvarar fastslagna kraf". I höstas kom också strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Frankrike och Storbritannien med ett gemensamt uttalande. De krävde att Areva måste förbättra säkerheten kring den nya tryckvattenreaktorn EPR- Stefan Nordberg"
Ingeborg
Nu reser sig den finska reaktorn
Av: Ny Teknik Admin Publicerad idag, 00:00
På andra sidan Östersjön byggs en av värdens största kärnkraftreaktorer. Om två år ska det försenade mångmiljardbygget vara avslutat. Olkiluoto 3 tillhör en ny generation reaktorer som ska klara både en härdsmälta och en flygplanskrasch.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Svetsar försenar finsk kärnkraft
Kyla möter fransk kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Finska strålmyndigheten hotar stoppa kärnkraftbygge
Tre steg för säkrare kärnkraft
Ungefär tio mil norr om Åbo, på en holme vid den finska västkusten, växer Finlands största enskilda byggprojekt genom tiderna fram. Olkiluoto 3 är landets femte kärnkraftsreaktor som enligt planerna invigs om två år.
Planerad byggkostnad: tre miljarder euro eller 30 miljarder kronor.
-Det blir en av de största reaktorerna
i världen. Omkring
13 TWh kommer att produceras varje år. Elproduktionen gör att Finland kan undvika 10-11 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd skulle produceras med kolkraft. Detta motsvarar utsläppen från hela Finlands biltrafik under samma tidsperiod, berättar Käthe Sarparanta, kommunikationschef för Olkiluoto 3.
Olkiluoto är en holme på cirka 1?000 hektar. Här finns ett 30-tal bofasta, och några sommarstugor. Men holmen domineras helt och hållet av kärnkraftverket. Privatägda kraftbolaget Industrins Kraft (TVO) äger cirka 90 procent av området och sedan de två första reaktorerna invigdes 1979 respektive 1980 har ett mindre samhälle bildats runt kärnkraftverket.
-Till bygget av den tredje reaktorn har vi byggt en bostadsby för 1 600 personer här i närheten. Men Olkiluoto 3 engagerar fler personer än så. I augusti förra året nåddes en arbetstopp då 4?300 personer var på plats, säger Käthe Sarparanta medan hon tar oss djupt in i den vindlande byggplatsen.
Arbetstoppen nåddes då reaktorns takkupol sattes på plats. Händelsen var en milstolpe i ett bygge som startade på riktigt 2003, då investeringsbeslutet att bygga reaktorn togs. Arbetet med infrastrukturen runt reaktorn startade 2004 och själva reaktorbygget påbörjades året efter. Vid vårt besök genomförs montage- och installationsarbeten i de nedre delarna av byggnaden.
-Kring reaktorbyggnaden uppförs fyra separata byggnader som innehåller fyra, av varandra oberoende säkerhetssystem, samt en byggnad som innehåller bränsleförråd. Själva reaktorn innesluts av två tjocka väggar. Båda består av armerad betong och den inre får en insida av stål. I anslutning till reaktoranläggningen byggs en turbinanläggning, säger Käthe Sarparanta.
Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor. Bygget baseras på teknik och drifterfarenheter från reaktorer byggda på 80-och 90-talet i bland annat Frankrike. Olkiluoto 3 är samtidigt en tidig representant för den tredje generationens reaktorer. Tillsammans med en reaktor som just nu byggs i franska Flamanville, så blir Olkiluoto 3 först i Europa.
* Vad skiljer Olkiluoto 3 från de äldre reaktorerna?
-Reaktorn är utrustad med en så kallad härduppfångare, en sorts betongbunker som fångar upp en eventuell härdsmälta och vattenfylls för att kyla ned smältan. En härdsmälta kan ju uppstå efter en allvarlig olycka som förhindrar kylning av reaktorn så att härden börjar smälta. Det är dock ytterst osannolikt. Dessutom är den nya reaktorn dimensionerad för att klara av en flygplanskrasch, säger Käthe Sarparanta.
* Så om en fulltankad jumbojet flyger in i reaktorn ska väggarna hålla för explosionen och trycket?
- Ja, så är det.
Käthe Sarparanta betonar att de senaste två åren har arbetet med Olkiluotos tredje reaktor flutit på bra. Men kraftiga förseningar och återkommande problem har präglat rekordbygget. Från början var det tänkt
att den nya reaktorn skulle stå klar 2009 men invigningen har skjutits upp i tre år.
* Varför har bygget försenats så mycket?
- Det finns många orsaker. En är att när TVO beställde den nya reaktorn så hade inga kärnkraftverk byggts
i Västeuropa på över tio år. Därför tog det längre tid än planerat innan administrationen och den övriga verksamheten kom till rätt nivå. Men på senare tid har man gjort dubbelt så mycket arbete som tidigare år. Ett sådant här arbete hamnar helt enkelt i olika faser där det går olika snabbt, säger hon.
Den försenade byggprocessen har också inneburit kostnadsökningar. Enligt den amerikanska tidningen New York Times rör det sig om en fördubbling av kostnaderna, alltså upp emot sex miljarder euro. Från TVOs håll är det dock fortfarande tre miljarder euro som gäller.
- TVO skrev kontraktet till ett fast pris. Jag kan inte säga någonting om sex miljoner euro. Vi har inga uppgifter om leverantörens kostnader, säger Käthe Sarparanta.
Totalt medverkar hundratals entreprenörer i processen. Det franska företaget Areva är huvudentreprenör för själva reaktorn medan Siemens bygger turbinen.
Byggprocessen är inte klar och i nuläget räknar TVO med att anläggningen ska stå klar 2012. Den beräknade livslängden är 60 år.
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
Säkerhetsproblem har kantat bygget av Finlands nya reaktor. I höstas krävde myndigheter i tre länder bättre säkerhetssystem.
Organisationer som Greenpeace påpekade redan från start att Areva saknade en hållbar lösning för reaktorns säkerhet. År 2006 fick kylrör gjutas om eftersom att Arevas underleverantörer tillverkat rör som inte uppfyllde kvalitetskraven. Så sent som 2009 stoppades arbetet efter att nya brister med kylrrören uypptaäckts i form av små sprickor på gränsen mellan svetsfog och stålrör.
Men kylrören har inte varit de enda upptäckta bristerna. På finska Strålsäkerhetscentralens (Stuk) hemsida står det att cirka 1500 avvikelser i kvalitet rapporterats, vilket innebär att "strukturernas eller verksamhetshetens kvalitet inte motsvarar fastslagna kraf". I höstas kom också strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Frankrike och Storbritannien med ett gemensamt uttalande. De krävde att Areva måste förbättra säkerheten kring den nya tryckvattenreaktorn EPR- Stefan Nordberg"
Ingeborg
Nu reser sig den finska reaktorn
Av: Ny Teknik Admin Publicerad idag, 00:00
På andra sidan Östersjön byggs en av värdens största kärnkraftreaktorer. Om två år ska det försenade mångmiljardbygget vara avslutat. Olkiluoto 3 tillhör en ny generation reaktorer som ska klara både en härdsmälta och en flygplanskrasch.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Svetsar försenar finsk kärnkraft
Kyla möter fransk kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Finska strålmyndigheten hotar stoppa kärnkraftbygge
Tre steg för säkrare kärnkraft
Ungefär tio mil norr om Åbo, på en holme vid den finska västkusten, växer Finlands största enskilda byggprojekt genom tiderna fram. Olkiluoto 3 är landets femte kärnkraftsreaktor som enligt planerna invigs om två år.
Planerad byggkostnad: tre miljarder euro eller 30 miljarder kronor.
-Det blir en av de största reaktorerna
i världen. Omkring
13 TWh kommer att produceras varje år. Elproduktionen gör att Finland kan undvika 10-11 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd skulle produceras med kolkraft. Detta motsvarar utsläppen från hela Finlands biltrafik under samma tidsperiod, berättar Käthe Sarparanta, kommunikationschef för Olkiluoto 3.
Olkiluoto är en holme på cirka 1?000 hektar. Här finns ett 30-tal bofasta, och några sommarstugor. Men holmen domineras helt och hållet av kärnkraftverket. Privatägda kraftbolaget Industrins Kraft (TVO) äger cirka 90 procent av området och sedan de två första reaktorerna invigdes 1979 respektive 1980 har ett mindre samhälle bildats runt kärnkraftverket.
-Till bygget av den tredje reaktorn har vi byggt en bostadsby för 1 600 personer här i närheten. Men Olkiluoto 3 engagerar fler personer än så. I augusti förra året nåddes en arbetstopp då 4?300 personer var på plats, säger Käthe Sarparanta medan hon tar oss djupt in i den vindlande byggplatsen.
Arbetstoppen nåddes då reaktorns takkupol sattes på plats. Händelsen var en milstolpe i ett bygge som startade på riktigt 2003, då investeringsbeslutet att bygga reaktorn togs. Arbetet med infrastrukturen runt reaktorn startade 2004 och själva reaktorbygget påbörjades året efter. Vid vårt besök genomförs montage- och installationsarbeten i de nedre delarna av byggnaden.
-Kring reaktorbyggnaden uppförs fyra separata byggnader som innehåller fyra, av varandra oberoende säkerhetssystem, samt en byggnad som innehåller bränsleförråd. Själva reaktorn innesluts av två tjocka väggar. Båda består av armerad betong och den inre får en insida av stål. I anslutning till reaktoranläggningen byggs en turbinanläggning, säger Käthe Sarparanta.
Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor. Bygget baseras på teknik och drifterfarenheter från reaktorer byggda på 80-och 90-talet i bland annat Frankrike. Olkiluoto 3 är samtidigt en tidig representant för den tredje generationens reaktorer. Tillsammans med en reaktor som just nu byggs i franska Flamanville, så blir Olkiluoto 3 först i Europa.
* Vad skiljer Olkiluoto 3 från de äldre reaktorerna?
-Reaktorn är utrustad med en så kallad härduppfångare, en sorts betongbunker som fångar upp en eventuell härdsmälta och vattenfylls för att kyla ned smältan. En härdsmälta kan ju uppstå efter en allvarlig olycka som förhindrar kylning av reaktorn så att härden börjar smälta. Det är dock ytterst osannolikt. Dessutom är den nya reaktorn dimensionerad för att klara av en flygplanskrasch, säger Käthe Sarparanta.
* Så om en fulltankad jumbojet flyger in i reaktorn ska väggarna hålla för explosionen och trycket?
- Ja, så är det.
Käthe Sarparanta betonar att de senaste två åren har arbetet med Olkiluotos tredje reaktor flutit på bra. Men kraftiga förseningar och återkommande problem har präglat rekordbygget. Från början var det tänkt
att den nya reaktorn skulle stå klar 2009 men invigningen har skjutits upp i tre år.
* Varför har bygget försenats så mycket?
- Det finns många orsaker. En är att när TVO beställde den nya reaktorn så hade inga kärnkraftverk byggts
i Västeuropa på över tio år. Därför tog det längre tid än planerat innan administrationen och den övriga verksamheten kom till rätt nivå. Men på senare tid har man gjort dubbelt så mycket arbete som tidigare år. Ett sådant här arbete hamnar helt enkelt i olika faser där det går olika snabbt, säger hon.
