Miljöaktuellt - 1. 12. 09
Varför räddar inte regeringen Sveriges anseende i Europa?
Per Bolund (mp) energipolitisk talesperson
De senaste veckorna har Vattenfalls agerande i sin kol och kärnkraftsverksamhet i Tyskland uppmärksammats och regeringens styrning ifrågasatts. Redan tidigare finns en stark kritik från Miljöpartiet kring den miljö- och kulturförstörande brunkolsbrytningen och kring inriktningen på fossil och icke-förnybar energi i Vattenfalls europeiska verksamheter.
Till listan av miljösynder bör läggas ytterligare ett beslut som Vattenfall fattat under den senaste mandatperioden; de långtgående planerna för nya stenkolseldade kraftverk i Hamburg (Moorburg kraftverken) och den stämning av Tyska staten som följt.
En utbyggnad i fossil kraft i Hamburg är starkt kritiserat eftersom det minskar satsningarna på förnybar energi i området, dessutom är den lokala miljöpåverkan stor, främst genom att stora mängder kylvatten krävs från den redan hårt utnyttjade floden Elbe.
Vattenfall var missnöjda med miljökraven och våren 2009 beslutade Vattenfalls koncernledning att stämma Tyska staten på över 14 miljarder i skadestånd för vad de uppfattar som en orättvis behandling av myndigheterna i Hamburg.
Stämningen sker med det internationella energiavtalet (Energy Charter Treaty) som grund och sker inte i någon domstol utan genom ett kommersiellt skiljedomsförfarande där tre advokater bakom stängda dörrar ska avgöra om de Tyska miljömyndigheterna har rätt att ställa de miljökrav som de har gjort eller om Vattenfall ska få ersättning.
Advokaternas beslut kan i sak inte överklagas.
Miljöorganisationer har protesterat och pekat på stora risker för att miljöskyddsregler inte kommer att användas om Vattenfalls klagan går igenom.Vattenfall menar att villkoren i miljötillståndet är ’politiskt motiverat’ och att detta bryter mot internationell rätt.
Detta är i sig en märklig tolkning eftersom den internationella rätten försvarar folkstyre och det är upp till varje land att reglera inom vilka ramar som miljöbeslut på lokal nivå ska fattas.
I Sverige skulle vi bli mäkta upprörda om en stor utländsk energikoncern skickade skadeståndskrav till svenska regeringen efter en miljötillståndsprocess som gått dem emot. Kolkraften i Moorburg och den efterföljande stämningen av Tyska staten är frågor som ägaren av Vattenfall, i detta fall den borgerliga regeringen, måste varit medveten om.
Ansökan om tillstånd för Moorburg gjordes senhösten 2006 och Vattenfall lämnade in sin stämning i april i år.
Frågan har enligt tidningsuppgifter varit uppe på möte mellan statssekreterare Alterå och regeringen i Berlin. Både den ekonomiska risken som Vattenfall tar med en stor internationell rättsprocess, och det politiskt känsliga i att ett svenskt statligt helägt bolag anklagar Tyskland för brister i det miljörättsliga agerandet är viktiga ägarfrågor.
Ändå passar den svenska regeringen i frågan. Är det för att man inte haft någon styrning av Vattenfall, eller är det för att man tycker att ett sådant här klimat- och miljövidrigt agerande är ok?
Varför har regeringen inte agerat för att få Vattenfall att dra tillbaka stämningen och rädda Sveriges miljöanseende i Europa?Per Bolund (MP)Fler debattinlägg om vattenfall:
Greenpeace klimatchef: "Nu får det vara nog, Vattenfall"Vattenfalls miljöchef: "Därför satsar vi på kol"
tisdag 5 januari 2010
måndag 4 januari 2010
Ovädret stänger kärnkraftverk
Ovädret stänger kärnkraftverk
Dödstalen stiger – nu väntas mer kraftigt regn i området
Över 75 döda människor har grävs fram i rasmassorna i Rio de Janeiro efter dagar av våldsamt regn.
Kraftiga jordskred har dragit med sig hela bostadsområden.
Nu hotas säkerheten på landets enda kärnkraftverk av översvämningarna.
Översvämningarna i delstaten Rio de Janeiro i Brasilien har de senaste dagarna förvärrats. Värst drabbade är de boende i staden Angra dos Reis.
På söndagen beslutade borgmästaren att stänga Brasiliens enda kärnkraftverk som ligger i det rasdrabbade området, enligt AP.
Minst 44 personer har hittills dött bara i staden och dödstalen i hela delstaten steg i går till 75. Flera människor befaras ligga begravda i rasmassorna.
