Elbolag gör avbön inför Olofsson
2010-03-03 Publicerad 07:40
Det var något av offentlig avbön, liknande de som japanska företagsledare och politiker gör när de klantat sig, över den presskonferens som näringsminister Maud Olofsson höll igår eftermiddag. En efter en fick tre representanter för vardera Vattenfall, Eon och Fortum ödmjuka sig och erkänna misstag när det gäller ombyggnaden och uppgraderingen av kärnkraftverken i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
Läs mer
Grafik Elprisets utveckling på Nordpool
Nya rutiner ska ge billigare el
Norge vill ha mer svensk kärnkraft
Mer el när Ringhals startar rektorer
Höga elpriser under hela våren
Projekten har lett till att kärnkraftverken i nästan ett år gått på knappt halvfart eller stått helt stilla, samtidigt som konsumenterna upplevt en osedvanligt sträng vinter och fått betala rekordpriser för elen.
Priset på el i Sverige slog för övrigt rekord under februari med ett snitt på 93 öre per kilowattimme. Något tak för elpriset ville Maud Olofsson inte höra talas om. Hon avfärdade idén med att priset reglerar sig själv på en öppen marknad.
Maud Olofsson, som är pressad av en alltmer högljudd opinion, begärde att få förklaringar till debaclen av de tre kraftföretagen, även om hon föredrog att kalla det för en dialog.
Själv hade hon tagit på sig att se till att kraftförbindelserna till Norge, Danmark och Baltikum förstärks. I en bisats framgick också att kraft- industrin framfört önskemål om att Sverige ska förstärka ledningarna till kontinenten.
Orsaken till de långa produktionsstoppen vid kärnkraftverken förklarade branschen med riksdagsbeslutet att tillåta effekthöjningar i de existerande reaktorerna.
Samtidigt beslutade man att genomföra projekten så snabbt som möjligt vilket resulterade i att ombyggnaderna kom att göras samtidigt.
De effekthöjande projekten beskrevs som de mest komplicerade som genomförts och att det gjort att man misstagit sig på hur lång tid det skulle ta att genomföra dem.
När kärnkraftverken börjar leverera med full kapacitet kunde industrins representanter inte ge något besked om. Däremot har man lärt av misstagen och de ska inte upprepas igen.
Riktigt vad lärdomarna består i framgick inte och finskägda Fortums representant tog poäng genom att lova kompetensöverföring från företagets kärnkraftverk i Finland där det slås produktionsrekord på löpande band.
De höga elpriserna och problemen med kärnkraften visar på nödvändigheten av det Maud Olofson kallar ”det tredje benet”, det vill säga förnyelsebar el och effektivare elanvändning.
Hon lovade en reformering av systemet med elcertifikat och en fortsatt utbyggnad av vindkraften till 2 000 nya vindkraftverk fram till 2020.
Nils-Olof Ollevik
nils.ollevik@svd.se
Visar inlägg med etikett Ringhals. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ringhals. Visa alla inlägg
onsdag 3 mars 2010
torsdag 18 februari 2010
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
Miljödepartementet
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
onsdag 3 februari 2010
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
Källa: http://www.era.se/nyh/vn.shtml?id=93447912
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
(ERA 2010-01-28)
Regeringen har i dag beslutat att bevilja ForsmarkKraftgrupp AB tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1, 2 och 3 vidForsmarks kärnkraftverk.
Effekthöjningsarbetet planeras att pågå vid samtliga tre reaktorer i Forsmarkfram till år 2014. Samtidigt moderniseras anläggningarna då gamlakomponenter byts ut, vilket innebär att säkerheten höjs. Total eleffekthöjningblir 410 megawatt. Detta innebär en elproduktionsökning med drygt treterawattimmar per år.
Maxproduktionen vid Forsmarks kärnkraftverk är idag 25 terawattimmar. Detmotsvarar elförsörjningen av hela Storstockholm tre gånger om.Regeringens prövning av ansökan om effekthöjningar har gjorts enligtkärntekniklagen. Kärntekniklagen är en säkerhetslagstiftning och regeringensprövning grundas på säkerhetsmässiga bedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigas att besluta om de ytterligare villkorsom ska gälla för tillståndet till effekthöjningen med hänsyn till säkerheten.
Ansökningar om att höja den termiska effekten bereds avStrålsäkerhetsmyndigheten och tillstånd beslutas av regeringen. Innanreaktorn kan drivas vid den högre effekten granskar och prövar myndighetenstegvis de utredningar, analyser och ombyggnadsåtgärder som genomförsför att uppfylla säkerhetskraven.Regeringen har tidigare lämnat tillstånd till effekthöjningar av de svenskakärnkraftsreaktorerna. Regeringen har även fått en ansökan om tillstånd atthöja den högsta tillåtna effekten i reaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 4.PJ
Ja till till effekthöjningar i Forsmark
(ERA 2010-01-28)
Regeringen har i dag beslutat att bevilja ForsmarkKraftgrupp AB tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1, 2 och 3 vidForsmarks kärnkraftverk.
Effekthöjningsarbetet planeras att pågå vid samtliga tre reaktorer i Forsmarkfram till år 2014. Samtidigt moderniseras anläggningarna då gamlakomponenter byts ut, vilket innebär att säkerheten höjs. Total eleffekthöjningblir 410 megawatt. Detta innebär en elproduktionsökning med drygt treterawattimmar per år.
Maxproduktionen vid Forsmarks kärnkraftverk är idag 25 terawattimmar. Detmotsvarar elförsörjningen av hela Storstockholm tre gånger om.Regeringens prövning av ansökan om effekthöjningar har gjorts enligtkärntekniklagen. Kärntekniklagen är en säkerhetslagstiftning och regeringensprövning grundas på säkerhetsmässiga bedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigas att besluta om de ytterligare villkorsom ska gälla för tillståndet till effekthöjningen med hänsyn till säkerheten.
Ansökningar om att höja den termiska effekten bereds avStrålsäkerhetsmyndigheten och tillstånd beslutas av regeringen. Innanreaktorn kan drivas vid den högre effekten granskar och prövar myndighetenstegvis de utredningar, analyser och ombyggnadsåtgärder som genomförsför att uppfylla säkerhetskraven.Regeringen har tidigare lämnat tillstånd till effekthöjningar av de svenskakärnkraftsreaktorerna. Regeringen har även fått en ansökan om tillstånd atthöja den högsta tillåtna effekten i reaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 4.PJ
lördag 30 januari 2010
Forsmark öppnas för avfall från Ringhals
Här i SFR:s bergrum i Formark ligger kortlivat radioaktivt skrot, sopor, utbytta komponenter och använda filter som renat kylvattnet i kärnreaktorerna. Foto: SKB
Forsmark öppnas för avfall från Ringhals
Av: Lars Anders KarlbergPublicerad igår, 14:08 8 kommentarer Senaste av Fredrik idag, 15:37
Nu kan radioaktivt driftavfall från Ringhals kärnkraftverk åter skeppas med MS Sigyn till slutförvaring i Forsmark. Ringhals har haft slutförvaringsförbud för delar av sitt avfall sedan 2003.
Sigyn är SKB:s specialbyggda fartyg som fraktar radioaktivt material mellan Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Här på ett strandhugg på Skeppsbron i Stockholm i juni 2009. Klicka för större bild. Foto: Lars Anders Karlberg
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Atomsopor växer på hög
Taggar
Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:
Forsmark
Kärnbränsle
Kärnkraft
Ringhals
SFR
Sigyn
Slutförvar
Strålsäkerhetsmyndigheten
Det är strålsäkerhetsmyndigheten SSM som nu häver stoppet för Ringhals att skicka de förbrukade filtermassorna som renat kylvattnet i de tre tryckvattenreaktorerna i Ringhals till Forsmark.
- Vi godkänner nu fyra av de fem delarna i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR i Forsmark, vilket gör att Ringhals nu kan deponera sina filtermassor i Forsmark i stället för att mellanlagra dem i Ringhals.
Det säger Anders Wiebert, utredare vid avdelningen för radioaktiva ämnen på SSM, till Ny Teknik.
Samlats på hög i RinghalsPå Ringhals kärnkraftverk i Halland har det radioaktiva driftavfallet samlats på hög ända sedan 2003, ingjutet i betongkokiller.
Det var de dåvarande övervakningsmyndigheterna SSI och SKI som stoppade slutförvaring driftavfall från tre av fyra Ringhals-reaktorerna 2003.