Den försenade byggprocessen har också inneburit kostnadsökningar. Enligt den amerikanska tidningen New York Times rör det sig om en fördubbling av kostnaderna, alltså upp emot sex miljarder euro. Från TVOs håll är det dock fortfarande tre miljarder euro som gäller.
- TVO skrev kontraktet till ett fast pris. Jag kan inte säga någonting om sex miljoner euro. Vi har inga uppgifter om leverantörens kostnader, säger Käthe Sarparanta.
Totalt medverkar hundratals entreprenörer i processen. Det franska företaget Areva är huvudentreprenör för själva reaktorn medan Siemens bygger turbinen.
Byggprocessen är inte klar och i nuläget räknar TVO med att anläggningen ska stå klar 2012. Den beräknade livslängden är 60 år.
måndag 8 februari 2010
Östersjön klarar inte mer...
Pressmeddelande från Folkpartiet liberalerna i riksdagen 2010-02-08 Brodén (FP):
Östersjön klarar inte mer
- Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut. Det säger Anita Brodén, riksdagsledamot (FP), efter ännu en katastrof som drabbat Östersjön. I helgen lossnade ett antal containrar från ett finskt fartyg, på vägen från Rotterdam till St.Petersburg. Ytterligare åtta ton miljöfarligt avfall kan på detta vis ha hamnat i Östersjön.
- Som om inte detta skulle vara nog uppdagades det under veckan att Ryssland dumpat radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel i Östersjön i slutet av 1990-talet, det är mycket märkligt att den dåvarande regeringen inte tog tag i denna katastrof.
- För att kunna tillgripa kraftfulla åtgärder med snabbhet krävs det nu att EU-kommissionen skyndsamt ger sitt godkännande till att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för det marina direktivet. Arbetet med Östersjöstrategin och Helcoms aktionsplan måste också intensifieras avslutar Brodén (FP).
Östersjön klarar inte mer
- Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut. Det säger Anita Brodén, riksdagsledamot (FP), efter ännu en katastrof som drabbat Östersjön. I helgen lossnade ett antal containrar från ett finskt fartyg, på vägen från Rotterdam till St.Petersburg. Ytterligare åtta ton miljöfarligt avfall kan på detta vis ha hamnat i Östersjön.
- Som om inte detta skulle vara nog uppdagades det under veckan att Ryssland dumpat radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel i Östersjön i slutet av 1990-talet, det är mycket märkligt att den dåvarande regeringen inte tog tag i denna katastrof.
- För att kunna tillgripa kraftfulla åtgärder med snabbhet krävs det nu att EU-kommissionen skyndsamt ger sitt godkännande till att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för det marina direktivet. Arbetet med Östersjöstrategin och Helcoms aktionsplan måste också intensifieras avslutar Brodén (FP).
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
2010-02-05 12:47
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
GP. 6. 2. 10
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
kärnavfall i Östersjön
05.02.2010, 17:59:12 Uhr_http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_(http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)Kein Platz in Russland: Atommüll in der OstseeDas russische Militär soll zu Beginn der 90er Jahre radioaktive Abfällesowie chemische Mittel zwischen Gotland und der Küste Lettlands in der Ostseeversenkt haben.In Schweden sorgt ein Fernsehbericht über radioaktiven Müll in der Ostseefür Diskussionen. Das russische Militär soll den Müll zu Beginn derNeunzigerjahre dort versenkt haben. Nun ermittelt die Spezialanklagebehörde fürUmweltkriminalität. ´Die Erkenntnisse, die wir haben, reichen für denhinreichenden Verdacht einer Straftat´, erklärte Oberstaatsanwalt Mats Palm.Die fraglichen Erkenntnisse kommen aus Berichten des schwedischenMilitärgeheimdiensts MUST, die jetzt öffentlich wurden. Demnach soll die Rote Armeeim Zusammenhang mit der Abwicklung sowjetischer Militärbasen im Baltikumzu Anfang der Neunzigerjahre eine unbekannte Menge an Behältern mitradioaktiven und chemischen Abfällen per Schiff in ein Gebiet zwischen derschwedischen Ostseeinsel Gotland und der Küste Lettlands transportiert und dortversenkt haben.Wie der Fernsehsender SVT berichtet, sei die schwedische Regierungspätestens 1999 von MUST darüber informiert worden. Sie habe jedoch nichtsunternommen und auch die übrigen Ostseeanrainer nicht informiert. Angeblich weilman von vorneherein eine mögliche Bergung des Mülls als unmöglich oder alszu aufwendig einschätzte, möglicherweise aber auch, weil man Streit mitMoskau vermeiden wollte.Das Material soll größtenteils von der nahe dem lettischen Liepajagelegenen Militärbasis Karosta stammen. Laut Jui Rakas, Militärhistoriker ausRiga, wurden bei der Auflösung der Stützpunkte der Roten Armee in denselbstständig gewordenen baltischen Staaten große Mengen an Abfall undMilitärmaterial ´versenkt, vergraben und verkauft´: ´Es gab keinen Platz dafür inRussland, man hatte keine Lager, keine Transportmöglichkeiten und kein Geld´,sagt Rakas.Auch früher wurde die Ostsee schon belastet: Seit dem Ersten Weltkriegwaren in der Ostsee zehntausende Tonnen Munition und chemische Kampfmittelversenkt worden. In den Sechzigerjahren wurde dies nach und nach verboten.Regierungschef Fredrik Reinfeldt hat angekündigt, sich bei Mitgliedern derdamaligen - sozialdemokratischen - Regierung über die Vorgänge zuinformieren. Das ehemalige Kabinettsmitglied Jan Eliasson sagt, er habe keineKenntnisse darvon gehabt, fordert aber eine umgehende Untersuchung: Schließlichsollen in der Ostsee demnächst Gas- und Stromleitungen für dieOstseepipeline verlegt werden.
Google-översättning:
05.02.2010, 17:59:12 Clock _http: / / www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_ (http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)
Ingen plats i Ryssland: kärnavfall i Östersjön
Den ryska militären i början av 90-talet radioaktivt avfall och kemiska medel mellan Gotland och kust Lettland i Östersjön har sjunkit. I Sverige, tillhandahåller en tv-rapport över radioaktivt avfall i Östersjön för diskussioner. Den ryska militären soporna i början av Nittiotalet har sjunkit. Nu identifiera den särskilde åklagaren för Miljöbrott.
"Vetskapen om att vi har tillräckligt för rimlig anledning att misstänka ett brott, säger chefsåklagare Mats Palm. Relevanta resultat kommer från rapporterna från de svenska MÅSTE militära underrättelsetjänsten, som nu var offentliga. De kom fram till ett Röda armén i samband med avvecklingen av sovjetiska militärbaser i Baltikum i början av nittiotalet, en okänd mängd av containrar radioaktivt och kemiskt avfall från fartyg i ett område mellan Svenska Gotland och kust Lettland och transporteras där har sjunkit.
Som rapporterats av tv-kanalen SVT, den svenska regeringen hade Senast 1999 skall ha informerats om det. De har dock inget vidtagits och resten av Östersjön inte informeras. Påstått därför en från början en eventuell återvinning av avfallet antingen omöjligt eller alltför komplex bedömning funktioner, men eventuellt också för att de strider mot Moskva ville undvika. Materialet är mestadels från nära den lettiska Liepaja militärbas belägen Karosta komma. Enligt Jui Rakas, militärhistoriker ut Riga, observerades i upplösningen av fästen av Röda armén i självständiga baltiska staterna har blivit stora mängder avfall och Militär utrustning "sjunkit, begravd, och säljs":
"Det fanns ingen plats I detta Ryssland, hade de inga lager, ingen transport och ingen Pengar ", säger Rakas.
Förut har Östersjön redan tagits ut: Efter första världskriget var tiotusentals ton ammunition i Östersjön och kemiska vapen sänkts. På sextiotalet var det förbjudits av en. Statsminister Fredrik Reinfeldt har meddelat sig med medlemmar av tid - socialdemokratiska - regeringen om aktiviteter . Warn Fd Cabinet minister, sade Jan Eliasson att han hade ingen Kunskap hade Darvon, men uppmanar till en omedelbar utredning:
Slutligen i Östersjön kommer snart gas-och kraftledningar för Östersjön rörledning som skall fastställas.
Google-översättning:
05.02.2010, 17:59:12 Clock _http: / / www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_ (http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)
Ingen plats i Ryssland: kärnavfall i Östersjön
Den ryska militären i början av 90-talet radioaktivt avfall och kemiska medel mellan Gotland och kust Lettland i Östersjön har sjunkit. I Sverige, tillhandahåller en tv-rapport över radioaktivt avfall i Östersjön för diskussioner. Den ryska militären soporna i början av Nittiotalet har sjunkit. Nu identifiera den särskilde åklagaren för Miljöbrott.
"Vetskapen om att vi har tillräckligt för rimlig anledning att misstänka ett brott, säger chefsåklagare Mats Palm. Relevanta resultat kommer från rapporterna från de svenska MÅSTE militära underrättelsetjänsten, som nu var offentliga. De kom fram till ett Röda armén i samband med avvecklingen av sovjetiska militärbaser i Baltikum i början av nittiotalet, en okänd mängd av containrar radioaktivt och kemiskt avfall från fartyg i ett område mellan Svenska Gotland och kust Lettland och transporteras där har sjunkit.
Som rapporterats av tv-kanalen SVT, den svenska regeringen hade Senast 1999 skall ha informerats om det. De har dock inget vidtagits och resten av Östersjön inte informeras. Påstått därför en från början en eventuell återvinning av avfallet antingen omöjligt eller alltför komplex bedömning funktioner, men eventuellt också för att de strider mot Moskva ville undvika. Materialet är mestadels från nära den lettiska Liepaja militärbas belägen Karosta komma. Enligt Jui Rakas, militärhistoriker ut Riga, observerades i upplösningen av fästen av Röda armén i självständiga baltiska staterna har blivit stora mängder avfall och Militär utrustning "sjunkit, begravd, och säljs":
"Det fanns ingen plats I detta Ryssland, hade de inga lager, ingen transport och ingen Pengar ", säger Rakas.
