Miljöförbundet Jordens Vänner
Regeringens kärnkraftssatsning skadar omställning till förnyelsebar energi
2009-04-06 10:07
Vi tar avstånd från regeringspartiernas satsning på kärnkraften genom effekthöjning av reaktorer och genom att inte säga nej till prospektering av uran. Sverige har redan världens högsta användning av kärnkraft per invånare. Om regeringens beslut följs upp så innebär det att Sverige går i täten för att motverka hållbara energilösningar.
I en tid när det är allmänt erkänt att civil kärnkraft är kopplad till militära ändamål som kärnvapen och uranammunition innebär det att Sverige främjar osäkerheten i världen. Det främjar också osäkerheten för framtida generationer genom att ytterligare bidra till berget av radioaktivt avfall. Vi kan också få storskalig uranbrytning om kärnkraftsanvändningen ökar i världen.
Denna satsning på ytterligare kärnkraft tar resurser från energieffektivisering och förnyelsebar energi. Miljöförbundet Jordens Vänner kräver att de 20 miljarder i investeringar i kärnkraft som planerats de kommande åren i Sverige omedelbart omdirigeras till förnyelsebara energikällor. Med de begränsade resurser som finns är det enda rimliga att direkt satsa allt på hållbara energilösningar istället för att gå omvägen via den farliga kärnkraften. Erfarenheten från Storbritannien talar sitt tydliga språk. När en regering satsar på kärnkraft stannar investeringar och forskning i förnyelsebara energikällor av. Satsning på kärnkraft är en skenlösning som lägger hinder i vägen för den väg bort från fossilberoende genom omställning till ett rättvist och miljömässigt hållbart samhälle som behövs för att vi ska lösa klimatkrisen.
Regeringspartiernas svängning från att vara för avveckling av kärnkraft till att gå in för satsning på kärnkraft och oppositionspartiernas svaga hållning mot denna nya politik är slutet för tilltro till partiernas löften inför folkomröstningen om kärnkraft. Istället för att kämpa för hållbara lösningar har partierna förvandlat sig till publikfriare som vänder kappan efter vinden. Det som nu är nödvändigt är att samla alla krafter som vill ställa om samhället till miljö och rättvisa och bygga alternativ till den rådande politiken.
Vi står inför en global kris på flera områden som klimatet, miljön, ekonomin och den sociala rättvisan. Då behövs konstruktiva program som bidrar till lösningar på flera kriser samtidigt som de kan skapa jobb, bostäder och sammanhållning. Miljöförbundet Jordens Vänner vill verka för ett sådant konstruktivt program genom omställning av Sverige och världen till vad naturen tål grundat på global rättvisa. När partierna sviker och främjar publikfriande skenlösningar, vill vi uppmana till att folk i gemen sluter sig samman för att göra motstånd mot hoten som partiernas politik för med sig och för att bygga allianser kring konstruktiva program.
Stoppa kärnkraften!
Satsa på konstruktiva program för omställning till ett miljöanpassat och rättvist samhälle!
Antaget vid Miljöförbundet Jordens Vänners årsmöte i Tullinge, 5 april 2009
måndag 6 april 2009
torsdag 2 april 2009
Tjernobylkatastrofen 23 år senare
Miljöpartiet de gröna
Frukostseminarium 22 april:
Har kärnkraften hälsorisker?
2009-04-02 16:22
Miljöpartiet de Gröna inbjuder till frukostseminarium onsdag 22 april 2009, kl. 08.00 - 09.30 i partimatsalen i riksdagen Har kärnkraften hälsorisker? Ett miniseminarium med Professor Chris Busby, University of Ulster, Nordirland - till minne av 23-årsdagen av Tjernobylolyckan den 26 April 1986.
Ett antal studier från flera olika länder visar att cancerfrekvenser är högre bland dem som bor inom fem kilometer omkrets från kärnkraftsanläggningar än i resten av befolkningen.
Den forskning som Chris Busby bedrivit under tjugo års tid visar att rutinutsläpp av radioaktivt material från kärnkraftsanläggningar kan kopplas till det ökade antalet cancerfall. Bevisen tyder på att den modell för strålningsrisk som används av myndigheter i olika länder vid godkännande av kärnanlägningar underskattar hälsoriskerna.