- Det gällde de tre tryckvattenreaktorerna vars driftavfall är annorlunda än det från kokarreaktorn, den fjärde reaktorn i Ringhals. Vi var inte övertygade om att SFR i Forsmark var tillräckligt säkert, säger Anders Wiebert.
Hemläxa för SKBSSI och SKI underkände den säkerhetsredovisning som kärnkraftsbolagens dotterbolag Svensk Kärnbränslehantering lämnat in och ställde även krav på mer omfattande mätningar.
- SKB lämnade in en komplettering 2005, men även den ansågs ofullständig och SKB fick hemläxa, säger Anders Wiebert.
Totalstopp 2007Bristerna i innehållsdeklarationen av det radioaktiva avfallet blev till slut droppen som fick bägaren att rinna över.
Strålsäkerhetsmyndigheterna tog i med hårdhandskarna och införde i juni 2007 ett totalstopp för deponering av kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark.
-Vi öppnar inte SFR förrän osäkerheten om innehållet i avfallet är borta, sade Anders Wiebert till Ny Teknik i oktober 2007.
Bättre säkerhetsredovisningSKB lämnade våren 2008 in en helt ny säkerhetsredovisning och strålsäkerhetsmyndigheterna valde då att häva totalstoppet med undantag för delar av avfallet från Ringhals, Forsmark och Studsvik.
Nu är den nya redovisningen lusläst och granskad.
Den nuvarande myndigheten SSM godkänner SKB:s redovisning när det gäller de fyra mest kvalificerade slutförvaringsdelarna, de som går under beteckningen Silo och som har både betong- och lerbarriärer.
Däremot är det fortfarande stopp för deponering i den femte delen, BMA, bergrum för medelaktivt avfall. Där vill SSM ha mer klarhet innan man säger ja.
Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg
Fakta Utbyggnad av SFR
Den nuvarande anläggningen för slutförvaring av kortlivat radioaktivt avfall SFR togs i drift 1988.
Lagringsutrymmet i bergstunnlarna under Forsmark har en lagringskapacitet på 63 000 kubikmeter och är i dag fyllda till hälften.
Nu pågår förberedelse för utbyggnad av SFR med 20 000 kubikmeter för att kunna ta emot rivningsavfall från Barsebäck, Ågesta och Studsvik.
De vita tunnlarna till höger är nuvarande SFR. De blå tunnlarna visar den tänkta utbyggnaden.
SKB ska lägga in ansökan om den utbyggnaden 2013-2014 och anläggningen väntas kunna tas i drift 2020.
På längre sikt - när de nuvarande kärnkraftverken ska rivas 2030-2040 behövs ytterligare 120 000 kubikmeter lagringsutrymme under jord.
Källa: SKB
Forsmark öppnas för avfall från Ringhals
Av: Lars Anders KarlbergPublicerad igår, 14:08 8 kommentarer Senaste av Fredrik idag, 15:37
Nu kan radioaktivt driftavfall från Ringhals kärnkraftverk åter skeppas med MS Sigyn till slutförvaring i Forsmark. Ringhals har haft slutförvaringsförbud för delar av sitt avfall sedan 2003.
Sigyn är SKB:s specialbyggda fartyg som fraktar radioaktivt material mellan Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Här på ett strandhugg på Skeppsbron i Stockholm i juni 2009. Klicka för större bild. Foto: Lars Anders Karlberg
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Atomsopor växer på hög
Taggar
Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:
Forsmark
Kärnbränsle
Kärnkraft
Ringhals
SFR
Sigyn
Slutförvar
Strålsäkerhetsmyndigheten
Det är strålsäkerhetsmyndigheten SSM som nu häver stoppet för Ringhals att skicka de förbrukade filtermassorna som renat kylvattnet i de tre tryckvattenreaktorerna i Ringhals till Forsmark.
- Vi godkänner nu fyra av de fem delarna i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR i Forsmark, vilket gör att Ringhals nu kan deponera sina filtermassor i Forsmark i stället för att mellanlagra dem i Ringhals.
Det säger Anders Wiebert, utredare vid avdelningen för radioaktiva ämnen på SSM, till Ny Teknik.
Samlats på hög i RinghalsPå Ringhals kärnkraftverk i Halland har det radioaktiva driftavfallet samlats på hög ända sedan 2003, ingjutet i betongkokiller.
Det var de dåvarande övervakningsmyndigheterna SSI och SKI som stoppade slutförvaring driftavfall från tre av fyra Ringhals-reaktorerna 2003.
- Det gällde de tre tryckvattenreaktorerna vars driftavfall är annorlunda än det från kokarreaktorn, den fjärde reaktorn i Ringhals. Vi var inte övertygade om att SFR i Forsmark var tillräckligt säkert, säger Anders Wiebert.
Hemläxa för SKBSSI och SKI underkände den säkerhetsredovisning som kärnkraftsbolagens dotterbolag Svensk Kärnbränslehantering lämnat in och ställde även krav på mer omfattande mätningar.
- SKB lämnade in en komplettering 2005, men även den ansågs ofullständig och SKB fick hemläxa, säger Anders Wiebert.
Totalstopp 2007Bristerna i innehållsdeklarationen av det radioaktiva avfallet blev till slut droppen som fick bägaren att rinna över.
Strålsäkerhetsmyndigheterna tog i med hårdhandskarna och införde i juni 2007 ett totalstopp för deponering av kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark.
-Vi öppnar inte SFR förrän osäkerheten om innehållet i avfallet är borta, sade Anders Wiebert till Ny Teknik i oktober 2007.
Bättre säkerhetsredovisningSKB lämnade våren 2008 in en helt ny säkerhetsredovisning och strålsäkerhetsmyndigheterna valde då att häva totalstoppet med undantag för delar av avfallet från Ringhals, Forsmark och Studsvik.
Nu är den nya redovisningen lusläst och granskad.
Den nuvarande myndigheten SSM godkänner SKB:s redovisning när det gäller de fyra mest kvalificerade slutförvaringsdelarna, de som går under beteckningen Silo och som har både betong- och lerbarriärer.
Däremot är det fortfarande stopp för deponering i den femte delen, BMA, bergrum för medelaktivt avfall. Där vill SSM ha mer klarhet innan man säger ja.
Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg
Fakta Utbyggnad av SFR
Den nuvarande anläggningen för slutförvaring av kortlivat radioaktivt avfall SFR togs i drift 1988.
Lagringsutrymmet i bergstunnlarna under Forsmark har en lagringskapacitet på 63 000 kubikmeter och är i dag fyllda till hälften.
Nu pågår förberedelse för utbyggnad av SFR med 20 000 kubikmeter för att kunna ta emot rivningsavfall från Barsebäck, Ågesta och Studsvik.
De vita tunnlarna till höger är nuvarande SFR. De blå tunnlarna visar den tänkta utbyggnaden.
SKB ska lägga in ansökan om den utbyggnaden 2013-2014 och anläggningen väntas kunna tas i drift 2020.
På längre sikt - när de nuvarande kärnkraftverken ska rivas 2030-2040 behövs ytterligare 120 000 kubikmeter lagringsutrymme under jord.
Källa: SKB
torsdag 28 januari 2010
Klart för höjd effekt i Forsmark...
Klart för höjd effekt i Forsmark
Publicerad 28 januari 2010 - 15:26Uppdaterad 28 januari 2010 - 15:27
Forsmarks kraftgrupp har fått klartecken att höja den termiska effekten i sina tre reaktorer med tillsammans 1 125 megawatt (MW), eller omkring 410 MW eleffekt. Beslut om höjd effekt i två andra reaktorer väntar på avgörande.
Bolaget ansökte för flera år sedan om att få öka effekten, men beslutet sköts upp efter den allvarliga incidenten i Forsmark 1 i juli 2006, då reaktorn snabbstoppades efter en kortslutning i ett ställverk.
Dåvarande Kärnkraftinspektionen slog efter händelsen fast att det fanns allvarliga brister i kraftbolagets kvalitetsrutiner och säkerhetskultur, och ställde företaget under särskild tillsyn. Frågan om effekthöjningen fick anstå till dess att Forsmark rättat till bristerna. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansåg att det var genomfört förra våren.
Uppsalas elförbrukningI höstas rekommenderade SSM regeringen att säga ja till Forsmarks ansökan om höjd effekt och nu ger regeringen sitt klartecken. Enligt Forsmark innebär det att bolaget kan öka elproduktionen i de tre reaktorerna med cirka 3,3 terawattimmar (TWh), motsvarande Uppsala kommuns elförbrukning under ett år. Men innan reaktorerna får drivas med den högre effekten måste Strålskyddsmyndigheten ge sitt godkännande.