"Vill inte riskera något"
Beslutet att stänga kärnkraftverket kom efter att flera vägar blockerats och säkerheten inte gick att garantera.
"Vi vill inte riskera något och vill undvika framtida problem", säger borgmästaren Tuca Jordao, till AP.
Det statliga kärnenergiföretaget har sagt att en avstängning inte är nödvändig, men att ett kortare avbrott nog inte kommer att påverka landets energiförsörjning.
Söker överlevande
Vädret förbättrades tillfälligt under söndagen och flera räddningsteam passade på att försöka hitta överlevande bland rasmassorna. Flera döda människor hittas hela tiden och två av dem har återfunnits på ön Ilha Grande, som är ett populärt resmål för många turister.
Ett lyxhotell på ön begravdes i lera och stenar efter ett ras på nyårsdagen. Minst 29 personer har hitats döda i det förstörda hotellet.
Inga svenskar bland offren
Mer regn är att vänta och turisterna på Ilha Grande och Angra dos Reis har fått rådet att åka därifrån så fort som möjligt, skriver The Guardian på nätet.
President Luiz Inácio Lula da Silva har avbrutit sin semester för att delta i krisplaneringen.
Enligt UD:s presstjänst finns inga saknade svenskar rapporterade i området.
Dödstalen stiger – nu väntas mer kraftigt regn i området
Över 75 döda människor har grävs fram i rasmassorna i Rio de Janeiro efter dagar av våldsamt regn.
Kraftiga jordskred har dragit med sig hela bostadsområden.
Nu hotas säkerheten på landets enda kärnkraftverk av översvämningarna.
Översvämningarna i delstaten Rio de Janeiro i Brasilien har de senaste dagarna förvärrats. Värst drabbade är de boende i staden Angra dos Reis.
På söndagen beslutade borgmästaren att stänga Brasiliens enda kärnkraftverk som ligger i det rasdrabbade området, enligt AP.
Minst 44 personer har hittills dött bara i staden och dödstalen i hela delstaten steg i går till 75. Flera människor befaras ligga begravda i rasmassorna.
"Vill inte riskera något"
Beslutet att stänga kärnkraftverket kom efter att flera vägar blockerats och säkerheten inte gick att garantera.
"Vi vill inte riskera något och vill undvika framtida problem", säger borgmästaren Tuca Jordao, till AP.
Det statliga kärnenergiföretaget har sagt att en avstängning inte är nödvändig, men att ett kortare avbrott nog inte kommer att påverka landets energiförsörjning.
Söker överlevande
Vädret förbättrades tillfälligt under söndagen och flera räddningsteam passade på att försöka hitta överlevande bland rasmassorna. Flera döda människor hittas hela tiden och två av dem har återfunnits på ön Ilha Grande, som är ett populärt resmål för många turister.
Ett lyxhotell på ön begravdes i lera och stenar efter ett ras på nyårsdagen. Minst 29 personer har hitats döda i det förstörda hotellet.
Inga svenskar bland offren
Mer regn är att vänta och turisterna på Ilha Grande och Angra dos Reis har fått rådet att åka därifrån så fort som möjligt, skriver The Guardian på nätet.
President Luiz Inácio Lula da Silva har avbrutit sin semester för att delta i krisplaneringen.
Enligt UD:s presstjänst finns inga saknade svenskar rapporterade i området.
söndag 3 januari 2010
Zonen kring Tjernobyl radioaktiv längre än väntat...
Alice Slater
Nuclear Age Peace Foundation, NY
446 E. 86 St.
New York, NY 10028
212-744-2005
646-238-9000(cell)
aslater@rcn.com
www.wagingpeace.org
We may now care for each Earthian individual at a sustainable billionaire's level of affluence while living exclusively on less than 1 percent of our planet's daily energy income from our cosmically designed nuclear reactor, the Sun, optimally located 92 million safe miles away from us.
Buckminster Fuller
1.
Chernobyl Exclusion Zone Radioactive Longer Than Expected
http://www.commondreams.org/headline/2009/12/20-2
Published on Sunday, December 20, 2009 by ABC NewsRadioactive Material Isn't Disappearing From the Environment as Quickly as Predictedby Alexis MadrigalChernobyl, the worst nuclear accident in history, created an inadvertent laboratory to study the impacts of radiation -- and more than twenty years later, the site still holds surprises.Reinhabiting the large dead zone around the accident site may have to wait longer than expected. Radioactive cesium isn't disappearing from the environment as quickly as predicted, according to new research presented here Monday at the meeting of the American Geophysical Union.Cesium 137's half-life -- the time it takes for half of a given amount of material to decay -- is 30 years, but the amount of cesium in soil near Chernobyl isn't decreasing nearly that fast. And scientists don't know why.