Förut har Östersjön redan tagits ut: Efter första världskriget var tiotusentals ton ammunition i Östersjön och kemiska vapen sänkts. På sextiotalet var det förbjudits av en. Statsminister Fredrik Reinfeldt har meddelat sig med medlemmar av tid - socialdemokratiska - regeringen om aktiviteter . Warn Fd Cabinet minister, sade Jan Eliasson att han hade ingen Kunskap hade Darvon, men uppmanar till en omedelbar utredning:
Slutligen i Östersjön kommer snart gas-och kraftledningar för Östersjön rörledning som skall fastställas.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
2010-02-05 12:47
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, bevakar slutförvarsfrågan och delat i samrådet inför en ansökan om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle. Största medlemsorganisationen i MKG är Naturskyddsföreningen. MKG erhåller medel ur Kärnavfallsfonden
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
2010-02-05 12:47
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, bevakar slutförvarsfrågan och delat i samrådet inför en ansökan om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle. Största medlemsorganisationen i MKG är Naturskyddsföreningen. MKG erhåller medel ur Kärnavfallsfonden
Ny skola för kärnkraftchefer
Ny skola för kärnkraftchefer
Vattenfall startar utbildning för kärnkraftschefer i Tyskland tillsammans med fem andra europeiska kraftkoncerner.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Lagändring för ny kärnkraft
Industrin ber Vattenfall om mer kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Eon planerar för en ny jättereaktor
Tre steg för säkrare kärnkraft
Taggar
Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:
Kärnkraft
Kärnkraftverk
Vattenfall
Statliga Vattenfall grundar nu ett utbildningsinstitut för ledare inom kärnkraftsindustrier tillsammans med kärnkraftskoncernerna Areva, Axpo, ENBW, Eon Kärnkraft och Urenco.
Institutet bär namnet European Nuclear Leadership Academy (förkortat Enela)och placeras i staden Garching, nära München.
—Det är ett bra led i arbetet att utveckla ledare inom kärnkraft, säger Mats Ladeborn, chef för området kärnkraft på Vattenfall, i mobiltelefon från New Dehli, där han befinner sig på konferens.
Genom att delta i grundandet av Enela vill Vattenfall också trygga chefskompetensen inom bolaget.
Totalt sett kommer institutet att erbjuda ett 30-tal platser, varav Vattenfall hoppas kunna få förfoga över fyra-fem av dem.
—Som det ser ut nu kommer vi att göra en internscanning i syfte att rekrytera duktiga personer till utbildningsplatserna, säger Mats Ladeborn.
För tio-femton år sedan fanns inte liknande skolor — vad har hänt?
—Förr gällde lång och trogen tjänst, nu känner vi att vi måste säkerställa kompetensen.
Har medverkan i institutet något att göra med planerna på ersätta de gamla och bygga nya reaktorer i Sverige?
—Nej, det är något som ligger långt fram i tiden. Vi räknar med pensionsavgångar framöver och behöver kunna ersätta personal redan i dag.
Morgondagens ledare inom kärnkraftsbolagen måste inte bara kunna den affärsmässiga utan också den tekniska sidan.
Vattenfall kräver att man har ingenjörsexamen för att gå vidare på ledande poster inom bolaget, berättar Mats Ladeborn.
Fler artiklar av: Monica Kleja
Vattenfall startar utbildning för kärnkraftschefer i Tyskland tillsammans med fem andra europeiska kraftkoncerner.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Lagändring för ny kärnkraft
Industrin ber Vattenfall om mer kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Eon planerar för en ny jättereaktor
Tre steg för säkrare kärnkraft
Taggar
Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:
Kärnkraft
Kärnkraftverk
Vattenfall
Statliga Vattenfall grundar nu ett utbildningsinstitut för ledare inom kärnkraftsindustrier tillsammans med kärnkraftskoncernerna Areva, Axpo, ENBW, Eon Kärnkraft och Urenco.
Institutet bär namnet European Nuclear Leadership Academy (förkortat Enela)och placeras i staden Garching, nära München.
—Det är ett bra led i arbetet att utveckla ledare inom kärnkraft, säger Mats Ladeborn, chef för området kärnkraft på Vattenfall, i mobiltelefon från New Dehli, där han befinner sig på konferens.
Genom att delta i grundandet av Enela vill Vattenfall också trygga chefskompetensen inom bolaget.
Totalt sett kommer institutet att erbjuda ett 30-tal platser, varav Vattenfall hoppas kunna få förfoga över fyra-fem av dem.
—Som det ser ut nu kommer vi att göra en internscanning i syfte att rekrytera duktiga personer till utbildningsplatserna, säger Mats Ladeborn.
För tio-femton år sedan fanns inte liknande skolor — vad har hänt?
—Förr gällde lång och trogen tjänst, nu känner vi att vi måste säkerställa kompetensen.
Har medverkan i institutet något att göra med planerna på ersätta de gamla och bygga nya reaktorer i Sverige?
—Nej, det är något som ligger långt fram i tiden. Vi räknar med pensionsavgångar framöver och behöver kunna ersätta personal redan i dag.
Morgondagens ledare inom kärnkraftsbolagen måste inte bara kunna den affärsmässiga utan också den tekniska sidan.
Vattenfall kräver att man har ingenjörsexamen för att gå vidare på ledande poster inom bolaget, berättar Mats Ladeborn.
Fler artiklar av: Monica Kleja
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
Uppdaterat 2010-02-03 22:16. Publicerat 2010-02-03 20:39
Rysk militär misstänks ha dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall i havet utanför Gotland i början på 90-talet, enligt Uppdrag granskning i SVT. Den dåvarande S-regeringen informerades för omkring tio år sedan – men ingenting hände.
Hos den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns tre topphemliga rapporter om dumpningen från Kontoret för särskild inhämtning (KSI), den allra hemligaste delen av Must.
Rapporterna – från november och december 1999 samt juni 2000 – handlar om att rysk militär mellan 1991 och 1994 vid flera tillfällen misstänks ha dumpat känsligt material nattetid från båtar över en ”rygg”, en förhöjning, på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland.
De kemiska stridsmedlen och det radioaktiva materialet ska ha kommit från den enorma flottbasen Karosta i den lettiska staden Liepaja.
Försvaret berättade om de misstänkta dumpningarna vid ett säkerhetsmöte med representanter för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och Must.
Informationen ledde inte till något agerande.
Varken på försvarsdepartementet, statsrådsberedningen eller utrikesdepartementet (UD) finns tillgängliga handlingar om dom rapporterade dumpningarna.
En mycket centralt placerad källa uppger för Uppdrag granskning att legendaren Bertil Lundin, en av Sveriges främsta spioner, informellt informerade UD.
Sven Olof Pettersson var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs politiske rådgivare. I programmet tillfrågas Pettersson om vad Lindh fick veta.
– Att ryssarna hade sänkt ammunition och kemiska stridsmedel i Östersjön långt in i modern tid, svarar han.
Enligt Sven Olof Pettersson blev hon ”oerhört upprörd” och ville ha saken utredd. Men beskedet UD fick av Försvarsdepartementet var att utan den exakta positionen skulle det bli för dyrt att undersöka ett så stort område i Östersjön.
– Att man gör det på 90-talet är något helt annat än att det skedde på 40-talet eller kanske i början av 50-talet. Det fanns inga internationella regelverk, internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Uppdrag granskning.
”Det viktigaste nu är inte att hitta en syndabock. Det viktigaste är att lokalisera var de dumpade tunnorna ligger och identifiera dess innehåll”, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot från Gotland, i ett pressmeddelande.
Han anser inte att det är enbart en svensk angelägenhet, även om tunnorna är dumpade i den svenska zonen.
”Stämmer uppgifterna om de skedde dumpningarna är detta något som rör samtliga Östersjöländer”, säger Rolf K Nilsson som tillägger att det nu finns chans för Ryssland att verkligen visa sin goda vilja.
Presschefen Anatolyj Kargapolov vid Rysslands ambassad i Stockholm vill inte kommentera uppgifterna innan de har utretts noggrant i Moskva.
TT
Se också:
http://monicaantonsson1.blogspot.com/2010/02/ingen-nyhet-att-ryssarna-dumpade.html
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
2010-02-04 11:56 - Miljöaktuellt:
Rolf K Nilsson:
"Därför har Östersjöns största miljöskandal tystats ner"
AvJon Röhne
Igår avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att Ryssland under 1990-talet dumpade kärnavfall och kemiska stridsmedel utanför Gotlands kust. Och att S-regeringen inte agerade på informationen. Rolf K Nilsson, moderat ledamot i försvarsutskottet och från Gotland, hävdar nu att skandalen tystades ned av politiska skäl.
Av topphemliga rapporter på försvaret framgår det att Ryssland under perioden 1991 till 1994 dumpat kemiska stridsmedel och kärnavfall utanför Gotland. Det avslöjades igår av SVT:s Uppdrag Granskning, som också berättar hur S-regeringen som tog emot rapporterna inte agerade över huvud taget. Rolf K Nilsson (m) är riksdagsledamot från Gotland samt ledamot i försvarsutskottet. På Newsmill skriver han att skandalen tystats ner av politiska skäl.
Enligt Uppdrag Granskning ska de kemiska stridsmedeln och det radioaktiva materialet ha kommit från flottbasen Karosta i Lettland. Försvaret informerade ett flertal myndigheter om de misstänka dumpningarna - Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och försvarets underrättelsetjänst Must. Ingen agerade emellertid på informationen. Enligt Försvarsdepartementet var det "för dyrt" att leta efter avfallet i ett så stort område i Östersjön.Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, är kritisk till agerandet.
- Att man gör det på 1990-talet är något helt annat än om det hade skett på 40- eller 50-talet. Då fanns det inga internationella regelverk och internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger han till Uppdrag granskning.
Rolf K Nilsson skriver på Newsmill att "Tio år senare får den svenska regeringen Persson kännedom om det inträffade. Men väljer uppenbarligen inte att göra någonting. Den stora obesvarade frågan är varför? Hur jag än vrider och vänder på det, med den information jag har tillgänglig, kan jag bara komma fram till att man inte ville störa Ryssland, inte komma med otrevliga påminnelser om det arv Ryssland frivilligt tagit på sig efter Sovjet". Att den kanske värsta miljöskandalen i Östersjön någonsin tystades alltså ner av politiska orsaker.
Rolk K Nilsson tycker inte att det viktigaste just nu är att hitta en syndabock. Däremot menar han att arbetet med att lokalisera de dumpade tunnorna och identifiera dess innehåll måste börja omedelbart.
Uppdaterat 2010-02-03 22:16. Publicerat 2010-02-03 20:39
Rysk militär misstänks ha dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall i havet utanför Gotland i början på 90-talet, enligt Uppdrag granskning i SVT. Den dåvarande S-regeringen informerades för omkring tio år sedan – men ingenting hände.
Hos den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns tre topphemliga rapporter om dumpningen från Kontoret för särskild inhämtning (KSI), den allra hemligaste delen av Must.
Rapporterna – från november och december 1999 samt juni 2000 – handlar om att rysk militär mellan 1991 och 1994 vid flera tillfällen misstänks ha dumpat känsligt material nattetid från båtar över en ”rygg”, en förhöjning, på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland.
De kemiska stridsmedlen och det radioaktiva materialet ska ha kommit från den enorma flottbasen Karosta i den lettiska staden Liepaja.
Försvaret berättade om de misstänkta dumpningarna vid ett säkerhetsmöte med representanter för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och Must.
Informationen ledde inte till något agerande.
Varken på försvarsdepartementet, statsrådsberedningen eller utrikesdepartementet (UD) finns tillgängliga handlingar om dom rapporterade dumpningarna.