Sedan 200 har kärnkraftsägarna ansökt om höjd effekt vid åtta reaktorer. Regeringen har med dagens beslut hittills sagt ja till sex av ansökningarna i, förutom Forsmarksreaktorerna, Ringhals 1 och 3 samt Oskarshamn 3.
Två ansökningar kvarPå regeringens bord ligger fortfarande effekthöjningar i Oskarshamn 2 och Ringhals 4 för avgörande. Oskarshamns kraftgrupp har begärt att få öka den termiska effekten i O 2:an med 28 procent, från 1 800 till 2 300 MW, vilket enligt bolaget ger runt 230 MW ökad eleffekt. Vattenfall vill höja den termiska effekten i Ringhals 4 med 18,6 procent, från cirka 2 800 till 3 300 MW. Det innebär att eleffekten höjs med cirka 175 MW.
TT
Publicerad 28 januari 2010 - 15:26Uppdaterad 28 januari 2010 - 15:27
Forsmarks kraftgrupp har fått klartecken att höja den termiska effekten i sina tre reaktorer med tillsammans 1 125 megawatt (MW), eller omkring 410 MW eleffekt. Beslut om höjd effekt i två andra reaktorer väntar på avgörande.
Bolaget ansökte för flera år sedan om att få öka effekten, men beslutet sköts upp efter den allvarliga incidenten i Forsmark 1 i juli 2006, då reaktorn snabbstoppades efter en kortslutning i ett ställverk.
Dåvarande Kärnkraftinspektionen slog efter händelsen fast att det fanns allvarliga brister i kraftbolagets kvalitetsrutiner och säkerhetskultur, och ställde företaget under särskild tillsyn. Frågan om effekthöjningen fick anstå till dess att Forsmark rättat till bristerna. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansåg att det var genomfört förra våren.
Uppsalas elförbrukningI höstas rekommenderade SSM regeringen att säga ja till Forsmarks ansökan om höjd effekt och nu ger regeringen sitt klartecken. Enligt Forsmark innebär det att bolaget kan öka elproduktionen i de tre reaktorerna med cirka 3,3 terawattimmar (TWh), motsvarande Uppsala kommuns elförbrukning under ett år. Men innan reaktorerna får drivas med den högre effekten måste Strålskyddsmyndigheten ge sitt godkännande.
Sedan 200 har kärnkraftsägarna ansökt om höjd effekt vid åtta reaktorer. Regeringen har med dagens beslut hittills sagt ja till sex av ansökningarna i, förutom Forsmarksreaktorerna, Ringhals 1 och 3 samt Oskarshamn 3.
Två ansökningar kvarPå regeringens bord ligger fortfarande effekthöjningar i Oskarshamn 2 och Ringhals 4 för avgörande. Oskarshamns kraftgrupp har begärt att få öka den termiska effekten i O 2:an med 28 procent, från 1 800 till 2 300 MW, vilket enligt bolaget ger runt 230 MW ökad eleffekt. Vattenfall vill höja den termiska effekten i Ringhals 4 med 18,6 procent, från cirka 2 800 till 3 300 MW. Det innebär att eleffekten höjs med cirka 175 MW.
TT
onsdag 6 januari 2010
Folkkampanjen: Stöd för vetorätt mot reaktorer
SR P4 Halland
14:50 måndag 4 januari 2010
Stöd för vetorätt mot reaktorer
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen är kritisk till det förslag till ny kärntekniklag som presenterades i en statlig utredning i höstas.
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen har nu yttrat sig om den statliga utredning som bland annat föreslår att det ska bli möjligt att starta nya kärnkraftsreaktorer på Ringhals, Forsmark och i Oskarshamn.
Folkkampanjen protesterar mot idén att de kommuner som har kärnkraftverk inte längre ska kunna säga nej till nya reaktorer.
Varbergs kommunledning sa nyligen samma sak i sitt yttrande. Så här sa kommunalrådet Gösta Bergenheim då:
– Vi tycker att man från kommunens sida ska ha möjlighet att säga nej till den här typen av anläggning. Trots allt är det en verksamhet som är kringgärdad med mycket laddning och den har stor betydelse för ortens befolkning i väldigt många avseenden.
Länsstyrelsen i Halland yttrar sig nu också om utredningen och slår fast att man inte vill förlora sitt inflytande över verksamheten på Ringhals.
Länsstyrelsen tycker att det är fel att samla all tillsyn över kärnkraftverken hos den centrala statliga Strålsäkerhetsmyndigheten.
Länsstyrelsen vill fortsätta att själv ha hand om frågor som rör kylvatten, kemikalier, avlopp och annat som ligger utanför själva reaktorsäkerheten och strålningen på Ringhals.
14:50 måndag 4 januari 2010
Stöd för vetorätt mot reaktorer
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen är kritisk till det förslag till ny kärntekniklag som presenterades i en statlig utredning i höstas.
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen har nu yttrat sig om den statliga utredning som bland annat föreslår att det ska bli möjligt att starta nya kärnkraftsreaktorer på Ringhals, Forsmark och i Oskarshamn.
Folkkampanjen protesterar mot idén att de kommuner som har kärnkraftverk inte längre ska kunna säga nej till nya reaktorer.
Varbergs kommunledning sa nyligen samma sak i sitt yttrande. Så här sa kommunalrådet Gösta Bergenheim då:
– Vi tycker att man från kommunens sida ska ha möjlighet att säga nej till den här typen av anläggning. Trots allt är det en verksamhet som är kringgärdad med mycket laddning och den har stor betydelse för ortens befolkning i väldigt många avseenden.
Länsstyrelsen i Halland yttrar sig nu också om utredningen och slår fast att man inte vill förlora sitt inflytande över verksamheten på Ringhals.
Länsstyrelsen tycker att det är fel att samla all tillsyn över kärnkraftverken hos den centrala statliga Strålsäkerhetsmyndigheten.
Länsstyrelsen vill fortsätta att själv ha hand om frågor som rör kylvatten, kemikalier, avlopp och annat som ligger utanför själva reaktorsäkerheten och strålningen på Ringhals.
söndag 3 januari 2010
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
12:01 måndag 28 december 2009
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
Ringhals får bakläxa av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kärnkraftverkets åtgärdsprogram för förbättrad säkerhetskultur duger inte, enligt myndigheten.
I somras ledde bristerna i Ringhals säkerhet till att kärnkraftverket sattes under särskild tillsyn.
Ett åtgärdsprogram tog fram, som bland annat skulle säkerställa att personalen följde säkerhetsrutinerna, skriver Hallands nyheter.
Nu kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärdsprogrammet kompletteras för att godkännas.
Man vill bland annat ha en beskrivning av hur Ringhals bedömer effekten av åtgärdsprogrammet.
Ringhals säkerhetskultur kritiseras
Ringhals får bakläxa av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kärnkraftverkets åtgärdsprogram för förbättrad säkerhetskultur duger inte, enligt myndigheten.
I somras ledde bristerna i Ringhals säkerhet till att kärnkraftverket sattes under särskild tillsyn.
Ett åtgärdsprogram tog fram, som bland annat skulle säkerställa att personalen följde säkerhetsrutinerna, skriver Hallands nyheter.
Nu kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärdsprogrammet kompletteras för att godkännas.
Man vill bland annat ha en beskrivning av hur Ringhals bedömer effekten av åtgärdsprogrammet.
söndag 20 december 2009
Oskarshamn fick igång den ombyggda O3:an i dag
Oskarshamn fick igång den ombyggda O3:an i dag
Av: Lars Anders KarlbergPublicerad 17 december 2009 15:03 95 kommentarer
I dag, när elpriset rusat till rekordhöjder, fick Oskarshamns Kraftgrupp igång den stora O3-reaktorn, som varit avställd sedan i våras. Det är nu Sveriges i särklass största reaktor.
Elkunder och elhandlare protesterar i dag högljutt mot kärnkraftsbolagens dåliga hantering av sina anläggningar, som bara går på halvfart samtidigt som polarkylan fångar Sverige i ett järngrepp.
I dag på eftermiddagen kostade en kilowattimme el på Nordpool 14 kronor och 60 öre - en rekordnotering av samma dignitet som när förre riksbankschefen Bengt Dennis tryckte upp den svenska räntan till 500 procent under valutakrisen hösten 1992.