It stands to reason that at some point the Ukrainian government would like to be able to use that land again, but the scientists have calculated that what they call cesium's "ecological half-life" -- the time for half the cesium to disappear from the local environment -- is between 180 and 320 years.
"Normally you'd say that every 30 years, it's half as bad as it was. But it's not," said Tim Jannick, nuclear scientist at Savannah River National Laboratory and a collaborator on the work. "It's going to be longer before they repopulate the area."
In 1986, after the Chernobyl accident, a series of test sites was established along paths that scientists expected the fallout to take. Soil samples were taken at different depths to gauge how the radioactive isotopes of strontium, cesium and plutonium migrated in the ground.
They've been taking these measurements for more than 20 years, providing a unique experiment in the long-term environmental repercussions of a near worst-case nuclear accident.In some ways, Chernobyl is easier to understand than DOE sites like Hanford, which have been contaminated by long-term processes.
With Chernobyl, said Boris Faybishenko, a nuclear remediation expert at Lawrence Berkeley National Laboratory, we have a definite date at which the contamination began and a series of measurements carried out from that time to today.
"I have been involved in Chernobyl studies for many years and this particular study could be of great importance to many [Department of Energy] researchers," said Faybishenko.
The results of this study came as a surprise.
Scientists expected the ecological half-lives of radioactive isotopes to be shorter than their physical half-life as natural dispersion helped reduce the amount of material in any given soil sample.
For strontium, that idea has held up. But for cesium the the opposite appears to be true.
The physical properties of cesium haven't changed, so scientists think there must be an environmental explanation. It could be that new cesium is blowing over the soil sites from closer to the Chernobyl site. Or perhaps cesium is migrating up through the soil from deeper in the ground.
Jannik hopes more research will uncover the truth.
"There are a lot of unknowns that are probably causing this phenomenon," he said.
Beyond the societal impacts of the study, the work also emphasizes the uncertainties associated with radioactive contamination.
Thankfully, Chernobyl-scale accidents have been rare, but that also means there is a paucity of places to study how radioactive contamination really behaves in the wild.
"The data from Chernobyl can be used for validating models," said Faybishenko. "This is the most value that we can gain from it."
Nuclear Age Peace Foundation, NY
446 E. 86 St.
New York, NY 10028
212-744-2005
646-238-9000(cell)
aslater@rcn.com
www.wagingpeace.org
We may now care for each Earthian individual at a sustainable billionaire's level of affluence while living exclusively on less than 1 percent of our planet's daily energy income from our cosmically designed nuclear reactor, the Sun, optimally located 92 million safe miles away from us.
Buckminster Fuller
1.
Chernobyl Exclusion Zone Radioactive Longer Than Expected
http://www.commondreams.org/headline/2009/12/20-2
Published on Sunday, December 20, 2009 by ABC NewsRadioactive Material Isn't Disappearing From the Environment as Quickly as Predictedby Alexis MadrigalChernobyl, the worst nuclear accident in history, created an inadvertent laboratory to study the impacts of radiation -- and more than twenty years later, the site still holds surprises.Reinhabiting the large dead zone around the accident site may have to wait longer than expected. Radioactive cesium isn't disappearing from the environment as quickly as predicted, according to new research presented here Monday at the meeting of the American Geophysical Union.Cesium 137's half-life -- the time it takes for half of a given amount of material to decay -- is 30 years, but the amount of cesium in soil near Chernobyl isn't decreasing nearly that fast. And scientists don't know why.
It stands to reason that at some point the Ukrainian government would like to be able to use that land again, but the scientists have calculated that what they call cesium's "ecological half-life" -- the time for half the cesium to disappear from the local environment -- is between 180 and 320 years.
"Normally you'd say that every 30 years, it's half as bad as it was. But it's not," said Tim Jannick, nuclear scientist at Savannah River National Laboratory and a collaborator on the work. "It's going to be longer before they repopulate the area."
In 1986, after the Chernobyl accident, a series of test sites was established along paths that scientists expected the fallout to take. Soil samples were taken at different depths to gauge how the radioactive isotopes of strontium, cesium and plutonium migrated in the ground.
They've been taking these measurements for more than 20 years, providing a unique experiment in the long-term environmental repercussions of a near worst-case nuclear accident.In some ways, Chernobyl is easier to understand than DOE sites like Hanford, which have been contaminated by long-term processes.
With Chernobyl, said Boris Faybishenko, a nuclear remediation expert at Lawrence Berkeley National Laboratory, we have a definite date at which the contamination began and a series of measurements carried out from that time to today.