En mycket centralt placerad källa uppger för Uppdrag granskning att legendaren Bertil Lundin, en av Sveriges främsta spioner, informellt informerade UD.
Sven Olof Pettersson var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs politiske rådgivare. I programmet tillfrågas Pettersson om vad Lindh fick veta.
– Att ryssarna hade sänkt ammunition och kemiska stridsmedel i Östersjön långt in i modern tid, svarar han.
Enligt Sven Olof Pettersson blev hon ”oerhört upprörd” och ville ha saken utredd. Men beskedet UD fick av Försvarsdepartementet var att utan den exakta positionen skulle det bli för dyrt att undersöka ett så stort område i Östersjön.
– Att man gör det på 90-talet är något helt annat än att det skedde på 40-talet eller kanske i början av 50-talet. Det fanns inga internationella regelverk, internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Uppdrag granskning.
”Det viktigaste nu är inte att hitta en syndabock. Det viktigaste är att lokalisera var de dumpade tunnorna ligger och identifiera dess innehåll”, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot från Gotland, i ett pressmeddelande.
Han anser inte att det är enbart en svensk angelägenhet, även om tunnorna är dumpade i den svenska zonen.
”Stämmer uppgifterna om de skedde dumpningarna är detta något som rör samtliga Östersjöländer”, säger Rolf K Nilsson som tillägger att det nu finns chans för Ryssland att verkligen visa sin goda vilja.
Presschefen Anatolyj Kargapolov vid Rysslands ambassad i Stockholm vill inte kommentera uppgifterna innan de har utretts noggrant i Moskva.
TT
Se också:
http://monicaantonsson1.blogspot.com/2010/02/ingen-nyhet-att-ryssarna-dumpade.html
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
2010-02-04 11:56 - Miljöaktuellt:
Rolf K Nilsson:
"Därför har Östersjöns största miljöskandal tystats ner"
AvJon Röhne
Igår avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att Ryssland under 1990-talet dumpade kärnavfall och kemiska stridsmedel utanför Gotlands kust. Och att S-regeringen inte agerade på informationen. Rolf K Nilsson, moderat ledamot i försvarsutskottet och från Gotland, hävdar nu att skandalen tystades ned av politiska skäl.
Av topphemliga rapporter på försvaret framgår det att Ryssland under perioden 1991 till 1994 dumpat kemiska stridsmedel och kärnavfall utanför Gotland. Det avslöjades igår av SVT:s Uppdrag Granskning, som också berättar hur S-regeringen som tog emot rapporterna inte agerade över huvud taget. Rolf K Nilsson (m) är riksdagsledamot från Gotland samt ledamot i försvarsutskottet. På Newsmill skriver han att skandalen tystats ner av politiska skäl.
Enligt Uppdrag Granskning ska de kemiska stridsmedeln och det radioaktiva materialet ha kommit från flottbasen Karosta i Lettland. Försvaret informerade ett flertal myndigheter om de misstänka dumpningarna - Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och försvarets underrättelsetjänst Must. Ingen agerade emellertid på informationen. Enligt Försvarsdepartementet var det "för dyrt" att leta efter avfallet i ett så stort område i Östersjön.Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, är kritisk till agerandet.
- Att man gör det på 1990-talet är något helt annat än om det hade skett på 40- eller 50-talet. Då fanns det inga internationella regelverk och internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger han till Uppdrag granskning.
Rolf K Nilsson skriver på Newsmill att "Tio år senare får den svenska regeringen Persson kännedom om det inträffade. Men väljer uppenbarligen inte att göra någonting. Den stora obesvarade frågan är varför? Hur jag än vrider och vänder på det, med den information jag har tillgänglig, kan jag bara komma fram till att man inte ville störa Ryssland, inte komma med otrevliga påminnelser om det arv Ryssland frivilligt tagit på sig efter Sovjet". Att den kanske värsta miljöskandalen i Östersjön någonsin tystades alltså ner av politiska orsaker.
Rolk K Nilsson tycker inte att det viktigaste just nu är att hitta en syndabock. Däremot menar han att arbetet med att lokalisera de dumpade tunnorna och identifiera dess innehåll måste börja omedelbart.
fredag 5 februari 2010
Änglagårdskontot...
Först har elaka postgirot tagit sina månadsavgift på 55:- per månad. Dessutom har de tagit ut en årsavgift på 450 kr. Det är helt enkelt inte klokt.
Snälla Karin har sedan bidragit med 300 kr och snälla Lena har också ställt upp med 300 kr.
Saldo på kontot var den 29 januari 2010: 43 446 kr
Snälla Karin har sedan bidragit med 300 kr och snälla Lena har också ställt upp med 300 kr.
Saldo på kontot var den 29 januari 2010: 43 446 kr
torsdag 4 februari 2010
Chernobyl: Leaking radiation and sucking up Canadian money
http://www.theglobeandmail.com/news/world/chernobyl-leaking-radiation-and-sucking-up-canadian-money/article1454040/
Chernobyl: Leaking radiation and sucking up Canadian money
Thirteen years after Canada and other nations pledged $768-million to render the destroyed
nuclear reactor safe, the cost has ballooned to $2-billion and the job still isn't done
Doug Saunders, Globe and Mail, Tuesday, February 2, 2010
Kiev — Almost a quarter-century after its explosion killed hundreds and shocked the world, the Chernobyl nuclear reactor still sits crumbling amid an uninhabitable wasteland in northern
Ukraine, still emits surprising amounts of radiation, and still absorbs vast amounts of money.
Much of that money, at least $71-million of it, has come from Canadian taxpayers, intended to pay for a project launched in 1997 under a pledge from leaders of the G-7 countries to
enclose the reactor in a permanent, sealed sarcophagus.
It was meant to be finished in eight years and cost $768-million (U.S.), a symbol of a resurgent Ukraine returning to democratic government and an open economy, putting the 1986 disaster
permanently in the past.
But in a story of tragic disappointment that exemplifies the web of corruption and distrust that so often ensnares relations between Ukraine and the West, 13 years later the cost of the project has ballooned to almost $2-billion and construction has not even begun.
Canadian officials describe it as a “money sink” that has fallen prey to the worst aspects of Ukraine's failed development, a physical manifestation of the once-wealthy country's political decay.
Later this year, after the G-8 conference in Huntsville, Ont., the Canadian government will be asked to make another pledge, likely in the tens of millions of dollars, in an effort to raise another $200-million to $300-million to get the job done by the end of 2012, before the reactor decays further and poses an even graver danger. While the reactor's original sarcophagus, built in a hurry after the disaster, was recently reinforced, it is a flimsy structure that could collapse,
sending a radioactive dust cloud into the atmosphere. Portions of the reactor core are still exposed to open air and rainwater.
On Sunday, five years after the Orange Revolution raised hopes of a more democratic and economically prosperous Ukraine, Ukrainians will go to the polls in the final round of a presidential election that has already eliminated incumbent President Viktor Yushchenko, blamed by the West for many of the problems surrounding the Chernobyl containment project. But for the bankers and Canadian government officials who have been working for a decade and a half to protect the world from the radioactive ruins of Chernobyl, there is a fear that the New Safe Confinement project, as it is known, will again spin out of control.
“In order to avoid any funds being lost to corruption, we had to take great care, and sometimes it meant that there were periods of years where none of the Ukrainians were doing anything,” said Vince Novak, head of nuclear safety for EBRD -- the European Bank for Reconstruction and Development. The EBRD, a development-finance body that aids post-communist economies, was appointed by the G-8 to manage the Chernobyl project.
Most of the delays and cost increases are tied directly to the political turmoil that has embroiled Ukraine since the 2004 Orange Revolution. Mr. Yushchenko, the reformist President in whom the West had placed its hopes, proved to be a terrible manager of both the project and his cabinet, and corruption and cronyism flourished under his watch. At least one minister who headed the project was notorious for corruption and links to organized crime, and others
allowed such practices to flourish.
It did not help that Yulia Tymoshenko, his first prime minister, was purged by Mr. Yushchenko after a few months, creating factional splits that hobbled the project. She is now running for president against Viktor Yanukovich, a pro-Russian candidate who, like her, has his own business interests.
At least a dozen cabinet ministers have controlled the project since it began, in some cases seizing it from their counterparts after only weeks, EBRD officials said.
“We've seen constant changes of personnel on the Ukrainian side happening very, very, very often,” said Balthasar Lindauer, deputy director of the EBRD's nuclear safety program. “As soon as we finish explaining the project to one minister and staff, there would be a power struggle and it would be taken over by another minister, and all the institutional memory would be lost and we'd have to start again.”
In one case, the officials spent several days in Kiev explaining the project to a new minister and winning assurances from Mr. Yushchenko that the contracting would begin, the staff would
remain in place and there would be stability. Just as they got off the plane after flying to Spain for another project, they were informed that the President had given it to another minister.
Many of the ministers seemed utterly disinterested in actually enclosing the reactor, officials said. Chernobyl became a source of largesse. Today, a decade after it was shut down completely,
the reactor still has more than 3,000 employees on its full-time payroll – a classic example of the communist-style employment system that still plagues Ukraine. Many Ukrainian officials
seemed determined to use the containment project to boost these employment levels.
On several occasions, officials loyal to either Mr. Yushchenko or to Ms. Tymoshenko have attempted to bypass the competitive bidding process and give key contracts to organizations close to their friends or the government.
The EBRD maintained control of the funds and the bidding process, and refused to allow such deals. But policing such disputes took years, and sometimes resulted in damaged
relationships.
When a contract for the main construction project was awarded to a French company in 2007, there were concerns that the tendering process had been corrupt, so the EBRD ordered a
lengthy audit.
The audit last year showed that the contract was reliable. But work has still not begun.
The EBRD is currently in the midst of a new cost estimate to determine how much more money it will need from the G-8 countries, and its officials say they are determined to use a
hoped-for period of stability after Sunday's election to secure enough money to get the project done by the end of 2012.
“They will need at least a couple hundred million euros more,” said a Canadian official involved in the project. “And we will probably be contributing a significant amount because this is a priority for us.”
Google-översättning:
Tjernobyl:
Läckande strålning och suger upp kanadensiska pengar
Tretton år efter Kanada och andra länder lovade $ 768-miljoner att göra den förstörda kärnkraftsreaktor säker, har kostnaden luftballong till $ 2 miljarder och jobbet fortfarande inte gjort Doug Saunders, Globe and Mail, tisdag, 2 februari, 2010
Kiev - nästan ett kvarts sekel efter explosionen dödade hundratals och chockat världen kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl fortfarande sitter sönder mitt i en obeboelig öde i norra Ukraina fortfarande förvånande släpper ut mängder av strålning, och fortfarande absorberar stora mängder pengar.
Mycket av dessa pengar, minst $ 71-miljoner av det har kommit från kanadensiska skattebetalarna, för att betala för ett projekt som inleddes 1997 med ett löfte från ledarna för G7-länderna omsluter reaktorn i ett permanent, förseglade sarkofag.