Flera elhandlare har i dag anklagat Vattenfall, Fortum och Eon för att ha svikit sitt ansvar att hålla kärnkraftverken i trim så att det inte ska uppstå elbrist mitt i vintern.
På Ringhalsverket står tre av fyra reaktorer stilla sedan länge och i Forsmark står en av tre reaktorer stilla.
Alla reaktorerna i gång i Oskarshamn
Fram till förra veckan stod två av Oskarshamns tre reaktorer stilla.
I torsdags fick man igång O2:an igen efter att ha fått ordning på vibrerande turbiner på och för en stund sedan meddelade Oskarshamns Kraftgrupp att man fått igång O3:an efter den långa avställningen för uppgradering som varat sedan i maj.
O3:an effekt har höjts från 1200 MW till 1450 MW och är nu världens största kokarreaktor.
Det är en rad förbättringar som gjorts - bättre kylsystem, ny turbin, ny generator ny 400 kV transformator och nya reaktordelar. Totalt har 1 miljon komponenter hanterats och 3 000 personer varit involverade.
Den omfattande ombyggnaden ska göra O3:an effektivare och säkrare samtidigt som den tekniska livslängden ökar till 60 år. O3:an har hittils varit i drift i 20 år
Nu följer drygt två månaders provdrift med en begränsad elproduktion. I dag körde man på drygt 300 MW effekt och på den nivån kommer produktionen att ligga över jul.
I slutet av februari är provkörningarna klara och då ska reaktorn kunna köras för fullt. Fram till dess kommer effekten av variera under provkörningarna.
Av: Lars Anders KarlbergPublicerad 17 december 2009 15:03 95 kommentarer
I dag, när elpriset rusat till rekordhöjder, fick Oskarshamns Kraftgrupp igång den stora O3-reaktorn, som varit avställd sedan i våras. Det är nu Sveriges i särklass största reaktor.
Elkunder och elhandlare protesterar i dag högljutt mot kärnkraftsbolagens dåliga hantering av sina anläggningar, som bara går på halvfart samtidigt som polarkylan fångar Sverige i ett järngrepp.
I dag på eftermiddagen kostade en kilowattimme el på Nordpool 14 kronor och 60 öre - en rekordnotering av samma dignitet som när förre riksbankschefen Bengt Dennis tryckte upp den svenska räntan till 500 procent under valutakrisen hösten 1992.
Flera elhandlare har i dag anklagat Vattenfall, Fortum och Eon för att ha svikit sitt ansvar att hålla kärnkraftverken i trim så att det inte ska uppstå elbrist mitt i vintern.
På Ringhalsverket står tre av fyra reaktorer stilla sedan länge och i Forsmark står en av tre reaktorer stilla.
Alla reaktorerna i gång i Oskarshamn
Fram till förra veckan stod två av Oskarshamns tre reaktorer stilla.
I torsdags fick man igång O2:an igen efter att ha fått ordning på vibrerande turbiner på och för en stund sedan meddelade Oskarshamns Kraftgrupp att man fått igång O3:an efter den långa avställningen för uppgradering som varat sedan i maj.
O3:an effekt har höjts från 1200 MW till 1450 MW och är nu världens största kokarreaktor.
Det är en rad förbättringar som gjorts - bättre kylsystem, ny turbin, ny generator ny 400 kV transformator och nya reaktordelar. Totalt har 1 miljon komponenter hanterats och 3 000 personer varit involverade.
Den omfattande ombyggnaden ska göra O3:an effektivare och säkrare samtidigt som den tekniska livslängden ökar till 60 år. O3:an har hittils varit i drift i 20 år
Nu följer drygt två månaders provdrift med en begränsad elproduktion. I dag körde man på drygt 300 MW effekt och på den nivån kommer produktionen att ligga över jul.
I slutet av februari är provkörningarna klara och då ska reaktorn kunna köras för fullt. Fram till dess kommer effekten av variera under provkörningarna.
måndag 9 november 2009
Nya kärnkraftsverk i Sverige?!
Vattenfall planerar:
Kraftig utbyggnad av kärnkraften
Publicerad 8 november 2009
Vattenfall planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Om 20 år vill bolaget kunna producera nästan 70 procent mer kärnkraftsel än vad man gör i dag. Det framgår av dokument som Rapport tagit del av.
Video
Webbexklusiv intervju med Vattenfalls vd om kärnkraftsplanerna
I elindustrin måste man planera långt fram i tiden. Ett nytt kärnkraftverk tar minst tio år att bygga. I Vattenfalls långsiktiga planer satsar man hårt på kärnkraften. Den ska öka från dagens nivå på 45 terawatttimmar till 75 terawatttimmar år 2030.
-Vi tror att kärnkraften kommer att ha en viktig roll, säger Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till Rapport.
Kärnkraften avgörandeSatsningen ingår i Vattenfalls strategi för en kraftig utbyggnad av elkapaciten. Under de närmaste tjugo åren hoppas bolaget kunna i det närmaste fördubbla sin elproduktion. Och för att klara det är kärnkraften avgörande.
-Det här är en del i vårt sätt att göra elen "ren".
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform, säger Lars G Josefsson.
Gamla reaktorer byts utInga beslut är ännu tagna om kärnkraftsexpansionen, men det står klart att Vattenfall vill börja satsningen i Sverige med att byta ut kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Forsmark 1 och 2.
-I och med det svenska beslutet att tillåta nybyggnad iform av ersättning av gamla kraftverk har vi naturligtvis börjat studera den situationen. Det är naturligtvis de äldsta anläggningarna som kan bli aktuella. 2020-2025 är det teknisk/ekonomiskt korrekt att byta, säger Josefsson
För att klara den tidtabellen måste besluten komma snart.
-Vi behöver börja förberedelsearbetet nästa år.
Skepsis på EnergimyndighetenMen på den myndighet som har till uppgift att övervaka elbranschen, Energimyndigheten, är man skeptisk till om det verkligen är ekonomiskt att bygga ut kärnkraften i framtiden.
-De senaste åren har det byggts väldigt lite kärnkraftsverk i världen. Det är första gången sedan 50-talet som ingen ny reaktor har startats på över två år. De projekt som pågår har i Europa blivit försenade och fördyrade. Vi vet lite om hur det går för de projekt som pågår i Kina, säger Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten.´
Kraftig utbyggnad av kärnkraften
Publicerad 8 november 2009
Vattenfall planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Om 20 år vill bolaget kunna producera nästan 70 procent mer kärnkraftsel än vad man gör i dag. Det framgår av dokument som Rapport tagit del av.
Video
Webbexklusiv intervju med Vattenfalls vd om kärnkraftsplanerna
I elindustrin måste man planera långt fram i tiden. Ett nytt kärnkraftverk tar minst tio år att bygga. I Vattenfalls långsiktiga planer satsar man hårt på kärnkraften. Den ska öka från dagens nivå på 45 terawatttimmar till 75 terawatttimmar år 2030.
-Vi tror att kärnkraften kommer att ha en viktig roll, säger Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till Rapport.
Kärnkraften avgörandeSatsningen ingår i Vattenfalls strategi för en kraftig utbyggnad av elkapaciten. Under de närmaste tjugo åren hoppas bolaget kunna i det närmaste fördubbla sin elproduktion. Och för att klara det är kärnkraften avgörande.
-Det här är en del i vårt sätt att göra elen "ren".
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform, säger Lars G Josefsson.
Gamla reaktorer byts utInga beslut är ännu tagna om kärnkraftsexpansionen, men det står klart att Vattenfall vill börja satsningen i Sverige med att byta ut kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Forsmark 1 och 2.
-I och med det svenska beslutet att tillåta nybyggnad iform av ersättning av gamla kraftverk har vi naturligtvis börjat studera den situationen. Det är naturligtvis de äldsta anläggningarna som kan bli aktuella. 2020-2025 är det teknisk/ekonomiskt korrekt att byta, säger Josefsson
För att klara den tidtabellen måste besluten komma snart.
-Vi behöver börja förberedelsearbetet nästa år.
Skepsis på EnergimyndighetenMen på den myndighet som har till uppgift att övervaka elbranschen, Energimyndigheten, är man skeptisk till om det verkligen är ekonomiskt att bygga ut kärnkraften i framtiden.