"I have been involved in Chernobyl studies for many years and this particular study could be of great importance to many [Department of Energy] researchers," said Faybishenko.
The results of this study came as a surprise.
Scientists expected the ecological half-lives of radioactive isotopes to be shorter than their physical half-life as natural dispersion helped reduce the amount of material in any given soil sample.
For strontium, that idea has held up. But for cesium the the opposite appears to be true.
The physical properties of cesium haven't changed, so scientists think there must be an environmental explanation. It could be that new cesium is blowing over the soil sites from closer to the Chernobyl site. Or perhaps cesium is migrating up through the soil from deeper in the ground.
Jannik hopes more research will uncover the truth.
"There are a lot of unknowns that are probably causing this phenomenon," he said.
Beyond the societal impacts of the study, the work also emphasizes the uncertainties associated with radioactive contamination.
Thankfully, Chernobyl-scale accidents have been rare, but that also means there is a paucity of places to study how radioactive contamination really behaves in the wild.
"The data from Chernobyl can be used for validating models," said Faybishenko. "This is the most value that we can gain from it."
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
12:01 måndag 28 december 2009
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
Ringhals får bakläxa av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kärnkraftverkets åtgärdsprogram för förbättrad säkerhetskultur duger inte, enligt myndigheten.
I somras ledde bristerna i Ringhals säkerhet till att kärnkraftverket sattes under särskild tillsyn.
Ett åtgärdsprogram tog fram, som bland annat skulle säkerställa att personalen följde säkerhetsrutinerna, skriver Hallands nyheter.
Nu kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärdsprogrammet kompletteras för att godkännas.
Man vill bland annat ha en beskrivning av hur Ringhals bedömer effekten av åtgärdsprogrammet.
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
Ringhals får bakläxa av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kärnkraftverkets åtgärdsprogram för förbättrad säkerhetskultur duger inte, enligt myndigheten.
I somras ledde bristerna i Ringhals säkerhet till att kärnkraftverket sattes under särskild tillsyn.
Ett åtgärdsprogram tog fram, som bland annat skulle säkerställa att personalen följde säkerhetsrutinerna, skriver Hallands nyheter.
Nu kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärdsprogrammet kompletteras för att godkännas.
Man vill bland annat ha en beskrivning av hur Ringhals bedömer effekten av åtgärdsprogrammet.
”Om inte annat är kärnkraft en usel affärsidé”
Replik: ”Om inte annat är kärnkraft en usel affärsidé”
Publicerat 2009-12-29 00:50
Miljöpartiet de Gröna: Kärnkraften är oekonomisk, miljöfarlig och osolidarisk mot framtida
Företrädare för industrin samt några S-politiker och fackliga representanter kräver på DN Debatt den 15/12 en storskalig satsning på nya kärnkraftsbyggen i Sverige. Detta samtidigt som man kan konstatera att kärnkraft är en usel affärsidé om man ser rent ekonomiskt på saken.
Om marknadsekonomi och normala bedömningar av lönsamhet får råda – då blir det ingen mer kärnkraft i Västeuropa. Marknads- och finansanalytiker i engelska Citigroup Global Markets (rådgivare för investerare) har analyserat förutsättningarna för ny kärnkraft. Man menar att konstruktionskostnader och risken för driftsavbrott för ny kärnkraft är så höga att de kan få det mest solida bolag att gå omkull.
Enda möjligheten att få kärnkraft lönsam för investerarna är om staten subventionerar kärnkraftsbyggena eller går in och håller uppe elpriserna. Med andra ord – om vi medborgare betalar antingen på skattsedeln eller på elräkningen.
En reaktor av den nya generationen har en byggkostnad på mer än 5,5 miljarder euro (57 miljarder kronor) och man beräknar att den kommer att öka ytterligare. Ett näraliggande exempel som bekräftar detta är Olkiluoto i Finland där kostnaderna ökat från beräknade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder i dagsläget. Kärnkraftverket är tre år försenat och fortfarande inte färdigt. Fler exempel finns i Frankrike, Kina och USA med flera länder.
DN-debattörerna skriver att engelska regeringen beslutat bygga 10 nya kärnreaktorer. Citigroup Global Markets har analyserat hur högt elpriset skulle behöva vara för att ny kärnkraft skulle vara ekonomiskt lönsam i Storbritannien. Endast under 20 månader av 115 har elpriset under de senaste tio åren legat så högt att kärnkraften skulle löna sig för bolagen.