Det var tänkt att bli färdig i åtta år och kostar $ 768 miljoner (USA), en symbol för en återuppväckt Ukraina återvända till demokratiskt styre och en öppen ekonomi, lägga katastrofen 1986 permanent i det förflutna.
Men i en historia om tragisk besvikelse som exemplifierar det nätverk av korruption och misstro som så ofta ensnares relationerna mellan Ukraina och väst, 13 år senare kostnaden för projektet har luftballong till nästan $ 2 miljarder och konstruktion har inte ens börjat.
Kanadensiska tjänstemän beskriver det som ett "pengar sjunker" som har fallit offer för de värsta aspekterna av Ukrainas misslyckades utveckling, en fysisk manifestation av det en gång välmående landets politiska förfall. Senare i år, efter det att G-8-konferensen i Huntsville, Ont. Kommer den kanadensiska regeringen uppmanas att göra ett annat löfte, sannolikt i tiotals miljoner dollar i ett försök att höja ytterligare $ 200 miljoner till $ 300 miljoner få jobbet gjort i slutet av 2012, innan reaktorn sönderfaller ytterligare och utgör ett ännu allvarligare fara.
Medan reaktorn ursprungliga sarkofagen, byggd i en hast efter katastrofen, förstärktes nyligen, är det en tunn struktur som kan kollapsa, skicka ett radioaktivt damm moln i atmosfären. Delar av reaktorhärden fortfarande utsätts för frisk luft och regnvatten.
På söndag, fem år efter den orangea revolutionen väckte hopp om ett mer demokratiskt och ekonomiskt välmående Ukraina kommer ukrainarna går till valurnorna i sista omgången av presidentvalet som redan har eliminerats sittande presidenten Viktor Yushchenko, skylla på väst för många av problemen kring Tjernobyl inneslutning projektet.
Men för de banker och kanadensiska statliga tjänstemän som arbetat för ett och ett halvt decennium för att skydda världen från de radioaktiva ruinerna av Tjernobyl, det finns en rädsla att den nya säkra inneslutningen projekt, som den kallas, kommer återigen att snurra ut kontroll.
"För att undvika några medel försvinner till korruption, var vi tvungna att ta väl hand, och ibland är det innebar att det fanns perioder av år där ingen av ukrainarna gjorde någonting, säger Vince Novak, chef för kärnsäkerhet för EBRD -- - Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
EBRD, en utveckling finansierar organ som AIDS post-kommunistiska ekonomier, utsågs av G-8 att hantera Tjernobyl projektet.
De flesta av de förseningar och kostnadsökningar är knutna direkt till den politiska oron som har invecklat Ukraina sedan 2004 orangea revolutionen. Mr Jusjtjenko, den reformvänliga presidenten i vilken väst hade satt sitt hopp till, visade sig vara en fruktansvärd chef för både projektet och hans kabinett, och korruption och svågerpolitik blomstrade under sin klocka.
Minst en minister som var chef för projektet var ökänd för korruption och kopplingar till organiserad brottslighet, och andra tillät sådana metoder att blomstra.
Det hjälpte inte att Yulia Tymoshenko, hans första premiärminister, var rensas genom Mr Jusjtjenko efter ett par månader, skapa fraktioner sprickor som linkade projektet. Hon är nu inne för president mot Viktor Janukovitj, en pro-rysk kandidat som, liksom hon, har sina egna affärsintressen.
Minst ett dussin ministrar har kontrollerat projektet sedan det började, i vissa fall beslagta det från deras motsvarigheter efter bara några veckor, sade EBRD tjänstemän.
"Vi har sett konstanta förändringar av personal på den ukrainska sidan händer väldigt, väldigt, väldigt ofta, säger Balthasar Lindauer, biträdande chef för EBRD: s kärnsäkerhet program.
"Så fort vi avsluta förklara projektet till en minister och personal, skulle det finnas en maktkamp, och det skulle tas över av en annan minister, och alla institutionella minne skulle gå förlorad och vi skulle bli tvungna att börja om igen."
I ett fall, tillbringade de tjänstemän flera dagar i Kiev förklara projektet till en ny minister och vinnande försäkringar från Mr Jusjtjenko att den upphandlande skulle börja, personalen skulle kvar och det skulle vara stabilitet.
Precis som de klev av planet efter flyga till Spanien för ett annat projekt, underrättades de att presidenten hade gett den till en annan minister.
Många av ministrarna verkade helt ointresserad av faktiskt omsluter reaktorn, sade tjänstemän.
Tjernobyl blev en källa till generositet. Idag, ett decennium efter att det lades ned helt, reaktorn har fortfarande mer än 3000 anställda på heltid lönesumma - ett klassiskt exempel på den kommunistiska stil anställning system som fortfarande plågar Ukraina.
Många ukrainska tjänstemän verkade fast beslutna att använda inneslutning projekt för att öka dessa sysselsättningen.
Vid flera tillfällen, tjänstemän lojala mot antingen Mr Jusjtjenko eller Ms Tymosjenko har försökt att kringgå anbudsförfarande och ge viktiga kontrakt till organisationer nära sina vänner eller regeringen.
EBRD behållit kontrollen av fonderna och anbudsprocessen, och vägrade att låta dessa affärer.
Men polisarbete sådana tvister tog flera år, och ibland resulterade i skadade relationer.
När ett avtal för de största byggprojektet gick till ett franskt bolag under 2007, fanns farhågor om att anbudsförfarandet hade varit korrupt, så EBRD beställde en långa revision.
Granskningen fjol visade att kontraktet var pålitlig. Men arbetet har ännu inte påbörjats. EBRD är just nu mitt i en ny kostnadsberäkning för att avgöra hur mycket mer pengar den behöver från G8-länder, och dess tjänstemän säger att de är fast beslutna att använda en önskade period av stabilitet efter söndagens val för att säkra tillräckligt med pengar för att få projektet görs i slutet av 2012.
"De kommer att behöva minst ett par hundra miljoner euro mer, säger en kanadensisk tjänsteman som deltar i projektet.
"Och vi kommer troligen att bidra ett betydande belopp eftersom detta är en prioritet för oss."
Chernobyl: Leaking radiation and sucking up Canadian money
Thirteen years after Canada and other nations pledged $768-million to render the destroyed
nuclear reactor safe, the cost has ballooned to $2-billion and the job still isn't done
Doug Saunders, Globe and Mail, Tuesday, February 2, 2010
Kiev — Almost a quarter-century after its explosion killed hundreds and shocked the world, the Chernobyl nuclear reactor still sits crumbling amid an uninhabitable wasteland in northern
Ukraine, still emits surprising amounts of radiation, and still absorbs vast amounts of money.
Much of that money, at least $71-million of it, has come from Canadian taxpayers, intended to pay for a project launched in 1997 under a pledge from leaders of the G-7 countries to
enclose the reactor in a permanent, sealed sarcophagus.
It was meant to be finished in eight years and cost $768-million (U.S.), a symbol of a resurgent Ukraine returning to democratic government and an open economy, putting the 1986 disaster
permanently in the past.
But in a story of tragic disappointment that exemplifies the web of corruption and distrust that so often ensnares relations between Ukraine and the West, 13 years later the cost of the project has ballooned to almost $2-billion and construction has not even begun.
Canadian officials describe it as a “money sink” that has fallen prey to the worst aspects of Ukraine's failed development, a physical manifestation of the once-wealthy country's political decay.
Later this year, after the G-8 conference in Huntsville, Ont., the Canadian government will be asked to make another pledge, likely in the tens of millions of dollars, in an effort to raise another $200-million to $300-million to get the job done by the end of 2012, before the reactor decays further and poses an even graver danger. While the reactor's original sarcophagus, built in a hurry after the disaster, was recently reinforced, it is a flimsy structure that could collapse,
sending a radioactive dust cloud into the atmosphere. Portions of the reactor core are still exposed to open air and rainwater.
On Sunday, five years after the Orange Revolution raised hopes of a more democratic and economically prosperous Ukraine, Ukrainians will go to the polls in the final round of a presidential election that has already eliminated incumbent President Viktor Yushchenko, blamed by the West for many of the problems surrounding the Chernobyl containment project. But for the bankers and Canadian government officials who have been working for a decade and a half to protect the world from the radioactive ruins of Chernobyl, there is a fear that the New Safe Confinement project, as it is known, will again spin out of control.
“In order to avoid any funds being lost to corruption, we had to take great care, and sometimes it meant that there were periods of years where none of the Ukrainians were doing anything,” said Vince Novak, head of nuclear safety for EBRD -- the European Bank for Reconstruction and Development. The EBRD, a development-finance body that aids post-communist economies, was appointed by the G-8 to manage the Chernobyl project.
Most of the delays and cost increases are tied directly to the political turmoil that has embroiled Ukraine since the 2004 Orange Revolution. Mr. Yushchenko, the reformist President in whom the West had placed its hopes, proved to be a terrible manager of both the project and his cabinet, and corruption and cronyism flourished under his watch. At least one minister who headed the project was notorious for corruption and links to organized crime, and others
allowed such practices to flourish.
It did not help that Yulia Tymoshenko, his first prime minister, was purged by Mr. Yushchenko after a few months, creating factional splits that hobbled the project. She is now running for president against Viktor Yanukovich, a pro-Russian candidate who, like her, has his own business interests.
At least a dozen cabinet ministers have controlled the project since it began, in some cases seizing it from their counterparts after only weeks, EBRD officials said.
“We've seen constant changes of personnel on the Ukrainian side happening very, very, very often,” said Balthasar Lindauer, deputy director of the EBRD's nuclear safety program. “As soon as we finish explaining the project to one minister and staff, there would be a power struggle and it would be taken over by another minister, and all the institutional memory would be lost and we'd have to start again.”
In one case, the officials spent several days in Kiev explaining the project to a new minister and winning assurances from Mr. Yushchenko that the contracting would begin, the staff would
remain in place and there would be stability. Just as they got off the plane after flying to Spain for another project, they were informed that the President had given it to another minister.
Many of the ministers seemed utterly disinterested in actually enclosing the reactor, officials said. Chernobyl became a source of largesse. Today, a decade after it was shut down completely,
the reactor still has more than 3,000 employees on its full-time payroll – a classic example of the communist-style employment system that still plagues Ukraine. Many Ukrainian officials
seemed determined to use the containment project to boost these employment levels.
On several occasions, officials loyal to either Mr. Yushchenko or to Ms. Tymoshenko have attempted to bypass the competitive bidding process and give key contracts to organizations close to their friends or the government.
The EBRD maintained control of the funds and the bidding process, and refused to allow such deals. But policing such disputes took years, and sometimes resulted in damaged
relationships.
When a contract for the main construction project was awarded to a French company in 2007, there were concerns that the tendering process had been corrupt, so the EBRD ordered a
lengthy audit.
The audit last year showed that the contract was reliable. But work has still not begun.
The EBRD is currently in the midst of a new cost estimate to determine how much more money it will need from the G-8 countries, and its officials say they are determined to use a
hoped-for period of stability after Sunday's election to secure enough money to get the project done by the end of 2012.
