Behållare på Sigyn läckte (1998)

Utsläpp i havet...

KLOTET i P1 TOG IDAG UPP FRÅGAN OM KÄRNKRAFTSAVFALLET!
De berättade att La Hague, upparbetningsanläggning, har en 4 km lång ledning ut i havet, där de leder ut sitt avfall! Det är inte olagligt. Det är bara att dumpa tunnorna i havet som är olagligt!
Sellafield lär ha en likadan ledning.
Uppgifterna kom fram i en fransk film, som ska visas i tysk TV nästa vecka.

Studsvik släpper ut strontium-90 (som orsakar skelettcancer)

Hej vänner,

Jag har precis kollat HELCOM’s hemsida – http://www.helcom.fi/
Helsinki kommissionen har också det något finare namn:
Baltic Marine Environment Protection Commission

Det finns flera nya rapporter och så kollade jag den senaste utsläppsrapport:
http://www.helcom.fi/environment2/ifs/ifs2008/en_GB/Cs137_discharges/
Table 2. Annual strontium-90 discharges from different installations in 1984-2007 [Bq].

Där ser jag bl.a. att:
- Under de senaste 7 åren har Studsvik – tvärt emot alla andra kärnanläggningar – varje år med början år 2000 konstant ökat sina utsläpp av strontium 90 (som bl.a. årsaker skelettcancer) till Östersjön! Det rör sig om mera än tredubblade utsläpp sedan 2000!

- Redan 2006-01-01 lades uppgifter (enligt SSI) om detta ut på Sveriges radios hemsida: (överskrift och citat)
Studsvik släpper ut farliga ämnen
Bland länderna runt Östersjön är kärnteknikföretaget Studsvik i Nyköping den största utsläppskällan av Strontium 90, ett radioaktiv ämne som är cancerframkallande i högre doser. Det visar en ny rapport från strålskyddsinstitutet, SSI.

- Utsläppen av strontium 90 är ungefär 1000 gånger större per år från Studsvik än från det svenska kärnkraftverk som annars släpper ut mest av det radioaktiva ämne som i högre doser kan orsaka skelettcancer.

- Mjölk från kor i Studsviks omgivning har högre halt av radioaktivt cesium än mjölk producerad i närheten av något av kärnkraftverken (citat slut)

- Artiklen kan hämtas från:
http://www.sr.se/Sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=764931

Om någon känner för att driva kampanj mot Studsviks våldsamma förorening av vårt allasammans hav och av näromgivningen, så kan man bl.a. använda uppgifterna ovan – och den bifoga illustration. Studsvik förtjänar att detta läggs ut på våra hemsidor!
Studsvik är ett litet skitföretag med globala ambitioner om att vara atomindustrins sopgubbar – de har redan kontrakt med Tyskland, USA, England (Sellafield) och nu senast Italien. En del radioaktivt skit utomlands ifrån frakter de via Östersjön till sin anlägning på svenska ostkusten, nära Nyköping.
Trots att de inte drivar några reaktorer, svinar de värre än de värsta kärnkraftverk! Detta är ett faktum. Jag har dessutom en hel del andra skandalösa uppgifter om Studsvik – så hör av er, om de behövs... Se attachment!
Mvh – Per Hegelund.

Navajo indianer uppmärsammar att det nu är 30 år sedan en damm med avfall efter uranframställning brast i New Mexico USA

Navajos Mark 30th Anniversary of Uranium Spill
July 16th, 2009 by NAZ Today Staff