På grund av att de fasta kostnaderna är så höga tål kärnkraftsekonomin inte omfattande driftsstopp. Men som bekant står verken ofta stilla. I november stod fem av tio reaktorer i Sverige stilla. Kärnkraften är allt igenom en dålig affär. För den som inte bryr sig om att avfallsfrågan inte är löst, att uranbrytningen orsakar enorma miljöproblem och att kärnkraften bidrar till risken för spridning av kärnvapen – då kanske i alla fall de ekonomiska argumenten biter?
Kärnkraften är enligt de engelska marknadsanalytikerna en så kallad corporate killer, den kan få de bästa bolag att gå omkull. Därför är det märkligt att svenska storbolag är så angelägna om att investera i kärnkraft. Eller räknar de helt kallt med att vi skattebetalare och konsumenter ska stå för fiolerna? Visst kan vi enas om kärnkraften – att den är oekonomisk, miljöfarlig och osolidarisk mot framtida generationer.
Carl SchlyterEU-parlamentariker för Miljöpartiet de GrönaKarin Svensson Smithriksdagsledamot (MP)Per Bolundriksdagsledamot (MP)
Publicerat 2009-12-29 00:50
Miljöpartiet de Gröna: Kärnkraften är oekonomisk, miljöfarlig och osolidarisk mot framtida
Företrädare för industrin samt några S-politiker och fackliga representanter kräver på DN Debatt den 15/12 en storskalig satsning på nya kärnkraftsbyggen i Sverige. Detta samtidigt som man kan konstatera att kärnkraft är en usel affärsidé om man ser rent ekonomiskt på saken.
Om marknadsekonomi och normala bedömningar av lönsamhet får råda – då blir det ingen mer kärnkraft i Västeuropa. Marknads- och finansanalytiker i engelska Citigroup Global Markets (rådgivare för investerare) har analyserat förutsättningarna för ny kärnkraft. Man menar att konstruktionskostnader och risken för driftsavbrott för ny kärnkraft är så höga att de kan få det mest solida bolag att gå omkull.
Enda möjligheten att få kärnkraft lönsam för investerarna är om staten subventionerar kärnkraftsbyggena eller går in och håller uppe elpriserna. Med andra ord – om vi medborgare betalar antingen på skattsedeln eller på elräkningen.
En reaktor av den nya generationen har en byggkostnad på mer än 5,5 miljarder euro (57 miljarder kronor) och man beräknar att den kommer att öka ytterligare. Ett näraliggande exempel som bekräftar detta är Olkiluoto i Finland där kostnaderna ökat från beräknade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder i dagsläget. Kärnkraftverket är tre år försenat och fortfarande inte färdigt. Fler exempel finns i Frankrike, Kina och USA med flera länder.
DN-debattörerna skriver att engelska regeringen beslutat bygga 10 nya kärnreaktorer. Citigroup Global Markets har analyserat hur högt elpriset skulle behöva vara för att ny kärnkraft skulle vara ekonomiskt lönsam i Storbritannien. Endast under 20 månader av 115 har elpriset under de senaste tio åren legat så högt att kärnkraften skulle löna sig för bolagen.
På grund av att de fasta kostnaderna är så höga tål kärnkraftsekonomin inte omfattande driftsstopp. Men som bekant står verken ofta stilla. I november stod fem av tio reaktorer i Sverige stilla. Kärnkraften är allt igenom en dålig affär. För den som inte bryr sig om att avfallsfrågan inte är löst, att uranbrytningen orsakar enorma miljöproblem och att kärnkraften bidrar till risken för spridning av kärnvapen – då kanske i alla fall de ekonomiska argumenten biter?
Kärnkraften är enligt de engelska marknadsanalytikerna en så kallad corporate killer, den kan få de bästa bolag att gå omkull. Därför är det märkligt att svenska storbolag är så angelägna om att investera i kärnkraft. Eller räknar de helt kallt med att vi skattebetalare och konsumenter ska stå för fiolerna? Visst kan vi enas om kärnkraften – att den är oekonomisk, miljöfarlig och osolidarisk mot framtida generationer.
Carl SchlyterEU-parlamentariker för Miljöpartiet de GrönaKarin Svensson Smithriksdagsledamot (MP)Per Bolundriksdagsledamot (MP)
lördag 2 januari 2010
Sverige köper fransk kärnkraft och skickar 300 ton kvicksilver till Tyskland
Eric Erfors: Sverige köper fransk kärnkraft
Vattenfall var nyligen politiskt hett som en reaktor. Hycklande socialdemokrater lyckades förtränga att det var under deras regeringstid som bolaget köpte de tyska kärnkraftverken, medan Maud Olofsson inte framstod som särskilt välinformerad om koncernens juridiska åtaganden på kontinenten.