-De senaste åren har det byggts väldigt lite kärnkraftsverk i världen. Det är första gången sedan 50-talet som ingen ny reaktor har startats på över två år. De projekt som pågår har i Europa blivit försenade och fördyrade. Vi vet lite om hur det går för de projekt som pågår i Kina, säger Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten.´
________________
Skarp kritik mot kärnkraftsplaner
Publicerad 9 november 2009 - 06:00Uppdaterad 9 november 2009 - 06:12
Socialdemokraterna går till skarp attack mot regeringen efter gårdagens avslöjande i Rapport att statliga Vattenfall planerar för en kraftig utbyggnad av kärnkraften fram till år 2030.
Läs mer
Vattenfall planerar kraftig utbyggnad av kärnkraften
Video
Vattenfalls koncernchef om kärnkraftsplanerna
Det är för att klara en kraftigt utbyggd elproduktion som Vattenfall planerar att bygga ut kärnkraften från dagens nivå på 45 terrawatttimmar till 75 terrawattimmar år 2030.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att planerna bland annat är ett led i klimatarbetet.
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform.
Blir valfrågaMen det budskapet köper inte socialdemokraterna som nu vill göra kärnkraften till en valfråga.
-Det är allvarligt. Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, men Maud Olofsson verkar vara helt omedveten, eller så hemlighåller hon Vattenfalls planer, säger S-riksdagsmannen Thomas Eneroth.
"Ska inte massinvestera i kärnkraft"Enligt Thomas Eneroth kommer Socialdemokraterna, i händelse av en valvinst, använda Vattenfall till att ställa om till förnybar energiproduktion.
-Det ska inte vara en aktör som massinvesterar i vare sig kol eller kärnkraft. Det hör inte framtiden till. Det kan vara ett garanterat vallöfte, säger han.
Publicerad 9 november 2009 - 06:00Uppdaterad 9 november 2009 - 06:12
Socialdemokraterna går till skarp attack mot regeringen efter gårdagens avslöjande i Rapport att statliga Vattenfall planerar för en kraftig utbyggnad av kärnkraften fram till år 2030.
Läs mer
Vattenfall planerar kraftig utbyggnad av kärnkraften
Video
Vattenfalls koncernchef om kärnkraftsplanerna
Det är för att klara en kraftigt utbyggd elproduktion som Vattenfall planerar att bygga ut kärnkraften från dagens nivå på 45 terrawatttimmar till 75 terrawattimmar år 2030.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att planerna bland annat är ett led i klimatarbetet.
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform.
Blir valfrågaMen det budskapet köper inte socialdemokraterna som nu vill göra kärnkraften till en valfråga.
-Det är allvarligt. Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, men Maud Olofsson verkar vara helt omedveten, eller så hemlighåller hon Vattenfalls planer, säger S-riksdagsmannen Thomas Eneroth.
"Ska inte massinvestera i kärnkraft"Enligt Thomas Eneroth kommer Socialdemokraterna, i händelse av en valvinst, använda Vattenfall till att ställa om till förnybar energiproduktion.
-Det ska inte vara en aktör som massinvesterar i vare sig kol eller kärnkraft. Det hör inte framtiden till. Det kan vara ett garanterat vallöfte, säger han.
fredag 6 november 2009
Reaktorerna står stilla - nu höjs elpriset
Reaktorerna står stilla - nu höjs elpriset
Av: Anders Wallerius
Publicerad igår, 16:18 42
Bara hälften av landets tio reaktorer är igång och kärnenergiproduktionen är cirka hälften av vad den maximalt skulle kunna vara. Resultatet blir högre elpris
Anledningen är att det varit svårt att få igång reaktorerna efter den årliga revisionen, som normalt tar cirka en månad.
Enligt planerna skulle tre av de avstängda reaktorerna - O1, O3 och F3 - ha startas under vecka 43, alltså för två veckor sedan. Men ingen av dem kom igång.
Problem i OskarshamnNär O1:an i Oskarshamn skulle återstartas upptäcktes ett problem med en pådragsventil till turbinen. Ventilen, som obefogat stängde vid åttio procents effekt, måste lagas för att anläggningen ska kunna köras för fullt.
O3:an står fortfarande helt still efter den årliga översynen som började den 1 mars. Bland annat måste ett skadat lager i generatorn åtgärdas. Problemen med sprickor i styrstavarna har inte kunnat lösas helt, men O3:an kommer ändå att få köras efter en försenad start.
Och O2:an går bara att köra med reducerad effekt på grund av vibrationer i turbinen.
Problem i RinghalsI Ringhals står både R1:an och R2:an still, medan R3:an och R4:an går för fullt.
Enligt Strålskyddsmyndigheten har Ringhalsverkets ledningsrutiner skötts slarvigt och blivit ålagda att skärpa sig.
Exempelvis har R1:an körts på lösa boliner förra året, vilket gör att reaktorn måste genomgå ett omfattande arbete med att höja säkerheten innan den kan återstartas över huvud taget. Och R2:an står stilla på grund av att sommarens revisionsarbete inte hunnit verifieras och dokumenteras. Återstarten planeras till i början av nästa år.
Problem i Forsmark
Alla tre reaktorerna i Forsmark står under särskild tillsyn av Strålskyddsmyndigheten sedan brister i säkerhetskulturen upptäckts vid verket.
Men F1:an och F3.an levererar nu el med full effekt, medan F2:an inte kommit igång än efter revisionen.
Avställningen av F2 har förlängts och återstarten beräknas nu till den 20 november.
F3:an går visserligen för fullt, men problemen med sprickor i styrstavsförlängarna har inte lösts och reaktorn för bara köras provisoriskt under begränsad tid.
Elpriserna höjsSom en följd av osäkerheten kring kärnkraften ökar nu elpriserna inför vintern, säger Telge Energi i en ny elmarknadsprognos.
Vattenmagasinen har tömts mer än vanligt, dels på grund av brist på kärnkraftsel men också på grund av den kalla och torra hösten.
Om det inte blir varmare och blötare de närmaste veckorna, i väntan på att reaktorerna kommer igång, kommer elpriserna att skjuta i höjden ytterligare.
Men när det åter börjar sjuda i kärnkraftverken förväntas priserna sjunka igen,enligt Telge Energis elmarknadsprognos.
Av: Anders Wallerius
Publicerad igår, 16:18 42
Bara hälften av landets tio reaktorer är igång och kärnenergiproduktionen är cirka hälften av vad den maximalt skulle kunna vara. Resultatet blir högre elpris
Anledningen är att det varit svårt att få igång reaktorerna efter den årliga revisionen, som normalt tar cirka en månad.
Enligt planerna skulle tre av de avstängda reaktorerna - O1, O3 och F3 - ha startas under vecka 43, alltså för två veckor sedan. Men ingen av dem kom igång.
Problem i OskarshamnNär O1:an i Oskarshamn skulle återstartas upptäcktes ett problem med en pådragsventil till turbinen. Ventilen, som obefogat stängde vid åttio procents effekt, måste lagas för att anläggningen ska kunna köras för fullt.
O3:an står fortfarande helt still efter den årliga översynen som började den 1 mars. Bland annat måste ett skadat lager i generatorn åtgärdas. Problemen med sprickor i styrstavarna har inte kunnat lösas helt, men O3:an kommer ändå att få köras efter en försenad start.
Och O2:an går bara att köra med reducerad effekt på grund av vibrationer i turbinen.
Problem i RinghalsI Ringhals står både R1:an och R2:an still, medan R3:an och R4:an går för fullt.
Enligt Strålskyddsmyndigheten har Ringhalsverkets ledningsrutiner skötts slarvigt och blivit ålagda att skärpa sig.
Exempelvis har R1:an körts på lösa boliner förra året, vilket gör att reaktorn måste genomgå ett omfattande arbete med att höja säkerheten innan den kan återstartas över huvud taget. Och R2:an står stilla på grund av att sommarens revisionsarbete inte hunnit verifieras och dokumenteras. Återstarten planeras till i början av nästa år.
Problem i Forsmark
Alla tre reaktorerna i Forsmark står under särskild tillsyn av Strålskyddsmyndigheten sedan brister i säkerhetskulturen upptäckts vid verket.
Men F1:an och F3.an levererar nu el med full effekt, medan F2:an inte kommit igång än efter revisionen.
Avställningen av F2 har förlängts och återstarten beräknas nu till den 20 november.
F3:an går visserligen för fullt, men problemen med sprickor i styrstavsförlängarna har inte lösts och reaktorn för bara köras provisoriskt under begränsad tid.