Även hälsoeffekterna efter Tjernobylkatastrofen stöder denna slutsats.
Professor Chris Busby presenterar på frukostseminariet resultat av sin forskning och diskuterar kopplingen mellan kärnkraft och hälsa. Dr. Chris Busby är Professor vid School of Biomedical Sciences, University of Ulster, Nordirland. Han har studerat hälsoeffekter av strålning i över 20 år. Han är vetenskaplig sekreterare vid The European Committee on Radiation Risk (ECRR). I februari i år publicerades hans senaste bok "Chernobyl: 20 years on" En full lista över hans publikationer finns på: http://www.greenaudit.org/publications.htm.
Seminariet kommer att hållas på engelska.
Miljöpartiet bjuder på kaffe/te och smörgås för alla som anmäler sig senast 21 april till per.bolund@riksdagen.se
För mer information om Professor Busbys besök i Sverige, kontakta Miles Goldstick, Informationssekreterare vid Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas, e-mail: info@milkas.se, tel. 08-559 22 382 / 018 36 82 34, mobil 070 29 89 747.
Vänliga hälsningar Per BolundRiksdagsledamot (mp)
Ledamot NäringsutskottetRiksdagen 100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 43 46Mobil: 070-580 00 19e-mail: per.bolund@riksdagen.se
Frukostseminarium 22 april:
Har kärnkraften hälsorisker?
2009-04-02 16:22
Miljöpartiet de Gröna inbjuder till frukostseminarium onsdag 22 april 2009, kl. 08.00 - 09.30 i partimatsalen i riksdagen Har kärnkraften hälsorisker? Ett miniseminarium med Professor Chris Busby, University of Ulster, Nordirland - till minne av 23-årsdagen av Tjernobylolyckan den 26 April 1986.
Ett antal studier från flera olika länder visar att cancerfrekvenser är högre bland dem som bor inom fem kilometer omkrets från kärnkraftsanläggningar än i resten av befolkningen.
Den forskning som Chris Busby bedrivit under tjugo års tid visar att rutinutsläpp av radioaktivt material från kärnkraftsanläggningar kan kopplas till det ökade antalet cancerfall. Bevisen tyder på att den modell för strålningsrisk som används av myndigheter i olika länder vid godkännande av kärnanlägningar underskattar hälsoriskerna.
Även hälsoeffekterna efter Tjernobylkatastrofen stöder denna slutsats.
Professor Chris Busby presenterar på frukostseminariet resultat av sin forskning och diskuterar kopplingen mellan kärnkraft och hälsa. Dr. Chris Busby är Professor vid School of Biomedical Sciences, University of Ulster, Nordirland. Han har studerat hälsoeffekter av strålning i över 20 år. Han är vetenskaplig sekreterare vid The European Committee on Radiation Risk (ECRR). I februari i år publicerades hans senaste bok "Chernobyl: 20 years on" En full lista över hans publikationer finns på: http://www.greenaudit.org/publications.htm.
Seminariet kommer att hållas på engelska.
Miljöpartiet bjuder på kaffe/te och smörgås för alla som anmäler sig senast 21 april till per.bolund@riksdagen.se
För mer information om Professor Busbys besök i Sverige, kontakta Miles Goldstick, Informationssekreterare vid Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas, e-mail: info@milkas.se, tel. 08-559 22 382 / 018 36 82 34, mobil 070 29 89 747.
Vänliga hälsningar Per BolundRiksdagsledamot (mp)
Ledamot NäringsutskottetRiksdagen 100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 43 46Mobil: 070-580 00 19e-mail: per.bolund@riksdagen.se
tisdag 31 mars 2009
Pengar till Änglagård
Lena D bidrar med ytterligare 200 kr till Änglagård.
Tack! Du är världens gulligaste.
Behållningen på kontot är nu 29 992 kr och 99 öre.
Tack! Du är världens gulligaste.
Behållningen på kontot är nu 29 992 kr och 99 öre.
onsdag 11 mars 2009
Aktuell rapport från Tjernobyl
March 5, 2009
WITNESS - Wildlife and radiation in evacuated Chernobyl zone
By Vasily Fedosenko BABCHIN, Belarus (Reuters)
- We venture out at dawn from a dilapidated shack nestled in a forest to see the animals, although rising early is not always necessary.