Är Maud Olofsson informerad om att Vattenfall är delägare i en fransk kärnkraftsanläggning för forskning? Vet hon om att Sverige förbundit sig att satsa ännu fler miljoner i Jules Horowitz-reaktorn som byggs i Cadarache i södra Frankrike?
Vattenfall var nyligen politiskt hett som en reaktor. Hycklande socialdemokrater lyckades förtränga att det var under deras regeringstid som bolaget köpte de tyska kärnkraftverken, medan Maud Olofsson inte framstod som särskilt välinformerad om koncernens juridiska åtaganden på kontinenten.
Är Maud Olofsson informerad om att Vattenfall är delägare i en fransk kärnkraftsanläggning för forskning? Vet hon om att Sverige förbundit sig att satsa ännu fler miljoner i Jules Horowitz-reaktorn som byggs i Cadarache i södra Frankrike?
Personligen tycker jag att det framstår som en sund investering. Det rör utveckling av fjärde generationens kärnkraftsreaktorer där en stor del av avfallet ska kunna återvinnas samtidigt som de blir dramatiskt uransnålare i drift.
Men att Vattenfall ska investera ännu mer i denna forskningsreaktor på fransk jord har nu inte varit Maud Olofssons ansvar, utan bär Leijonborgs efterträdare forskningsminister Tobias Krantz signatur. Den 16 oktober skrev han under en avsiktsförklaring med Frankrike och lovade stora satsningar på kärnkraftsteknik i landet. Allt handlar om en motköpsaffär för att få fransmännen att satsa på den europeiska forskningsanläggningen ESS i Lund. Sveriges franska nota är oklar, men det torde röra sig om hundratals miljoner kronor.
Finansieringen av den här typen av internationella kapitalkrävande forskningsanläggningar är som vilken vapenaffär som helst. Precis som när Sten Tolgfors kränger Jas Gripen till Brasilien med godispåsar fyllda av motköp och direktinvesteringar.Förutom Frankrike finns ett tiotal andra intressenter i ESS. Fler kan tillkomma, och Tobias Krantz måste alltså lova bort ännu fler skattemiljoner i olika motköpsaffärer. I avtalsförklaringen med Tyskland framgår att Sverige bland annat förbundit sig att satsa motsvarande 120 miljoner kronor i lasern XFEL i Hamburg.Att ESS med sitt supermikroskop för materialforskning hamnar i Lund är kanske en slump. För hade inte Lars Leijonborg valt en universitetsdirektör från Lund, Peter Honeth, som sin statssekreterare så hade möjligen inte detta prestigeprojekt prioriterats lika högt av Leijonborg. Han kunde sedan sluta i regeringen med ESS-flaggan i topp, trots att en egentlig flaggstång saknas.
Byggnotan beräknas bli 14 miljarder kronor och regeringen har lovat att Sverige ska stå för en tredjedel. Kalkylerna är extremt osäkra; det är nämligen inte avgjort vilken slags anläggning man ska bygga! Därför finns heller inga bindande avtal.
Kanske blir ESS verkligen den fantastiska neutronforskningsanläggning som utlovas i reklamen när/om den står färdig 2025. Kanske inte, om den tekniska utvecklingen har hunnit springa ifrån hela ESS-projektet. Stenen är i alla fall i rullning och ESS lär därför - enligt tunneln genom Hallandsåsens egen logik - byggas på friherrarna Gyllenkroks gamla mark. Oavsett vad fakturan landar på.
Inte så konstigt att professorer norr om Lund är rädda att ESS blir en gökunge som tränger undan andra angelägna forskningsprojekt. Internationella forskningsanläggningar är välkomna och nödvändiga, men hela den politiska kohandeln runt olika motköpsavtal medför även projekt vars vetenskapliga nytta kan ifrågasättas.
I fallet med Jules Horowitz-reaktorn behöver dock Forskarsverige inte oroa sig. Vattenfall AB har sin egen FoU-budget. Eller vill de rödgröna stoppa Vatten-falls kärnkraftssatsningar i Frankrike och därmed riskera att sänka hela ESS-projektet?Ja, vad tycker egentligen Mona Sahlin om Jules Horowitz-satsningen?
Eric Erfors
Eric Erfors
___
2009-12-30
300 ton kvicksilver till Tyskland
Stora mängder kvicksilveravfall från till exempel gamla lysrör och termometrar håller nu på att forslas bort från Sakabs anläggning utanför Kumla. Under hösten har redan 300 ton transporterats i väg med slutdestinationen i en Saltgruva i Norra Tyskland.