“They will need at least a couple hundred million euros more,” said a Canadian official involved in the project. “And we will probably be contributing a significant amount because this is a priority for us.”
Google-översättning:
Tjernobyl:
Läckande strålning och suger upp kanadensiska pengar
Tretton år efter Kanada och andra länder lovade $ 768-miljoner att göra den förstörda kärnkraftsreaktor säker, har kostnaden luftballong till $ 2 miljarder och jobbet fortfarande inte gjort Doug Saunders, Globe and Mail, tisdag, 2 februari, 2010
Kiev - nästan ett kvarts sekel efter explosionen dödade hundratals och chockat världen kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl fortfarande sitter sönder mitt i en obeboelig öde i norra Ukraina fortfarande förvånande släpper ut mängder av strålning, och fortfarande absorberar stora mängder pengar.
Mycket av dessa pengar, minst $ 71-miljoner av det har kommit från kanadensiska skattebetalarna, för att betala för ett projekt som inleddes 1997 med ett löfte från ledarna för G7-länderna omsluter reaktorn i ett permanent, förseglade sarkofag.
Det var tänkt att bli färdig i åtta år och kostar $ 768 miljoner (USA), en symbol för en återuppväckt Ukraina återvända till demokratiskt styre och en öppen ekonomi, lägga katastrofen 1986 permanent i det förflutna.
Men i en historia om tragisk besvikelse som exemplifierar det nätverk av korruption och misstro som så ofta ensnares relationerna mellan Ukraina och väst, 13 år senare kostnaden för projektet har luftballong till nästan $ 2 miljarder och konstruktion har inte ens börjat.
Kanadensiska tjänstemän beskriver det som ett "pengar sjunker" som har fallit offer för de värsta aspekterna av Ukrainas misslyckades utveckling, en fysisk manifestation av det en gång välmående landets politiska förfall. Senare i år, efter det att G-8-konferensen i Huntsville, Ont. Kommer den kanadensiska regeringen uppmanas att göra ett annat löfte, sannolikt i tiotals miljoner dollar i ett försök att höja ytterligare $ 200 miljoner till $ 300 miljoner få jobbet gjort i slutet av 2012, innan reaktorn sönderfaller ytterligare och utgör ett ännu allvarligare fara.
Medan reaktorn ursprungliga sarkofagen, byggd i en hast efter katastrofen, förstärktes nyligen, är det en tunn struktur som kan kollapsa, skicka ett radioaktivt damm moln i atmosfären. Delar av reaktorhärden fortfarande utsätts för frisk luft och regnvatten.
På söndag, fem år efter den orangea revolutionen väckte hopp om ett mer demokratiskt och ekonomiskt välmående Ukraina kommer ukrainarna går till valurnorna i sista omgången av presidentvalet som redan har eliminerats sittande presidenten Viktor Yushchenko, skylla på väst för många av problemen kring Tjernobyl inneslutning projektet.
Men för de banker och kanadensiska statliga tjänstemän som arbetat för ett och ett halvt decennium för att skydda världen från de radioaktiva ruinerna av Tjernobyl, det finns en rädsla att den nya säkra inneslutningen projekt, som den kallas, kommer återigen att snurra ut kontroll.
"För att undvika några medel försvinner till korruption, var vi tvungna att ta väl hand, och ibland är det innebar att det fanns perioder av år där ingen av ukrainarna gjorde någonting, säger Vince Novak, chef för kärnsäkerhet för EBRD -- - Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
EBRD, en utveckling finansierar organ som AIDS post-kommunistiska ekonomier, utsågs av G-8 att hantera Tjernobyl projektet.
De flesta av de förseningar och kostnadsökningar är knutna direkt till den politiska oron som har invecklat Ukraina sedan 2004 orangea revolutionen. Mr Jusjtjenko, den reformvänliga presidenten i vilken väst hade satt sitt hopp till, visade sig vara en fruktansvärd chef för både projektet och hans kabinett, och korruption och svågerpolitik blomstrade under sin klocka.
Minst en minister som var chef för projektet var ökänd för korruption och kopplingar till organiserad brottslighet, och andra tillät sådana metoder att blomstra.
Det hjälpte inte att Yulia Tymoshenko, hans första premiärminister, var rensas genom Mr Jusjtjenko efter ett par månader, skapa fraktioner sprickor som linkade projektet. Hon är nu inne för president mot Viktor Janukovitj, en pro-rysk kandidat som, liksom hon, har sina egna affärsintressen.
Minst ett dussin ministrar har kontrollerat projektet sedan det började, i vissa fall beslagta det från deras motsvarigheter efter bara några veckor, sade EBRD tjänstemän.
"Vi har sett konstanta förändringar av personal på den ukrainska sidan händer väldigt, väldigt, väldigt ofta, säger Balthasar Lindauer, biträdande chef för EBRD: s kärnsäkerhet program.
"Så fort vi avsluta förklara projektet till en minister och personal, skulle det finnas en maktkamp, och det skulle tas över av en annan minister, och alla institutionella minne skulle gå förlorad och vi skulle bli tvungna att börja om igen."
I ett fall, tillbringade de tjänstemän flera dagar i Kiev förklara projektet till en ny minister och vinnande försäkringar från Mr Jusjtjenko att den upphandlande skulle börja, personalen skulle kvar och det skulle vara stabilitet.
Precis som de klev av planet efter flyga till Spanien för ett annat projekt, underrättades de att presidenten hade gett den till en annan minister.
Många av ministrarna verkade helt ointresserad av faktiskt omsluter reaktorn, sade tjänstemän.
Tjernobyl blev en källa till generositet. Idag, ett decennium efter att det lades ned helt, reaktorn har fortfarande mer än 3000 anställda på heltid lönesumma - ett klassiskt exempel på den kommunistiska stil anställning system som fortfarande plågar Ukraina.
Många ukrainska tjänstemän verkade fast beslutna att använda inneslutning projekt för att öka dessa sysselsättningen.
Vid flera tillfällen, tjänstemän lojala mot antingen Mr Jusjtjenko eller Ms Tymosjenko har försökt att kringgå anbudsförfarande och ge viktiga kontrakt till organisationer nära sina vänner eller regeringen.
EBRD behållit kontrollen av fonderna och anbudsprocessen, och vägrade att låta dessa affärer.
Men polisarbete sådana tvister tog flera år, och ibland resulterade i skadade relationer.
När ett avtal för de största byggprojektet gick till ett franskt bolag under 2007, fanns farhågor om att anbudsförfarandet hade varit korrupt, så EBRD beställde en långa revision.
Granskningen fjol visade att kontraktet var pålitlig. Men arbetet har ännu inte påbörjats. EBRD är just nu mitt i en ny kostnadsberäkning för att avgöra hur mycket mer pengar den behöver från G8-länder, och dess tjänstemän säger att de är fast beslutna att använda en önskade period av stabilitet efter söndagens val för att säkra tillräckligt med pengar för att få projektet görs i slutet av 2012.
"De kommer att behöva minst ett par hundra miljoner euro mer, säger en kanadensisk tjänsteman som deltar i projektet.
"Och vi kommer troligen att bidra ett betydande belopp eftersom detta är en prioritet för oss."
onsdag 3 februari 2010
"OIycka med kärnbränslebehållare".
Hej,
I onsdags skickade jag en sammanfattning av några artiklar som fanns i tidningen Ny Teknik.
Under tiden har det framkommit att en olycka i en uranfabrik i Tyskland hänger ihop med en miss i Västerås. Jag bifogar artikeln som fanns i Ny Teknik den 30. 1.
"OIycka med kärnbränslebehållare".
Jag bifogar också en artikel med datum 28. 1. "Westinghouse genomför förändringar". och artikeln med datum 28. 1. "Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken".
Olyckan i Tyskland hände den 21. 1. i fabriken Gronau som ligger i närheten av den holländska gränsen. I lördags genomförde tyska grupper en demonstration.
Utdrag ur en engelsk artikel (Nuclear Monitor): "The national news in Germany reported widely on the accident. Even the prosecutor has started - on demand of local antinuclear organisations - an investigation against Urenco. On January 22 and 24 there were demonstrations in Gronau - with up to 100 people."
Med atomfientliga hälsningar
Ingeborg
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Publicerad igår,
Lungmätningarna av de anställdas radioaktiva stråldoser på Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås har visat för låga nivåer . I nya mätningar uppvisar de anställda i flera fall så höga värden att de närmar sig eller överskrider gränsvärdet.
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Kärnbränsle
Strålning
Westinghouse
Omkring 100 anställda vid Westinghouses kärnbränslefabrik uppvisar högre strålvärden än väntat.
Av dem har tretton personer så höga värden att de närmar sig eller överskrider gällande gränsvärde på 20 millisievert per år som är det genomsnittliga gränsvärdet på fem år.
Det visar preliminära beräkningar av stråldoserna utifrån urinprovtagningar som företaget utfört i fjol .
Resultaten har fått Strålskyddsmyndigheten att reagera. I ett föreläggande från december kräver man att bolaget senast den 1 februari redovisar de exakta stråldoserna per individ och åtgärder för att undvika internkontamination .
Westinghouse i Västerås är en av världens ledande tillverkare av kärnbränsle. Bolaget planerar att öka tillverkningen från 600 ton urandioxid per år till 900 ton. De höjda värdena gäller främst personal i de tre verkstäder där uran hanteras öppet. De anställda får dels stråldoser genom att vistas i närheten av uranet, dels riskerar de att andas in och svälja urandamm när de bearbetar uranet.
Den externa strålningen mäts med dosimetrar. Sedan 80-talet har stråldoser från det interna intaget mätts via främst lungmätningar. Det är en standardmetod som mäter gammastrålning utanför lungorna.
De nya genomförda beräkningarna på Westinghouse visar att stråldoserna underskattats.
— Dels har detektionsgränsen för mätning av uran i lungorna varit så hög att små doser inte varit registrerbara, dels har lungmätningarna inte tagit hänsyn till att uran ansamlas i andra organ i kroppen än i lungorna, säger Rolf Falk, strålskyddskonsult hos Strålskyddsmyndigheten, SSM.
Peter Hofvander, utredare på samma myndighet, beskriver att metoden inte snappar upp det dagliga låga intag av radioaktivt urandamm som personalen inandas, det vill säga de kroniska interndoserna.
För omkring ett år sedan satte Westinghouse i gång ett nytt mätprojekt kallat REN, som syftade till att man skapa en ”ren anläggning med låga personstråldoser”.
Man lät 176 personer som jobbar med öppen uranhantering att lämna upp till sju urinprover vardera i syfte att mäta uranhalten.
Proverna analyserades sedan med en känsligare metod än den man tidigare analyserat urinprover med på Westinghouse, då efter specifika händelser och kontroller.
Resultaten landade hos SSM den 29 oktober i fjol.
—Det var helt oväntat att det fanns så stora interndoser och det är naturligtvis inte acceptabelt för någon att jobba under sådana förhållanden, säger Peter Hofvander.