A wild boar runs in the 30 km (18 miles) exclusion zone around the Chernobyl nuclear reactor near the village of Babchin, some 370 km (217 miles) southeast of Minsk, January 9, 2009. (REUTERS/Vasily Fedosenko)
Still inhospitable to humans, the Chernobyl "exclusion zone" -- a contaminated 30-km radius around the site of the nuclear reactor explosion of April 26, 1986 -- is now a nature reserve and teems with wolves, moose, bison, wild boars and bears.
Boars, which generally confine their sorties to dusk, plunder what remains of gardens in the daytime, strolling down empty village streets, wandering into farms and settlements in search of food.
Moose also venture out -- like the cow and her two young which appear on the roadside to munch on low-hanging branches.
"Moose are very curious creatures," says Grigory Sys, one of the naturalists who oversee the animals in the still-radioactive forest. "They'll want to have a good look at us for a couple of minutes before heading off into the forest."
Since I met him about four years ago I've accompanied Sys a half-dozen times round the 2,162 square km (865-sq. mile) zone, emptied of people by the fire and explosion at the plant just over the border in Ukraine.
Belarus, downwind from the blast, was the country worst affected by the world's worst civil nuclear accident. A quarter of its territory was contaminated and villages deserted on both sides of the border between what were then Soviet republics.
The human hardship is untold: dozens died putting out the blaze, there were mass evacuations of tens of thousands of people -- some twice as the authorities underestimated the extent of radiation -- thousands developed thyroid cancer.
But it was undeniably a good thing for wildlife.
"You'll see -- they run off a bit, but will then stop," Sys says of the moose.
Touring the zone with Sys means spending several nights in a forest shack, with few comforts beyond three simple cots and a stove.
We take my car through the zone's abandoned villages. Houses, personal possessions, shops, even amenities like amusement parks, are left untouched from late in the Soviet era.
WOLVES RULE
Sys says the wolves, now numbering 300, are in charge.
"The wolf is very clever and cunning. He earns the respect of any adversary," he says. "They used to be killed off at any opportunity in the hundreds, even from helicopters. But they adapted and survived."
Killing wolves is now prohibited, with only a handful culled each year for scientific research.
That has let them dominate the abandoned forests and meadows, although some farmers outside the zone say wolves raid their livestock. Residents of two villages saw wolves in the streets and one woman was killed in a confrontation with them.
Wolf tracks are everywhere. Guides hear them howling in the night.
During a break for a snack in one village, Sys suddenly stops and hisses at me not to move.
The grey animal is now visible on the road about 200 metres away, trying to assess what we are doing there with our car. In an instant it darts to the left and disappears into the forest.
Now free from the influence of human habitation, wolves have altered their feeding habits and their main prey has become the packs of boars.
The free-roaming boars now push their way into what is supposed to be a feeding station for the reserve's bison herd.
"We feed the bison here in the winter. The boars often come here in the evening to try to get their share of the feed," Sys said. "It's quite fun to see how the bison chase them away."
Guides report plenty of bear tracks in the area as well as lynx -- animals classed as an endangered species in Belarus.
Some wildlife have disappeared because of the changes.
The white stork, once a familiar figure in the area's towns, disliked the isolation and headed off in search of populated areas. But the black stork, fond of thick forests, stayed.
One newcomer is the white-tailed eagle, the largest eagle in Belarus, rarely spotted in proximity to man. Sys says he has seen five nests in an area now clearly suited to the birds.
Some birds even choose to over-winter here -- catching their fill of fish at unfrozen locks inside the zone.
The reserve -- and the freedom afforded to animals by the absence of human habitation -- remains a huge magnet to researchers. But tourists and the curious are not welcome.
"We are happy to welcome here fellow scientists from other countries to work on joint projects," said its director, Pytor Kudan. "But I am afraid we don't want tourists or amateur bird or animal-lovers. We have very specific conditions here. And one of them remains high radiation, sometimes very high radiation."