"Perfekta förhållanden i Tyskland" Mia Jamesson
– Det finns ingen svenskt plats att slutförvara på, säger Sakabs Miljöspecialist Mia Jamesson
Det är ordentligt kallt när Sakabs Miljöspecialist Mia Jamesson visar runt bland de tusentals fat med kvicksilverhaltigt avfall som ligger deponerade runt omkring i anläggningen. Till slut kommer vi till en varm hall där avfallet görs i ordning. Carl-Olof Eriksson har arbetat med Kvicksilvret i Sakabs anläggning i över tio år. Hans arbete blir nu att förbereda arbetet med att föra bort Kvicksilvret härifrån.
– Jag har aldrig varit rädd för att det skulle vara farligt, man har ju kvicksilver i munnen, säger han.
Saltgruvan i tyska Zeilitz har tillstånd att ta emot 5 000 000 ton kvicksilver haltigt avfall för slutförvaring, så det avfall som ska transporteras från Sakab i Kumla kommer bara bli en bråkdel av det avfall som ska samlas i gruvan.
Den svenska berggrunden innenhåller för mycket vatten för att förvara kvicksilver men i en saltgruva är det perfekta förhållanden för den här typen av förvaring .
– Det är alldeles torrt och bra för slutförvaring, säger Mia Jamesson
© Copyright Sveriges Radio 2010
300 ton kvicksilver till Tyskland
Stora mängder kvicksilveravfall från till exempel gamla lysrör och termometrar håller nu på att forslas bort från Sakabs anläggning utanför Kumla. Under hösten har redan 300 ton transporterats i väg med slutdestinationen i en Saltgruva i Norra Tyskland.
"Perfekta förhållanden i Tyskland" Mia Jamesson
– Det finns ingen svenskt plats att slutförvara på, säger Sakabs Miljöspecialist Mia Jamesson
Det är ordentligt kallt när Sakabs Miljöspecialist Mia Jamesson visar runt bland de tusentals fat med kvicksilverhaltigt avfall som ligger deponerade runt omkring i anläggningen. Till slut kommer vi till en varm hall där avfallet görs i ordning. Carl-Olof Eriksson har arbetat med Kvicksilvret i Sakabs anläggning i över tio år. Hans arbete blir nu att förbereda arbetet med att föra bort Kvicksilvret härifrån.
– Jag har aldrig varit rädd för att det skulle vara farligt, man har ju kvicksilver i munnen, säger han.
Saltgruvan i tyska Zeilitz har tillstånd att ta emot 5 000 000 ton kvicksilver haltigt avfall för slutförvaring, så det avfall som ska transporteras från Sakab i Kumla kommer bara bli en bråkdel av det avfall som ska samlas i gruvan.
Den svenska berggrunden innenhåller för mycket vatten för att förvara kvicksilver men i en saltgruva är det perfekta förhållanden för den här typen av förvaring .
– Det är alldeles torrt och bra för slutförvaring, säger Mia Jamesson
© Copyright Sveriges Radio 2010
fredag 1 januari 2010
Tiden ute för Ignalina
Tiden ute för Ignalina
Publicerat 2009-12-31 18:16
Nu befaras höjda elpriser i det redan mycket ansträngda ekonomiska läget i Litauen, sedan kärnkraftverket i Ignalina nått sin sluttid för stängning i enlighet med ett EU-avtal.
Det blev 23.00 på nyårsaftons kväll som sattes som stängningstid för den sista kärnreaktorn i det 26-åriga kärnkraftverket Ignalina som stått för 70 procent av Litauens energi. Landet har efter Frankrike varit tvåa i världen när det gäller andelen av energin som utgörs av kärnkraft.
Kraftverket som byggdes under Sovjet-tiden liknar det som exploderade i ukrainska Tjernobyl 1986 i världens hittills värsta kärnkraftsolycka.Litauen blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och accepterade inför EU-inträdet i maj 2004 att stänga kärnkraftverket före 2010, för att minska risken för ett nytt Tjernobyl.Skenande priserLandet har sedan dess förgäves försökt förlänga tidsfristen fram till den efterträdare som Ignalina inte väntas få förrän 2018-2020.Litauen med 3,3 miljoner invånare står nu inför rusande energipriser med start nyårsdagen: 30 procent för hushåll och 20 procent för företag, samtidigt som landet upplever en av världens djupaste ekonomiska kriser.Den framtida energin ska delvis utgöras av inhemsk fossilbränsle-eldad dito samt i viss utsträckning importeras från Estland och Lettland. Även Ukraina och Vitryssland är aktuella och från Ryssland väntas både el och gas.Ryssland har setts som en pålitlig gasleverantör i Baltikum men tidigare energikonflikter mellan Ryssland och Ukraina har skapat oro i Litauen.”Litauens ökande beroende av naturgas efter Ignalinas stängning. . .skapar tydligt importrelaterade risker”, har marknadsledande Swedbank slagit fast i en rapport.Litauen blev känd som en ekonomisk ”tiger” efter EU-inträdet men sedan krisen har ekonomin krympt 15,2 procent 2009.Viktor Sevaldin, chef för anläggningen, har jobbat där sedan han kom från Ryssland när Ignalina öppnade 1983:– I åratal var kärnkraft något normalt och osynligt här. De kommande månaderna kommer vi att förstå vad vi har förlorat.