Elpriserna höjsSom en följd av osäkerheten kring kärnkraften ökar nu elpriserna inför vintern, säger Telge Energi i en ny elmarknadsprognos.
Vattenmagasinen har tömts mer än vanligt, dels på grund av brist på kärnkraftsel men också på grund av den kalla och torra hösten.
Om det inte blir varmare och blötare de närmaste veckorna, i väntan på att reaktorerna kommer igång, kommer elpriserna att skjuta i höjden ytterligare.
Men när det åter börjar sjuda i kärnkraftverken förväntas priserna sjunka igen,enligt Telge Energis elmarknadsprognos.
onsdag 4 november 2009
Radio Halland om Ringhals
Hej!
Man tar sig för pannan!
Strålskyddsmyndigheten har ju förelagt Ringahls att se över sitt säkerhetsarbete. Cheferna på Ringhals måste nu ut i verkligheten och förklara för medarbetarna att säkerheten är viktig osv.
Lyssna på inslag Halland radio i morse! (Inslaget kommer ganska snart i programmet).
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=latestbroadcast&Id=83&BroadcastDate=&IsBlock
Mvh Mats Carlsson
Man tar sig för pannan!
Strålskyddsmyndigheten har ju förelagt Ringahls att se över sitt säkerhetsarbete. Cheferna på Ringhals måste nu ut i verkligheten och förklara för medarbetarna att säkerheten är viktig osv.
Lyssna på inslag Halland radio i morse! (Inslaget kommer ganska snart i programmet).
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=latestbroadcast&Id=83&BroadcastDate=&IsBlock
Mvh Mats Carlsson
lördag 31 oktober 2009
Statliga Vattenfall är en skam för Sverige!
Svenska regeringens trovärdighet i klimatarbetet raseras på grund av statliga Vattenfalls satsning på kolkraft i Tyskland. Det anse de grönas gruppledare i EU
Se reportaget på TV4 här.
Vill ha mer kärnkraft trots många problem
Vattenfall driver sju av Sveriges tio kärnkraftsreaktorerna, tre i Forsmark och fyra i Ringhals. Båda anläggningarna har drabbats av en mängd mer eller mindre allvarliga incidenter de senaste åren. Men nu vill Vattenfall eventuellt ändå bygga ut kärnkraften.
Publicerad 30 okt 2009 16:40
Fem allvarliga fel i Forsmark
1. Den 25 juli 2006 inträffade en kortslutning i ett ställverk utanför reaktor 1. Delar av nödkylningen blev strömlös och vattennivån i reaktortanken sjönk och risk för en härdsmälta uppstod. Efter 22 minuter lyckas operatörerna manuellt koppla in reaktorn på det allmänna el-nätet.
2. Den 30 september hittas fel i ett system som övervakar kärnklyvningsprocessen i reaktor 2, reaktorn snabbstoppas.
3. Den 1 oktober slog en vattenmätare larm i reaktorinneslutningen på 2:an, reaktorn stängdes i kallt läge.
4. Den 6 oktober rapporterade bolaget till SKI att man hittat läckor i reaktorinneslutningen på 2:an.
5. Den 10 oktober snabbstoppades 1:an efter att den yttre strömförsörjningen inte gått att återställa efter ett provstopp.
Källa: Ny teknik
Totalt har ett 60-tal händelser eller säkerhetsincidenter av kategori 1 och 2 rapporterats från Ringhals bara under 2009. Händelserna graderas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) på en tregradig skala.
Den senaste händelsen på den allvarligaste nivån, kategori 1, var att en automatisk säkerhetsfunktion inte trädde i funktion när reaktor 1 åter sattes i drift i januari i år. Felet upptäcktes när reaktorn ställdes av för revision i mitten av mars.
I slutet av förra året inträffade en incident med styrstavarna i en reaktor, som också klassades i kategori 1.
Risk för radioaktivt läckage
Så sent som för två veckor sedan upptäcktes ett sprucket rör vid en rutinmässig inspektion av reaktorn Forsmark 3. Enligt en ny rapport från strålsäkerhetsmyndigheten innebar sprickan en ökad risk för radioaktivt läckage. Och i mitten av augusti avslöjade en revisionen vid Forsmark att 15 av de 29 nya styrstavar som hade undersökts var defekta. Reaktor 3, som är den drabbade, har totalt 169 styrstavar.
Se reportaget på TV4 här.
Vill ha mer kärnkraft trots många problem
Vattenfall driver sju av Sveriges tio kärnkraftsreaktorerna, tre i Forsmark och fyra i Ringhals. Båda anläggningarna har drabbats av en mängd mer eller mindre allvarliga incidenter de senaste åren. Men nu vill Vattenfall eventuellt ändå bygga ut kärnkraften.
Publicerad 30 okt 2009 16:40
Fem allvarliga fel i Forsmark
1. Den 25 juli 2006 inträffade en kortslutning i ett ställverk utanför reaktor 1. Delar av nödkylningen blev strömlös och vattennivån i reaktortanken sjönk och risk för en härdsmälta uppstod. Efter 22 minuter lyckas operatörerna manuellt koppla in reaktorn på det allmänna el-nätet.
2. Den 30 september hittas fel i ett system som övervakar kärnklyvningsprocessen i reaktor 2, reaktorn snabbstoppas.
3. Den 1 oktober slog en vattenmätare larm i reaktorinneslutningen på 2:an, reaktorn stängdes i kallt läge.
4. Den 6 oktober rapporterade bolaget till SKI att man hittat läckor i reaktorinneslutningen på 2:an.
5. Den 10 oktober snabbstoppades 1:an efter att den yttre strömförsörjningen inte gått att återställa efter ett provstopp.
Källa: Ny teknik
Totalt har ett 60-tal händelser eller säkerhetsincidenter av kategori 1 och 2 rapporterats från Ringhals bara under 2009. Händelserna graderas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) på en tregradig skala.
Den senaste händelsen på den allvarligaste nivån, kategori 1, var att en automatisk säkerhetsfunktion inte trädde i funktion när reaktor 1 åter sattes i drift i januari i år. Felet upptäcktes när reaktorn ställdes av för revision i mitten av mars.
I slutet av förra året inträffade en incident med styrstavarna i en reaktor, som också klassades i kategori 1.
Risk för radioaktivt läckage
Så sent som för två veckor sedan upptäcktes ett sprucket rör vid en rutinmässig inspektion av reaktorn Forsmark 3. Enligt en ny rapport från strålsäkerhetsmyndigheten innebar sprickan en ökad risk för radioaktivt läckage. Och i mitten av augusti avslöjade en revisionen vid Forsmark att 15 av de 29 nya styrstavar som hade undersökts var defekta. Reaktor 3, som är den drabbade, har totalt 169 styrstavar.
måndag 14 september 2009
DN: Svensk kärnkraft har gått i stå...
Svensk kärnkraft står stilla allt oftare. Produktionen har backat varje år sedan 2004. Så mycket stillestånd som 2009 har det aldrig varit sedan de senaste reaktorerna togs i drift 1985.
År 2009 ger den svenska kärnkraften i bästa fall cirka 58 TWh el, om alla planer håller. Det är mer än 20 procent sämre än toppåret 2004. Orsaken är fler och längre
Foto: Sven-Erik Sjöberg
Kontrollrummet på Forsmark.
Flera allvarliga stopp för kraftverken i år – produktionen har backat konstant sedan 2004.
oplanerade stopp, till stor del säkerhetsrelaterade. Oskarshamn 3 står stilla sedan den 1 mars. Planerad återstart var den 1 juni, det senaste budet är 4 oktober. Om det målet klaras ska verket gå på begränsad effekt (67 procent) i ytterligare två månader.
Effekten ska höjas från 1.200 till 1.450 MW. Det är ett stort jobb, 2.700 personer har tagits in utifrån, upp till 1.600 arbetar samtidigt.Trots detta håller inte tidsplanen. Det finns tre skäl till detta, enligt informationschefen vid Oskarshamnsverket Anders Österberg. Man hade räknat med att en stor del av arbetena skulle kunna utföras parallellt, men en ny säkerhetsanalys visade att detta skulle medföra risker. Man har därför i stället fått göra dem efter varandra.
Dessutom dök problemet med sprickor i styrstavarnas skaft upp igen. Styrstavarna är reaktorns viktigaste säkerhetsfunktion, bland annat för snabbstopp. De förs in i härden underifrån. Om en sprucken styrstav skulle falla ur betyder det en ofrivillig effektrusning.Detta får naturligtvis inte inträffa. Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrivit villkor och deadline för att lösa problemen.