Copyright © 2008 Reuters
WITNESS - Wildlife and radiation in evacuated Chernobyl zone
By Vasily Fedosenko BABCHIN, Belarus (Reuters)
- We venture out at dawn from a dilapidated shack nestled in a forest to see the animals, although rising early is not always necessary.
A wild boar runs in the 30 km (18 miles) exclusion zone around the Chernobyl nuclear reactor near the village of Babchin, some 370 km (217 miles) southeast of Minsk, January 9, 2009. (REUTERS/Vasily Fedosenko)
Still inhospitable to humans, the Chernobyl "exclusion zone" -- a contaminated 30-km radius around the site of the nuclear reactor explosion of April 26, 1986 -- is now a nature reserve and teems with wolves, moose, bison, wild boars and bears.
Boars, which generally confine their sorties to dusk, plunder what remains of gardens in the daytime, strolling down empty village streets, wandering into farms and settlements in search of food.
Moose also venture out -- like the cow and her two young which appear on the roadside to munch on low-hanging branches.
"Moose are very curious creatures," says Grigory Sys, one of the naturalists who oversee the animals in the still-radioactive forest. "They'll want to have a good look at us for a couple of minutes before heading off into the forest."
Since I met him about four years ago I've accompanied Sys a half-dozen times round the 2,162 square km (865-sq. mile) zone, emptied of people by the fire and explosion at the plant just over the border in Ukraine.
Belarus, downwind from the blast, was the country worst affected by the world's worst civil nuclear accident. A quarter of its territory was contaminated and villages deserted on both sides of the border between what were then Soviet republics.
The human hardship is untold: dozens died putting out the blaze, there were mass evacuations of tens of thousands of people -- some twice as the authorities underestimated the extent of radiation -- thousands developed thyroid cancer.
But it was undeniably a good thing for wildlife.
"You'll see -- they run off a bit, but will then stop," Sys says of the moose.
Touring the zone with Sys means spending several nights in a forest shack, with few comforts beyond three simple cots and a stove.
We take my car through the zone's abandoned villages. Houses, personal possessions, shops, even amenities like amusement parks, are left untouched from late in the Soviet era.
WOLVES RULE
Sys says the wolves, now numbering 300, are in charge.
"The wolf is very clever and cunning. He earns the respect of any adversary," he says. "They used to be killed off at any opportunity in the hundreds, even from helicopters. But they adapted and survived."
Killing wolves is now prohibited, with only a handful culled each year for scientific research.
That has let them dominate the abandoned forests and meadows, although some farmers outside the zone say wolves raid their livestock. Residents of two villages saw wolves in the streets and one woman was killed in a confrontation with them.
Wolf tracks are everywhere. Guides hear them howling in the night.
During a break for a snack in one village, Sys suddenly stops and hisses at me not to move.
The grey animal is now visible on the road about 200 metres away, trying to assess what we are doing there with our car. In an instant it darts to the left and disappears into the forest.
Now free from the influence of human habitation, wolves have altered their feeding habits and their main prey has become the packs of boars.
The free-roaming boars now push their way into what is supposed to be a feeding station for the reserve's bison herd.
"We feed the bison here in the winter. The boars often come here in the evening to try to get their share of the feed," Sys said. "It's quite fun to see how the bison chase them away."
Guides report plenty of bear tracks in the area as well as lynx -- animals classed as an endangered species in Belarus.
Some wildlife have disappeared because of the changes.
The white stork, once a familiar figure in the area's towns, disliked the isolation and headed off in search of populated areas. But the black stork, fond of thick forests, stayed.
One newcomer is the white-tailed eagle, the largest eagle in Belarus, rarely spotted in proximity to man. Sys says he has seen five nests in an area now clearly suited to the birds.
Some birds even choose to over-winter here -- catching their fill of fish at unfrozen locks inside the zone.
The reserve -- and the freedom afforded to animals by the absence of human habitation -- remains a huge magnet to researchers. But tourists and the curious are not welcome.
"We are happy to welcome here fellow scientists from other countries to work on joint projects," said its director, Pytor Kudan. "But I am afraid we don't want tourists or amateur bird or animal-lovers. We have very specific conditions here. And one of them remains high radiation, sometimes very high radiation."