Hittills har en person av de 13 med mycket höga strålvärden har omplacerats men vederbörande är nu tillbaka i tjänst.
Varken ordföranden för IF Metall-klubben eller Thomas Hellström, huvudskyddsombudet på Westinghouse, säger sig ha fått några rapporter om oro bland personalen på grund av de höjda strålvärdena.
Fakta Gränsvärden för radioaktiv strålning
- Stråldos, oftast uttryckt i måttet millisievert, visar den sammanlagda mängden joniserande strålning som en människa utsatts för.
- Högsta tillåtna stråldos för den som arbetar i en verksamhet med joniserande strålning är i dag 50 millisievert per år men nivån anses vara för hög och är på väg att sänkas till 20 millisievert per år.
- Under fem år får dosen, enligt dagens regler, inte överskrida 100 millisievert. Det genomsnittliga gränsvärdet under fem år blir därmed 20 millisievert. Så höga värden når i dag bara enstaka personer inom kärnkraftsindustrin.
- Enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) ska arbetsgivare göra sitt bästa för att minimera strålningen så att ingen utsätts för några stråldoser.
Källa: SSMs författningssamling 2008:51, KTH, handläggare på SSM.
Westinghouse genomför förändringar
publ igår
Westinghouse kommer inom kort att redovisa nya individberäkningar av stråldoser till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa visar lägre värden, hävdar företaget.
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Kärnbränsle
Strålningsmätning
Westinghouse
I Westinghouse årliga redovisningar till Strålskyddsmyndigheten har man oftast haft betryggande marginaler. Att stråldoserna nu tycks vara betydligt större än man tidigare trott, beror på att analyserna av de brett upplagda urinprovtagningar man började med i slutet av 2008 gör det möjligt att påvisa även mycket små mängder uran.
Säkerhetschefen Berndt Holmqvist säger att personalen inte andas in eller sväljer ner mer urandamm än tidigare.
- Det är ingen försämring av strålskyddsmiljön, snarare tvärtom. Vi har kommit till nya insikter. Mätmetoderna har blivit noggrannare och mer korrekta.
Strålskyddsföreståndaren Hans Mellander fyller i:
- När man mäter uran i urin handlar det om mycket låga koncentrationer. Vi talar om mikrogram per liter. Det är inte mycket.
Med tanke på att man upptäcker lägre halter, borde ni ha börjat med bred undersökningar med urinprov tidigare?
- Ja, det är klart att det hade varit bra att ha den här metoden lite tidigare. Då hade vi kunnat vidta åtgärder på ett effektivare sätt. När vi gör något vill vi se effekter av åtgärden, säger Hans Mellander.
Strålskyddsmyndigheten kräver att Westinghouse redovisar exakta stråldoser senast den 1 februari. Innan dess vill inte företaget gå ut med några siffror.
- Beräkningarna vi håller på med nu visar att doserna kommer att ligga lägre än vi trodde från början, säger Berndt Holmqvist.
Hur exakt kommer ni att kunna fastställa stråldosen?
- Ja, det är komplext. I och med att vi jobbar med människor och utsöndring och modeller av hur uran uppträder i kroppen så finns det väldigt stora osäkerheter i sådana här beräkningar, säger Hans Mellander.
Ett absolut gränsvärde och en väldigt stor osäkerhet. Hur löser ni det?
- Vi vet inte hur stor osäkerheten är. Den kan slå uppåt och nedåt. Normalt sett i strålskyddssammanhang försöker man vara konservativ. Vi lägger in marginaler, säger Hans Mellander.
Westinghouse har under 2008 och 2009 förbättrat fabriken i Västerås. Man har kapslat in dammande maskiner. Fikarum som ligger nära öppna strålkällor flyttas. Strålskyddsarbetet utökas med mer personal. Lunglaboratoriet får ny utrustning.
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Kärnbränsle
Uranhexafluorid
Westinghouse
Olyckan skedde den 21 januari när en anställd skulle ta hand om en behållare som skickats från Westinghouse kärnbränslefabrik till Urencos anläggning i Gronau i Tyskland, där man anrikar uran.
I går, torsdag, berättade Westinghouse i ett pressmeddelande att den otvättade behållaren kom från Västerås.
Enligt bolagets VD Jonas Hallén har man gjort ett misstag.
—Behållaren skulle aldrig skickats iväg härifrån utan att ha varit ordentligt tvättad, säger han till Radio Västmanland.
Westinghouse skickar regelbundet tomma urancylindrar till Urenco. I det aktuella fallet var behållaren inte invändigt rengjord när den transporterades i väg, trots att den var märkt så.
I stället innehöll den en liten mängd uranhexafluorid som i kontakt med fukt bryts ned och bildar flurovätesyra.
Ämnet anses vara mycket giftigt och starkt frätande och kan i kroppen slå ut viktiga organ som hjärta, lever, njurar eller nerver.
Jonas Hallén uppger dock att mannens tillstånd är gott enligt de läkare som behandlar honom.
Bolaget har nu startat en internutredning och uppger att man kommer att vidta åtgärder för att undvika liknande händelser framöver.
Nya beräkningar av personalens stråldoser vid Westinghouse kärnbränslefabrik visar att en stor grupp anställda fortfarande har högre stråldoser än väntat. Enligt bolaget ligger dessa dock under gällande gränsvärden.
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Olycka med kärnbränslebehållare
Kärnbränslefabrik
Westinghouse
Efter att man undersökt personalen med nya metoder 2009 upptäckte bolaget sent i höstas att omkring 100 anställda hade flera gånger högre strålvärden än man tidigare antagit.
Tretton av de anställda i uranverkstäderna närmade sig snittgränsvärdet på 20 millisievert, lika mycket som ett ytterst fåtal personer inom kärnkraftsindustrin får i sig varje år..
Strålsäkerhetsmyndigheten krävde då att Westinghouse redovisade exakta värden. Detta för varje individ som jobbar med öppen hantering av kärnbränsle.
Bolagets redovisning lämnades in sent på måndasgeftermidagen. Den visar att gränsvärdena för stråldoser per år inte överskrids.
Samtidigt har ett stort antal anställda har fortfarande flera gånger högre strålvärden än vad man tidigare uppmätt.
Värdena är högre än 1 millisievert per år. Ett värde som man tidigare antagit representerat en genomsnittlig dos från inandning av uranpartiklar.
Enligt den färska redovisningen är:
* Medeldosen för 176 personer 2,1 millisievert, alltså dubbelt så mycket som tidigare uppmätts med hjälp av lungmätningar.
* Maxdosen för de anställda 12, 9 millisievert.
* För 36 anställda är dosen högre än 5 millisievert. Det kan jämföras med en röntgenundersökning som ger cirka 0, 1 millisievert.
Till detta kommer, skriver Westinghouse, att de anställda varje år utsätts för strålning via huden ( externa doser) på i medeltal 1 millisievert och max fem millisievert.
Bolaget uppger emellertid att den beräkningsmetodik man använder för att se hur uranet omsätts i kroppen är svår.
”Beräkningarna är behäftade med osäkerheter”, skriver bolaget.
De nya strålvärdena upptäcktes sedan bolaget infört breda undersökningar av uranhalten i de anställdas urin. Detta sedan man i många år försökt att uppskatta intaget av urandamm via lungmätningar.
Bolaget har nu vidtagit en rad åtgärder för att exempelvis minimera halten urandamm i luften .
Man bedömer också att uranspridningen i lokalerna minskat . Samtidigt har detta inte helt gått att påvisa med hjälp av den tekniska övervakningsutrustningen.
I onsdags skickade jag en sammanfattning av några artiklar som fanns i tidningen Ny Teknik.
Under tiden har det framkommit att en olycka i en uranfabrik i Tyskland hänger ihop med en miss i Västerås. Jag bifogar artikeln som fanns i Ny Teknik den 30. 1.
"OIycka med kärnbränslebehållare".
Jag bifogar också en artikel med datum 28. 1. "Westinghouse genomför förändringar". och artikeln med datum 28. 1. "Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken".
Olyckan i Tyskland hände den 21. 1. i fabriken Gronau som ligger i närheten av den holländska gränsen. I lördags genomförde tyska grupper en demonstration.
Utdrag ur en engelsk artikel (Nuclear Monitor): "The national news in Germany reported widely on the accident. Even the prosecutor has started - on demand of local antinuclear organisations - an investigation against Urenco. On January 22 and 24 there were demonstrations in Gronau - with up to 100 people."
Med atomfientliga hälsningar
Ingeborg
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Publicerad igår,
Lungmätningarna av de anställdas radioaktiva stråldoser på Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås har visat för låga nivåer . I nya mätningar uppvisar de anställda i flera fall så höga värden att de närmar sig eller överskrider gränsvärdet.
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Kärnbränsle
Strålning
Westinghouse
Omkring 100 anställda vid Westinghouses kärnbränslefabrik uppvisar högre strålvärden än väntat.
Av dem har tretton personer så höga värden att de närmar sig eller överskrider gällande gränsvärde på 20 millisievert per år som är det genomsnittliga gränsvärdet på fem år.
Det visar preliminära beräkningar av stråldoserna utifrån urinprovtagningar som företaget utfört i fjol .
Resultaten har fått Strålskyddsmyndigheten att reagera. I ett föreläggande från december kräver man att bolaget senast den 1 februari redovisar de exakta stråldoserna per individ och åtgärder för att undvika internkontamination .
Westinghouse i Västerås är en av världens ledande tillverkare av kärnbränsle. Bolaget planerar att öka tillverkningen från 600 ton urandioxid per år till 900 ton. De höjda värdena gäller främst personal i de tre verkstäder där uran hanteras öppet. De anställda får dels stråldoser genom att vistas i närheten av uranet, dels riskerar de att andas in och svälja urandamm när de bearbetar uranet.
Den externa strålningen mäts med dosimetrar. Sedan 80-talet har stråldoser från det interna intaget mätts via främst lungmätningar. Det är en standardmetod som mäter gammastrålning utanför lungorna.
De nya genomförda beräkningarna på Westinghouse visar att stråldoserna underskattats.
— Dels har detektionsgränsen för mätning av uran i lungorna varit så hög att små doser inte varit registrerbara, dels har lungmätningarna inte tagit hänsyn till att uran ansamlas i andra organ i kroppen än i lungorna, säger Rolf Falk, strålskyddskonsult hos Strålskyddsmyndigheten, SSM.
Peter Hofvander, utredare på samma myndighet, beskriver att metoden inte snappar upp det dagliga låga intag av radioaktivt urandamm som personalen inandas, det vill säga de kroniska interndoserna.
För omkring ett år sedan satte Westinghouse i gång ett nytt mätprojekt kallat REN, som syftade till att man skapa en ”ren anläggning med låga personstråldoser”.
Man lät 176 personer som jobbar med öppen uranhantering att lämna upp till sju urinprover vardera i syfte att mäta uranhalten.
Proverna analyserades sedan med en känsligare metod än den man tidigare analyserat urinprover med på Westinghouse, då efter specifika händelser och kontroller.