Därför stod både Oskarshamn 3 och Forsmark 3 stilla i tre månader hösten 2008.
Men likadana sprickor visade sig på nya styrstavar på de båda reaktorerna inom bara några månader. I Oskarshamn kom detta i vägen för de andra arbetena. Vidare har leverantörerna enligt Österberg ”fokuserat på det fysiska arbetet mer än på dokumentation”. Oskarshamn 3 står nu stilla i väntan på denna dokumentation. Av liknande skäl står Ringhals 2. Man väntar på papper.
Systerreaktorn Ringhals 1 står stilla sedan den 15 mars. Under stoppet upptäcktes att reaktorn inte haft en fungerande inneslutning under den föregående driftssäsongen. Ett system för ventilstängning hade inte varit inkopplat.
Varför har starten för Ringhals 1 förskjutits från maj till september?
– Det är omfattande arbeten för att höja säkerheten. Säkerheten går först, säger informationschefen Erik von Hofsten.
Flera andra reaktorer har haft stopp eller kört på begränsad effekt. Alla reaktorer måste stoppas cirka en månad per år för bränslebyte och underhåll. Som bäst går de94 procent av tiden. Några svenska reaktorer har tidigare varit nära det. Men medan USA:s 100 reaktorer år efter år nått över 90 procent så låg de svenska 2008 på omkring 80 procent och i år nedåt 75 procent.
År 2000 gav kärnkraften ännu mindre el än den gör i år, men då berodde det inte på några fel, utan på att kraftverken sänkte produktionsplanerna för att elpriset var för lågt.
Fredrik Lundberg
År 2009 ger den svenska kärnkraften i bästa fall cirka 58 TWh el, om alla planer håller. Det är mer än 20 procent sämre än toppåret 2004. Orsaken är fler och längreFoto: Sven-Erik Sjöberg
Kontrollrummet på Forsmark.
Flera allvarliga stopp för kraftverken i år – produktionen har backat konstant sedan 2004.
oplanerade stopp, till stor del säkerhetsrelaterade. Oskarshamn 3 står stilla sedan den 1 mars. Planerad återstart var den 1 juni, det senaste budet är 4 oktober. Om det målet klaras ska verket gå på begränsad effekt (67 procent) i ytterligare två månader.
Effekten ska höjas från 1.200 till 1.450 MW. Det är ett stort jobb, 2.700 personer har tagits in utifrån, upp till 1.600 arbetar samtidigt.Trots detta håller inte tidsplanen. Det finns tre skäl till detta, enligt informationschefen vid Oskarshamnsverket Anders Österberg. Man hade räknat med att en stor del av arbetena skulle kunna utföras parallellt, men en ny säkerhetsanalys visade att detta skulle medföra risker. Man har därför i stället fått göra dem efter varandra.
Dessutom dök problemet med sprickor i styrstavarnas skaft upp igen. Styrstavarna är reaktorns viktigaste säkerhetsfunktion, bland annat för snabbstopp. De förs in i härden underifrån. Om en sprucken styrstav skulle falla ur betyder det en ofrivillig effektrusning.Detta får naturligtvis inte inträffa. Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrivit villkor och deadline för att lösa problemen.
Därför stod både Oskarshamn 3 och Forsmark 3 stilla i tre månader hösten 2008.
Men likadana sprickor visade sig på nya styrstavar på de båda reaktorerna inom bara några månader. I Oskarshamn kom detta i vägen för de andra arbetena. Vidare har leverantörerna enligt Österberg ”fokuserat på det fysiska arbetet mer än på dokumentation”. Oskarshamn 3 står nu stilla i väntan på denna dokumentation. Av liknande skäl står Ringhals 2. Man väntar på papper.
Systerreaktorn Ringhals 1 står stilla sedan den 15 mars. Under stoppet upptäcktes att reaktorn inte haft en fungerande inneslutning under den föregående driftssäsongen. Ett system för ventilstängning hade inte varit inkopplat.
Varför har starten för Ringhals 1 förskjutits från maj till september?
– Det är omfattande arbeten för att höja säkerheten. Säkerheten går först, säger informationschefen Erik von Hofsten.
Flera andra reaktorer har haft stopp eller kört på begränsad effekt. Alla reaktorer måste stoppas cirka en månad per år för bränslebyte och underhåll. Som bäst går de94 procent av tiden. Några svenska reaktorer har tidigare varit nära det. Men medan USA:s 100 reaktorer år efter år nått över 90 procent så låg de svenska 2008 på omkring 80 procent och i år nedåt 75 procent.
År 2000 gav kärnkraften ännu mindre el än den gör i år, men då berodde det inte på några fel, utan på att kraftverken sänkte produktionsplanerna för att elpriset var för lågt.
Fredrik Lundberg
tisdag 18 augusti 2009
Forsmark stoppade nya Beck-filmen...
Aftonbladet idag:
Forsmark stoppade nya ”Beck”-filmen
Nya Beck-filmen
”I stormens öga” avslöjar risker vid svenska kärnkraftverk.
– Vi vill påvisa hur bristfällig säkerheten är runt de svenska kärnkraftverken och att det faktiskt skulle vara möjligt att utföra sabotage, säger manusförfattaren Rolf Börjlind.
”Kontroversiellt”
– Vi visste att ämnet var kontroversiellt. Innan jag och Cecilia (Börjlind) skrev manuset gjorde vi noggrann research, läste artiklar om säkerhetsincidenter och intervjuade folk som har jobbat på kärnkraftverk. I den nya filmen vill vi påvisa hur bristfällig säkerheten är runt de svenska kärnkraftverken och att det faktiskt skulle vara möjligt att utföra sabotage. Jag vet att Forsmark har varit i kontakt med produktionsbolaget, säger han.
Redan under filminspelningen var produktionsbolaget Filmlance i kontakt med ansvariga vid Forsmark. Tanken var först att man skulle filma scener inne i kärnkraftverket men efter att ansvariga tagit del av manuset nekades inspelningsteamet tillträde.
– De skickade ett utkast av manuset till oss. Men vi tackade nej, vi kan inte ha filminspelning inne på anläggningen av säkerhetsskäl, säger Claes-Inge Andersson, informationschef på Forsmark.
Vad tycker du om manuset?
– Det är ju en actionfilm så de måste ju krydda lite för att få upp spänningen. Men jag tycker inte att det överensstämmer med verkligheten. Vi har ett bra fysiskt skydd kring oss.
”Högaktuella frågor”
Skådespelaren Peter Haber, som spelat Martin Beck sedan 1997, anser att ”Beck – i stormens öga” tar upp en viktig fråga.
– Beck-filmernas manusförfattare tar alltid upp högaktuella frågor, så även i denna film. Vi bör fråga oss hur ett öppet, demokratiskt samhälle bäst skyddar sig mot attacker utan att förlora sin öppenhet, säger han.
Kärnkraftarbetare fast vid drogtester
* Sommaren 2006 stoppades sex personer från att arbeta efter att ha testats positivt vid en drogkontroll på Forsmark.
* Samma år togs två anställda med droger i kroppen vid en kontroll i Oskarshamn.
* På Ringhals stoppades en person från att jobba efter att ha ertappats i ett alkotest.
* I juli 2006 inträffade ett tekniskt fel vid Forsmark som gjorde att flera säkerhetssystem slogs ut. Orsaken var ett konstruktionsfel som byggdes in i reaktorn 1993.
* 3 augusti i år slog Strålsäkerhetsmyndigheten fast att det finns brister i säkerhetsarbetet vid Forsmark. Vid inspektionen kritiserades kärnkraftverket för att inte följa upp resultaten av sina säkerhetsåtgärder och att de inte har några rutiner kring hur säkerhetsutredningar ska utföras.
Forsmark stoppade nya ”Beck”-filmenFilmen avslöjar säkerhetsbrister på kärnkraftverk
Forsmark vägrade släppa in filmteamet.
Forsmark vägrade släppa in filmteamet.
Nya Beck-filmen
”I stormens öga” avslöjar risker vid svenska kärnkraftverk.
– Vi vill påvisa hur bristfällig säkerheten är runt de svenska kärnkraftverken och att det faktiskt skulle vara möjligt att utföra sabotage, säger manusförfattaren Rolf Börjlind.