CHURCH ROCK, N.M. (AP)
— The leader of the Navajo Nation marked the 30th anniversary of a massive uranium tailings spill by reaffirming the tribe’s ban on future uranium mining.
Speaking in Navajo and English, President Joe Shirley Jr. addressed about 100 people who made a seven-mile walk Thursday to the site of the July 16, 1979 spill and to the land of Navajo ranchers who live near another contaminated site.
What Shirley called “the largest peacetime accidental release of radioactive contaminated materials in the history of the United States” occurred when 94 million gallons of acidic water poured into the north fork of the Rio Puerco after an earthen uranium tailings dam failed.
Within days, contaminated tailings liquid was found 50 miles downstream in Arizona.
Shirley said the spill — the same year as the Three Mile Island accident in Pennsylvania — barely registered on the consciousness of the United States but will not be forgotten by the by Navajo and non-Navajo residents “who still worry today about the potential impacts of this tragic accident.”
It also helped mobilize the effort that resulted in the Navajo Nation’s 2005 ban on uranium mining and processing until adverse economic, environmental and human health effects from past uranium activities are eliminated or substantially reduced to the satisfaction of the Navajo Nation Council, Shirley said.
“We will stand our ground until the terms of the Dine (Navajo) Natural Resources Protection Act are met,” he said.
Substantial progress has been made in cleaning up one site, the Northeast Church Rock mine, Shirley said.
But, he said, the U.S. Environmental Protection Agency wants to move the bulk of that contaminated material to a nearby Superfund site at a former United Nuclear Corp. mine. That, the Navajo president said, would not be considered a final solution by the Navajo tribe.
Shirley proclaimed July 16 as Uranium Legacy and Action Day, commemorating the 30th anniversary of the Church Rock spill and 60 years of uranium mining impacts.
“The American people need to be educated and reminded about the disproportionate sacrifices made by Navajos so the United States of America could win the Cold War,” he said.
Back at the Church Rock chapter house after the formal ceremonies, area Navajos talked about problems they blame on the spill. They talked about fathers, mothers, uncles, aunts and friends who died of kidney disease or cancer. They also talked about sick livestock and sheep found to have yellow intestines when butchered.
The community’s concerns have been heighten by renewed interest in the last couple of years in uranium mining.
New Mexico was a leading producer of uranium from the 1950s into the 1980s, when the price of uranium plummeted and mines and mills closed. The era’s legacy remains in hundreds of abandoned uranium mines in New Mexico and the Navajo Nation.
Uranium mined from the 1940s into the 1970s went to the nation’s defense, and many say that history obligates the federal government to help reclaim areas the mines damaged.
There have been no significant water quality studies of the Rio Puerco since the late 1980s or early 1990s, said Chris Shuey of the Southwest Research and Information Center, an Albuquerque-based environmental organization.
Studies have shown high radioactivity in runoff and flood waters, but “whether that can be traced to mining has not been determined,” he said.
Impacts downstream are less certain, he said.
Studies earlier this decade under the auspices of the Southwest Research and Information Center, the Church Rock Navajo Chapter and others found high concentrations of uranium in soils around mine sites but only background conditions — what’s considered normal radiation levels —away from those areas, Shuey said.
An ongoing federally funded health study with the University of New Mexico’s Community Environmental Health Program, Crownpoint’s Indian Health Service hospital and Southwest Research is looking into health impacts of living near a mining district.
Shuey said decades of mining activity in the Church Rock area “contributed more radioactivity than the spill did,” adding to the difficulty of tracking the effects of uranium mining and milling and discharges over a long period of time.

http://www.facebook.com/ext/share.php?sid=105812662234&h=43sMO&u=5FgXN

Radioaktivt utsläpp i Västerås!

12:35 lördag 13 juni 2009Radioaktivt utsläpp på WestinghouseEtt radioaktivt utsläpp inträffade på morgonen inne i kärnbränslefabriken Westinghouses lokaler i Västerås.Utsläppet stannade inne i Westinghouses lokaler och enligt SOS Alarm var det aldrig någon fara för allmänheten.
Utsläpp på Westinghouse
Det var ämnet uranhexafluorid som läckte ut, orsaken till läckaget var troligen en defekt rörledning, enligt Johan Hallén, VD på Westinghouse Sverige.– Det var bara ett utsläpp inne i lokalerna, det har inte varit något utsläpp till omgivningen och det här läckaget som var i form av gas har hanterats i vårt ventilationssystem, säger Johan Hallén.– Var det risk att någon skulle komma till skada?– Nej, det var inte risk att någon skulle komma till skada, för alla våra säkerhetssystem och larmsystem fungerade som avsett, och våra säkerhetsrutiner, hur vår personal hanterade det här.
– Vilka värden på radioaktivitet har ni uppmätt vid det här utsläppet?
– Vi håller på och sammanställer våra mätdata så vi har inga uppgifter om uppmätta värden ännu.
– Hur pass allvarligt ser du på det här utsläppet?
– Det är olyckligt att vi haft ett mindre läckage men det har aldrig varit en allvarlig situation på så vis att det har aldrig varit någon risk för utsläpp till omgivningen och inte heller någon risk för påverkan på personal, säger Johan Hallén.Patrik Åström
Monica:
Det är märkligt det där med radioaktiva utsläpp. De är alltid under gränsvärdet. Det är aldrig någon fara för allmänheten. Sedan spelar det liksom ingen roll vad som har hänt.
Det är ju konstigt att myndigheterna aldrig berättar att radioaktivit ackmuleras. Inte minst i våra kroppar. Den försvinner liksom inte. Det byggs bara på. Så mycket för gränsvärdena. Men det berättar de inte, som sagt. Då skulle ju folk kunna börja tänka till...