Resultaten landade hos SSM den 29 oktober i fjol.
—Det var helt oväntat att det fanns så stora interndoser och det är naturligtvis inte acceptabelt för någon att jobba under sådana förhållanden, säger Peter Hofvander.
Hittills har en person av de 13 med mycket höga strålvärden har omplacerats men vederbörande är nu tillbaka i tjänst.
Varken ordföranden för IF Metall-klubben eller Thomas Hellström, huvudskyddsombudet på Westinghouse, säger sig ha fått några rapporter om oro bland personalen på grund av de höjda strålvärdena.
Fakta Gränsvärden för radioaktiv strålning
- Stråldos, oftast uttryckt i måttet millisievert, visar den sammanlagda mängden joniserande strålning som en människa utsatts för.
- Högsta tillåtna stråldos för den som arbetar i en verksamhet med joniserande strålning är i dag 50 millisievert per år men nivån anses vara för hög och är på väg att sänkas till 20 millisievert per år.
- Under fem år får dosen, enligt dagens regler, inte överskrida 100 millisievert. Det genomsnittliga gränsvärdet under fem år blir därmed 20 millisievert. Så höga värden når i dag bara enstaka personer inom kärnkraftsindustrin.
- Enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) ska arbetsgivare göra sitt bästa för att minimera strålningen så att ingen utsätts för några stråldoser.
Källa: SSMs författningssamling 2008:51, KTH, handläggare på SSM.
Westinghouse genomför förändringar
publ igår
Westinghouse kommer inom kort att redovisa nya individberäkningar av stråldoser till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa visar lägre värden, hävdar företaget.
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Kärnbränsle
Strålningsmätning
Westinghouse
I Westinghouse årliga redovisningar till Strålskyddsmyndigheten har man oftast haft betryggande marginaler. Att stråldoserna nu tycks vara betydligt större än man tidigare trott, beror på att analyserna av de brett upplagda urinprovtagningar man började med i slutet av 2008 gör det möjligt att påvisa även mycket små mängder uran.
Säkerhetschefen Berndt Holmqvist säger att personalen inte andas in eller sväljer ner mer urandamm än tidigare.
- Det är ingen försämring av strålskyddsmiljön, snarare tvärtom. Vi har kommit till nya insikter. Mätmetoderna har blivit noggrannare och mer korrekta.
Strålskyddsföreståndaren Hans Mellander fyller i:
- När man mäter uran i urin handlar det om mycket låga koncentrationer. Vi talar om mikrogram per liter. Det är inte mycket.
Med tanke på att man upptäcker lägre halter, borde ni ha börjat med bred undersökningar med urinprov tidigare?
- Ja, det är klart att det hade varit bra att ha den här metoden lite tidigare. Då hade vi kunnat vidta åtgärder på ett effektivare sätt. När vi gör något vill vi se effekter av åtgärden, säger Hans Mellander.
Strålskyddsmyndigheten kräver att Westinghouse redovisar exakta stråldoser senast den 1 februari. Innan dess vill inte företaget gå ut med några siffror.
- Beräkningarna vi håller på med nu visar att doserna kommer att ligga lägre än vi trodde från början, säger Berndt Holmqvist.
Hur exakt kommer ni att kunna fastställa stråldosen?
- Ja, det är komplext. I och med att vi jobbar med människor och utsöndring och modeller av hur uran uppträder i kroppen så finns det väldigt stora osäkerheter i sådana här beräkningar, säger Hans Mellander.
Ett absolut gränsvärde och en väldigt stor osäkerhet. Hur löser ni det?
- Vi vet inte hur stor osäkerheten är. Den kan slå uppåt och nedåt. Normalt sett i strålskyddssammanhang försöker man vara konservativ. Vi lägger in marginaler, säger Hans Mellander.
Westinghouse har under 2008 och 2009 förbättrat fabriken i Västerås. Man har kapslat in dammande maskiner. Fikarum som ligger nära öppna strålkällor flyttas. Strålskyddsarbetet utökas med mer personal. Lunglaboratoriet får ny utrustning.
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Kärnbränsle
Uranhexafluorid
Westinghouse
Olyckan skedde den 21 januari när en anställd skulle ta hand om en behållare som skickats från Westinghouse kärnbränslefabrik till Urencos anläggning i Gronau i Tyskland, där man anrikar uran.
I går, torsdag, berättade Westinghouse i ett pressmeddelande att den otvättade behållaren kom från Västerås.
Enligt bolagets VD Jonas Hallén har man gjort ett misstag.
—Behållaren skulle aldrig skickats iväg härifrån utan att ha varit ordentligt tvättad, säger han till Radio Västmanland.
Westinghouse skickar regelbundet tomma urancylindrar till Urenco. I det aktuella fallet var behållaren inte invändigt rengjord när den transporterades i väg, trots att den var märkt så.
I stället innehöll den en liten mängd uranhexafluorid som i kontakt med fukt bryts ned och bildar flurovätesyra.
Ämnet anses vara mycket giftigt och starkt frätande och kan i kroppen slå ut viktiga organ som hjärta, lever, njurar eller nerver.
Jonas Hallén uppger dock att mannens tillstånd är gott enligt de läkare som behandlar honom.
Bolaget har nu startat en internutredning och uppger att man kommer att vidta åtgärder för att undvika liknande händelser framöver.
Nya beräkningar av personalens stråldoser vid Westinghouse kärnbränslefabrik visar att en stor grupp anställda fortfarande har högre stråldoser än väntat. Enligt bolaget ligger dessa dock under gällande gränsvärden.
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Olycka med kärnbränslebehållare
Kärnbränslefabrik
Westinghouse
Efter att man undersökt personalen med nya metoder 2009 upptäckte bolaget sent i höstas att omkring 100 anställda hade flera gånger högre strålvärden än man tidigare antagit.
Tretton av de anställda i uranverkstäderna närmade sig snittgränsvärdet på 20 millisievert, lika mycket som ett ytterst fåtal personer inom kärnkraftsindustrin får i sig varje år..
Strålsäkerhetsmyndigheten krävde då att Westinghouse redovisade exakta värden. Detta för varje individ som jobbar med öppen hantering av kärnbränsle.
Bolagets redovisning lämnades in sent på måndasgeftermidagen. Den visar att gränsvärdena för stråldoser per år inte överskrids.
Samtidigt har ett stort antal anställda har fortfarande flera gånger högre strålvärden än vad man tidigare uppmätt.
Värdena är högre än 1 millisievert per år. Ett värde som man tidigare antagit representerat en genomsnittlig dos från inandning av uranpartiklar.
Enligt den färska redovisningen är:
* Medeldosen för 176 personer 2,1 millisievert, alltså dubbelt så mycket som tidigare uppmätts med hjälp av lungmätningar.
* Maxdosen för de anställda 12, 9 millisievert.
* För 36 anställda är dosen högre än 5 millisievert. Det kan jämföras med en röntgenundersökning som ger cirka 0, 1 millisievert.
Till detta kommer, skriver Westinghouse, att de anställda varje år utsätts för strålning via huden ( externa doser) på i medeltal 1 millisievert och max fem millisievert.
Bolaget uppger emellertid att den beräkningsmetodik man använder för att se hur uranet omsätts i kroppen är svår.
”Beräkningarna är behäftade med osäkerheter”, skriver bolaget.
De nya strålvärdena upptäcktes sedan bolaget infört breda undersökningar av uranhalten i de anställdas urin. Detta sedan man i många år försökt att uppskatta intaget av urandamm via lungmätningar.
Bolaget har nu vidtagit en rad åtgärder för att exempelvis minimera halten urandamm i luften .
Man bedömer också att uranspridningen i lokalerna minskat . Samtidigt har detta inte helt gått att påvisa med hjälp av den tekniska övervakningsutrustningen.
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
Källa: http://www.era.se/nyh/vn.shtml?id=93447912
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
(ERA 2010-01-28)
Regeringen har i dag beslutat att bevilja ForsmarkKraftgrupp AB tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1, 2 och 3 vidForsmarks kärnkraftverk.
Effekthöjningsarbetet planeras att pågå vid samtliga tre reaktorer i Forsmarkfram till år 2014. Samtidigt moderniseras anläggningarna då gamlakomponenter byts ut, vilket innebär att säkerheten höjs. Total eleffekthöjningblir 410 megawatt. Detta innebär en elproduktionsökning med drygt treterawattimmar per år.
Maxproduktionen vid Forsmarks kärnkraftverk är idag 25 terawattimmar. Detmotsvarar elförsörjningen av hela Storstockholm tre gånger om.Regeringens prövning av ansökan om effekthöjningar har gjorts enligtkärntekniklagen. Kärntekniklagen är en säkerhetslagstiftning och regeringensprövning grundas på säkerhetsmässiga bedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigas att besluta om de ytterligare villkorsom ska gälla för tillståndet till effekthöjningen med hänsyn till säkerheten.
Ansökningar om att höja den termiska effekten bereds avStrålsäkerhetsmyndigheten och tillstånd beslutas av regeringen. Innanreaktorn kan drivas vid den högre effekten granskar och prövar myndighetenstegvis de utredningar, analyser och ombyggnadsåtgärder som genomförsför att uppfylla säkerhetskraven.Regeringen har tidigare lämnat tillstånd till effekthöjningar av de svenskakärnkraftsreaktorerna. Regeringen har även fått en ansökan om tillstånd atthöja den högsta tillåtna effekten i reaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 4.PJ
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
(ERA 2010-01-28)
Regeringen har i dag beslutat att bevilja ForsmarkKraftgrupp AB tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1, 2 och 3 vidForsmarks kärnkraftverk.
Effekthöjningsarbetet planeras att pågå vid samtliga tre reaktorer i Forsmarkfram till år 2014. Samtidigt moderniseras anläggningarna då gamlakomponenter byts ut, vilket innebär att säkerheten höjs. Total eleffekthöjningblir 410 megawatt. Detta innebär en elproduktionsökning med drygt treterawattimmar per år.
Maxproduktionen vid Forsmarks kärnkraftverk är idag 25 terawattimmar. Detmotsvarar elförsörjningen av hela Storstockholm tre gånger om.Regeringens prövning av ansökan om effekthöjningar har gjorts enligtkärntekniklagen. Kärntekniklagen är en säkerhetslagstiftning och regeringensprövning grundas på säkerhetsmässiga bedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigas att besluta om de ytterligare villkorsom ska gälla för tillståndet till effekthöjningen med hänsyn till säkerheten.
Ansökningar om att höja den termiska effekten bereds avStrålsäkerhetsmyndigheten och tillstånd beslutas av regeringen. Innanreaktorn kan drivas vid den högre effekten granskar och prövar myndighetenstegvis de utredningar, analyser och ombyggnadsåtgärder som genomförsför att uppfylla säkerhetskraven.Regeringen har tidigare lämnat tillstånd till effekthöjningar av de svenskakärnkraftsreaktorerna. Regeringen har även fått en ansökan om tillstånd atthöja den högsta tillåtna effekten i reaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 4.PJ
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)