Copyright © 2008 Reuters
fredag 20 februari 2009
Folkkampanjen: Media kk tema olycka 14 feb 2009
Cred till SSU
1980 gick jag själv i gymnasiet och var en övertygad kärnkraftsmotståndare. Jag deltog i glödande paneldebatter på skolan, gick i protestmarcher och klädde mig från topp till tå med skrikigt gula Nej Tack knappar. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979 fanns färskt i minnet och skräcken för att något sådant skulle hända här hemma var påtaglig hos både politiker och Svenssons. Oklarheterna om sluförvaring av utbränt kärnbränsle gjorde mig bara mer övertygad om att kärnkraft
13 Feb 2009 19:31:56 CET (The bejconpire)
LO:s kärnkraftsstöd tragiskt och beklagligt
2009-02-13 07:00 ELLA ANDERSSON Tipsa en kompis Det har flutit mycket vatten under broarna sedan förra kärnkraftdebatten. Åtskilliga är de forskningrapporter och framsteg som gjorts ifråga om mindre farliga för oss människor och vår planets vidkommande mera hälsosamma, miljövänliga alternativ. Där finns ju en oändlig utvecklingspotential speciellt med tanke på
13 Feb 2009 07:14:52 CET (Värmlands Folkblad)
1980 gick jag själv i gymnasiet och var en övertygad kärnkraftsmotståndare. Jag deltog i glödande paneldebatter på skolan, gick i protestmarcher och klädde mig från topp till tå med skrikigt gula Nej Tack knappar. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979 fanns färskt i minnet och skräcken för att något sådant skulle hända här hemma var påtaglig hos både politiker och Svenssons. Oklarheterna om sluförvaring av utbränt kärnbränsle gjorde mig bara mer övertygad om att kärnkraft
13 Feb 2009 19:31:56 CET (The bejconpire)
LO:s kärnkraftsstöd tragiskt och beklagligt
2009-02-13 07:00 ELLA ANDERSSON Tipsa en kompis Det har flutit mycket vatten under broarna sedan förra kärnkraftdebatten. Åtskilliga är de forskningrapporter och framsteg som gjorts ifråga om mindre farliga för oss människor och vår planets vidkommande mera hälsosamma, miljövänliga alternativ. Där finns ju en oändlig utvecklingspotential speciellt med tanke på
13 Feb 2009 07:14:52 CET (Värmlands Folkblad)
Folkkampanjen: Media kk tema olycka 13 feb 2009
Med verklig sorg lämnar jag Centerpartiet
Det är verkligen med sorg jag lämnar Centerpartiet. Den uppgörelse som har gjorts inom alliansen strider mot de grundläggande värderingar jag har haft som centerpartist alltsedan jag blev medlem i CUF 1982. Kärnkraft är ingen "ren" energikälla. Inte om man tar hänsyn till hela kedjan, från brytning av uran till slutförvaring. Kärnkraft är inget vi "kan leva med", däremot något vi centerpartister kanske måste leva med när majoriteten i riksdagen föredrar
13 Feb 2009 04:50:05 CET (Svenska Dagbladet)
Med teknik från 60-talet
Litet senare skickas en signal till ventilen att den ska stängas. Men den krånglande ventilen stängs aldrig och vattenånga läcker ut genom det öppna systemet. Personalen märker inget och flödet fortsätter oavbrutet under drygt två timmar innan läckaget upptäcks. Under tiden stiger temperaturen mycket snabbt och vid 2 850 graders värme börjar uranhärden smälta och rinna ned på reaktortankens botten. Olyckan i Harrisburg var den första, och fram till i dag, den enda i sitt slag i en
13 Feb 2009 00:05:19 CET (Fokus)
Känns ju tryggt, jättetryggt...
På tal om politisk härdsmälta och partipiskor kan jag ändå passa på att berätta vilken glädje det igår kväll var att få dela middagsbord med en öppen, rak och ärlig centerpartist. Nä, han har inte ändrat uppfattning och kommer inte heller att göra det. Påtryckningarna är hårda
12 Feb 2009 22:11:55 CET (S-Info)
Kärnkraft splittrar arbetarrörelsen
Demoskops senaste opinionsundersökning visar att 70 procent av svenska folket - och 68 procent av socialdemokraterna - anser att kärnkraft ska vara en del av en långsiktig energiförsörjning. Vill LO:s industrifack ha en ny folkomröstning nu när opinionen ser ut att går er väg? - Nej, bevare mig väl.