TT-AFP
En sak är väldigt märklig.
När ett land som Litauen står inför en sådan här sak som avstängning av det absolut livsfarliga (inte minst för Sverige) Ignalina, varför ser de då inte till att ordna sin energiförsörjning i tid? De har trots allt haft många år på sig. Nu står de istället där mitt i smällkalla vintern och ser förvånade ut. Vad ska vi göra nu då? Och så skrämmer de slag på såväl befolkningen som omvärlden med "dyra elpriser".
Tro för all del inte att det som sker sker utan anledning. Tvärtom. Tanken är att folk ska ropa på mer och ny kärnkraft. Så även i Sverige som väl får ses som världens mest desinformerade land i sammahanget.
Reglera marknaden och styr upp priserna i stället. I Litauen såväl som i Sverige.
Publicerat 2009-12-31 18:16
Nu befaras höjda elpriser i det redan mycket ansträngda ekonomiska läget i Litauen, sedan kärnkraftverket i Ignalina nått sin sluttid för stängning i enlighet med ett EU-avtal.
Det blev 23.00 på nyårsaftons kväll som sattes som stängningstid för den sista kärnreaktorn i det 26-åriga kärnkraftverket Ignalina som stått för 70 procent av Litauens energi. Landet har efter Frankrike varit tvåa i världen när det gäller andelen av energin som utgörs av kärnkraft.
Kraftverket som byggdes under Sovjet-tiden liknar det som exploderade i ukrainska Tjernobyl 1986 i världens hittills värsta kärnkraftsolycka.Litauen blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och accepterade inför EU-inträdet i maj 2004 att stänga kärnkraftverket före 2010, för att minska risken för ett nytt Tjernobyl.Skenande priserLandet har sedan dess förgäves försökt förlänga tidsfristen fram till den efterträdare som Ignalina inte väntas få förrän 2018-2020.Litauen med 3,3 miljoner invånare står nu inför rusande energipriser med start nyårsdagen: 30 procent för hushåll och 20 procent för företag, samtidigt som landet upplever en av världens djupaste ekonomiska kriser.Den framtida energin ska delvis utgöras av inhemsk fossilbränsle-eldad dito samt i viss utsträckning importeras från Estland och Lettland. Även Ukraina och Vitryssland är aktuella och från Ryssland väntas både el och gas.Ryssland har setts som en pålitlig gasleverantör i Baltikum men tidigare energikonflikter mellan Ryssland och Ukraina har skapat oro i Litauen.”Litauens ökande beroende av naturgas efter Ignalinas stängning. . .skapar tydligt importrelaterade risker”, har marknadsledande Swedbank slagit fast i en rapport.Litauen blev känd som en ekonomisk ”tiger” efter EU-inträdet men sedan krisen har ekonomin krympt 15,2 procent 2009.Viktor Sevaldin, chef för anläggningen, har jobbat där sedan han kom från Ryssland när Ignalina öppnade 1983:– I åratal var kärnkraft något normalt och osynligt här. De kommande månaderna kommer vi att förstå vad vi har förlorat.
TT-AFP
En sak är väldigt märklig.
När ett land som Litauen står inför en sådan här sak som avstängning av det absolut livsfarliga (inte minst för Sverige) Ignalina, varför ser de då inte till att ordna sin energiförsörjning i tid? De har trots allt haft många år på sig. Nu står de istället där mitt i smällkalla vintern och ser förvånade ut. Vad ska vi göra nu då? Och så skrämmer de slag på såväl befolkningen som omvärlden med "dyra elpriser".
Tro för all del inte att det som sker sker utan anledning. Tvärtom. Tanken är att folk ska ropa på mer och ny kärnkraft. Så även i Sverige som väl får ses som världens mest desinformerade land i sammahanget.
Reglera marknaden och styr upp priserna i stället. I Litauen såväl som i Sverige.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)