Nästa vecka landar ”Beck – i stormens öga” på svenska biodukar.
Men den 25:e filmen med kommissarie Martin Beck har redan hamnat i blåsväder för sitt innehåll.
Scenerna som berör säkerheten på svenska kärnkraftverk har bland annat väckt reaktioner hos kärnkraftverket Forsmark. Manusförfattaren Rolf Börjlind är inte förvånad.
Men den 25:e filmen med kommissarie Martin Beck har redan hamnat i blåsväder för sitt innehåll.
Scenerna som berör säkerheten på svenska kärnkraftverk har bland annat väckt reaktioner hos kärnkraftverket Forsmark. Manusförfattaren Rolf Börjlind är inte förvånad.
”Kontroversiellt”
– Vi visste att ämnet var kontroversiellt. Innan jag och Cecilia (Börjlind) skrev manuset gjorde vi noggrann research, läste artiklar om säkerhetsincidenter och intervjuade folk som har jobbat på kärnkraftverk. I den nya filmen vill vi påvisa hur bristfällig säkerheten är runt de svenska kärnkraftverken och att det faktiskt skulle vara möjligt att utföra sabotage. Jag vet att Forsmark har varit i kontakt med produktionsbolaget, säger han.
Redan under filminspelningen var produktionsbolaget Filmlance i kontakt med ansvariga vid Forsmark. Tanken var först att man skulle filma scener inne i kärnkraftverket men efter att ansvariga tagit del av manuset nekades inspelningsteamet tillträde.– De skickade ett utkast av manuset till oss. Men vi tackade nej, vi kan inte ha filminspelning inne på anläggningen av säkerhetsskäl, säger Claes-Inge Andersson, informationschef på Forsmark.
Vad tycker du om manuset?
– Det är ju en actionfilm så de måste ju krydda lite för att få upp spänningen. Men jag tycker inte att det överensstämmer med verkligheten. Vi har ett bra fysiskt skydd kring oss.
”Högaktuella frågor”
Skådespelaren Peter Haber, som spelat Martin Beck sedan 1997, anser att ”Beck – i stormens öga” tar upp en viktig fråga.
– Beck-filmernas manusförfattare tar alltid upp högaktuella frågor, så även i denna film. Vi bör fråga oss hur ett öppet, demokratiskt samhälle bäst skyddar sig mot attacker utan att förlora sin öppenhet, säger han.
* Sommaren 2006 stoppades sex personer från att arbeta efter att ha testats positivt vid en drogkontroll på Forsmark.
* Samma år togs två anställda med droger i kroppen vid en kontroll i Oskarshamn.
* På Ringhals stoppades en person från att jobba efter att ha ertappats i ett alkotest.
* I juli 2006 inträffade ett tekniskt fel vid Forsmark som gjorde att flera säkerhetssystem slogs ut. Orsaken var ett konstruktionsfel som byggdes in i reaktorn 1993.
* 3 augusti i år slog Strålsäkerhetsmyndigheten fast att det finns brister i säkerhetsarbetet vid Forsmark. Vid inspektionen kritiserades kärnkraftverket för att inte följa upp resultaten av sina säkerhetsåtgärder och att de inte har några rutiner kring hur säkerhetsutredningar ska utföras.
måndag 17 augusti 2009
Ringhalsincident kräver längre utredning
Hallands Nyheter Ringhalsincident kräver längre utredning
Utredningen av incidenten på Ringhals i juli, måste utredas ytterligare. Tills dess saknas åtgärder för att hindra en upprepning av händelsen.
Det var i början av juli som kylningen till en enhet på Ringhals kärnkraftverk stoppades. Enligt den preliminära rapport som Ringhals skickat till Strålsäkerhetsmyndigheten hade händelsen ingen inverkan på driften av verket, och bedöms ha haft "marginell" på verkan på säkerheten.
Dock har man inte kunnat säkerställa vad som orsakade att kylningen slutade fungera. Därför krävs ytterligare utredningar, som inte beräknas vara klara förrän i november. Fram tills dess saknas därför klara åtgärder för att förhindra att samma sak händer igen.
Utredningen av incidenten på Ringhals i juli, måste utredas ytterligare. Tills dess saknas åtgärder för att hindra en upprepning av händelsen.
Det var i början av juli som kylningen till en enhet på Ringhals kärnkraftverk stoppades. Enligt den preliminära rapport som Ringhals skickat till Strålsäkerhetsmyndigheten hade händelsen ingen inverkan på driften av verket, och bedöms ha haft "marginell" på verkan på säkerheten.
Dock har man inte kunnat säkerställa vad som orsakade att kylningen slutade fungera. Därför krävs ytterligare utredningar, som inte beräknas vara klara förrän i november. Fram tills dess saknas därför klara åtgärder för att förhindra att samma sak händer igen.
lördag 8 augusti 2009
Vilken reaktor förorenar Östersjön mest?
Whose reactors polute the most?Estimation of the contribution of the Baltic Sea area nuclear power plants to the annual individual doses of the critical groups of population. Note that the left hand axis is showing powers of ten!
Forsmark and Oskarshamn are both Swedish – and Forsmark, is the worst polluter since the Chernobyl disaster among Baltic regional npp’s. Forsmark is also the location by the sea, where Sweden proposes to bury their spent fuel!
The illustration above is adapted from reference 2 in my email - see:
http://www.iae.lt/inpp_en.asp?lang=1&subsub=41 Fig.5.1.20.
- also see the powerpointpresentation from HELCOM’s scientific representative, downloadable from: http://www.milkas.se/files/nielsen200610.pdf (frame 12)
Kind greetings from,
Per Hegelund.
tisdag 28 juli 2009
Låt larmet om Ringhals bli en tankeställare...
28. 7. 09 Hallands Nyheter
Låt larmet om Ringhals bli en tankeställare
Kärnkraftsförespråkarna vill ofta göra gällande att det inte är några risker med kärnkraften. Den är säker påstår man.
Risken är stor att vi vaggas in i en falsk säkerhet. Nu ringer larmklockan på nytt i Ringhals. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) pekar på mycket allvarliga brister vad gäller säkerheten på kärnkraftverket.
Jag håller med Ove Johansson som i sin kommentar (HN 9 juli) skriver: Slutligen kan det vara intressant att fundera över vilka säkerhetsproblem vi skall oroa oss mest för. De som påtalats vid medicinkliniken i Varberg, eller de som påtalats vid Ringhals kärnkraftverk?
Frågeställningen är i högsta grad berättigad. Vilka politiker vaknar när larmklockan ringer och påtalar allvarliga brister i säkerhetssystemet på Ringhals? Vad händer sedan? Vilka blir konsekvenserna för Ringhals kärnkraftverk? Det handlar om vår säkerhet, inte minst i närområdet.
Jag tror och hoppas att larmet blir en tankeställare för många av oss i den fortsatta kärnkraftsdebatten.
Tyvärr öppnade Maud Olofsson för nya kärnkraftverk i ett tjuv- och rackarspel med övriga borgerliga partiledare. Frågan är, som Ove Johansson skriver i HN, vem det var som lurade vem?
Per Sjövall
Låt larmet om Ringhals bli en tankeställare
Kärnkraftsförespråkarna vill ofta göra gällande att det inte är några risker med kärnkraften. Den är säker påstår man.
Risken är stor att vi vaggas in i en falsk säkerhet. Nu ringer larmklockan på nytt i Ringhals. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) pekar på mycket allvarliga brister vad gäller säkerheten på kärnkraftverket.
Jag håller med Ove Johansson som i sin kommentar (HN 9 juli) skriver: Slutligen kan det vara intressant att fundera över vilka säkerhetsproblem vi skall oroa oss mest för. De som påtalats vid medicinkliniken i Varberg, eller de som påtalats vid Ringhals kärnkraftverk?
Frågeställningen är i högsta grad berättigad. Vilka politiker vaknar när larmklockan ringer och påtalar allvarliga brister i säkerhetssystemet på Ringhals? Vad händer sedan? Vilka blir konsekvenserna för Ringhals kärnkraftverk? Det handlar om vår säkerhet, inte minst i närområdet.
Jag tror och hoppas att larmet blir en tankeställare för många av oss i den fortsatta kärnkraftsdebatten.
Tyvärr öppnade Maud Olofsson för nya kärnkraftverk i ett tjuv- och rackarspel med övriga borgerliga partiledare. Frågan är, som Ove Johansson skriver i HN, vem det var som lurade vem?
Per Sjövall
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)