12 Feb 2009 13:51:20 CET (LO-Tidningen)
Vi blir vår egen undergång
Oavsett hur säkert man anser något vara, så kan det ske olyckor och av egen erfarenhet så vet vi att de kan bli förödande. Kolla på alla skador som en "liten radioaktiv läcka" ställt till med. Fortfarande i dag ser vi konsekvenserna från kärnkraftolyckan som skedde för flera år sedan. Inget försvinner, det bara flyttar på sig. Varför inte satsa på de flödande naturresurserna, vindkraft och på att bygga ut näten med solceller?
12 Feb 2009 10:52:04 CET (Hallands Nyheter)
Stackars Centerpartister!
Centerpartiet var motståndare till kärnkraften. Det lilla företagets chef, Maud Olofsson, påstår sig också vara emot kärnkraft. Nu har hon gått med på att nya reaktorer får byggas!
12 Feb 2009 08:27:45 CET (Allehanda.se)
Det är verkligen med sorg jag lämnar Centerpartiet. Den uppgörelse som har gjorts inom alliansen strider mot de grundläggande värderingar jag har haft som centerpartist alltsedan jag blev medlem i CUF 1982. Kärnkraft är ingen "ren" energikälla. Inte om man tar hänsyn till hela kedjan, från brytning av uran till slutförvaring. Kärnkraft är inget vi "kan leva med", däremot något vi centerpartister kanske måste leva med när majoriteten i riksdagen föredrar
13 Feb 2009 04:50:05 CET (Svenska Dagbladet)
Med teknik från 60-talet
Litet senare skickas en signal till ventilen att den ska stängas. Men den krånglande ventilen stängs aldrig och vattenånga läcker ut genom det öppna systemet. Personalen märker inget och flödet fortsätter oavbrutet under drygt två timmar innan läckaget upptäcks. Under tiden stiger temperaturen mycket snabbt och vid 2 850 graders värme börjar uranhärden smälta och rinna ned på reaktortankens botten. Olyckan i Harrisburg var den första, och fram till i dag, den enda i sitt slag i en
13 Feb 2009 00:05:19 CET (Fokus)
Känns ju tryggt, jättetryggt...
På tal om politisk härdsmälta och partipiskor kan jag ändå passa på att berätta vilken glädje det igår kväll var att få dela middagsbord med en öppen, rak och ärlig centerpartist. Nä, han har inte ändrat uppfattning och kommer inte heller att göra det. Påtryckningarna är hårda
12 Feb 2009 22:11:55 CET (S-Info)
Kärnkraft splittrar arbetarrörelsen
Demoskops senaste opinionsundersökning visar att 70 procent av svenska folket - och 68 procent av socialdemokraterna - anser att kärnkraft ska vara en del av en långsiktig energiförsörjning. Vill LO:s industrifack ha en ny folkomröstning nu när opinionen ser ut att går er väg? - Nej, bevare mig väl.
12 Feb 2009 13:51:20 CET (LO-Tidningen)
Vi blir vår egen undergång
Oavsett hur säkert man anser något vara, så kan det ske olyckor och av egen erfarenhet så vet vi att de kan bli förödande. Kolla på alla skador som en "liten radioaktiv läcka" ställt till med. Fortfarande i dag ser vi konsekvenserna från kärnkraftolyckan som skedde för flera år sedan. Inget försvinner, det bara flyttar på sig. Varför inte satsa på de flödande naturresurserna, vindkraft och på att bygga ut näten med solceller?
12 Feb 2009 10:52:04 CET (Hallands Nyheter)
Stackars Centerpartister!
Centerpartiet var motståndare till kärnkraften. Det lilla företagets chef, Maud Olofsson, påstår sig också vara emot kärnkraft. Nu har hon gått med på att nya reaktorer får byggas!
12 Feb 2009 08:27:45 CET (Allehanda.se)
torsdag 12 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)