Ett år sedan kärnkraftsöverenskommelsen 2010-02-04 14:28 -
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
onsdag 17 februari 2010
tisdag 16 februari 2010
Det är regeringen Bildt som ska anmälas...
Göran Persons regering (S) har anmälts till KU, riksdagens konstitutionsutskott, för att inte ha agerat när den fick nys om att Ryssland dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall utanför Gotland.
Det var Uppdrag granskning i SVT som avslöjade att rysk militär dumpade det farliga materialet på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon, från den lettiska staden Liepaja mellan åren 1991 och 1994.
Och trots att den S-ledda regeringen informerades om saken för tio år sedan hände inget.
Nu har riksdagsledamot Rolf K Nilsson (M) anmält händelsen till riksdagens konstitutionsutskott.
Det var Uppdrag granskning i SVT som avslöjade att rysk militär dumpade det farliga materialet på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon, från den lettiska staden Liepaja mellan åren 1991 och 1994.
Och trots att den S-ledda regeringen informerades om saken för tio år sedan hände inget.
Nu har riksdagsledamot Rolf K Nilsson (M) anmält händelsen till riksdagens konstitutionsutskott.
Men mycket tyder på att det är regeringen Bildt som bör anmälas:
fredag 12 februari 2010
Lettland vill inte bygga kärnkraftsverk med Ryssland i Kaliningrad...
Lithuania Declines Proposal for Kalingrad Nuclear Plant
12 February 2010
Reuters
VILNIUS, Lithuania — Lithuanian President Dalia Grybauskaite has turned down a Russian proposal to join in building a new nuclear power plant in the Kaliningrad enclave, an official said Thursday.
Russia said it wanted to build a nuclear power plant in Kaliningrad, sandwiched between Poland and Lithuania. Lithuania is planning its own new nuclear plant.
"President Grybauskaite told the Russians bluntly that Lithuania is not interested in joining in building a nuclear power plant in Kaliningrad, because we are going to build our own plant," said Darius Semaska, foreign affairs advisor to President Dalia Grybauskaite.
Prime Minister Vladimir Putin made the proposal when meeting Grybauskaite in Helsinki late Wednesday.
Last September, Russia approved a plan to invest 5 billion euros ($7.29 billion) in a 2.3 gigawatt nuclear power station in Kaliningrad by 2016 to 2018 in tandem with foreign companies, the first such joint project with foreigners in its history.
The project leader, Inter RAO, said Italian power firm Enel
was interested in joining the project and that Russia was talking to other potential partners.
Lithuania has also announced a search for a strategic investor to take more than 50 percent in a project company to build a new plant by 2018 to 2020.
The government said it had picked five companies to continue talks with but declined to identify them.
Vilnius also said the investor would have to meet the criteria of "Euro-Atlantic integration," suggesting that Russian companies may not be considered.
12 February 2010
Reuters
VILNIUS, Lithuania — Lithuanian President Dalia Grybauskaite has turned down a Russian proposal to join in building a new nuclear power plant in the Kaliningrad enclave, an official said Thursday.
Russia said it wanted to build a nuclear power plant in Kaliningrad, sandwiched between Poland and Lithuania. Lithuania is planning its own new nuclear plant.
"President Grybauskaite told the Russians bluntly that Lithuania is not interested in joining in building a nuclear power plant in Kaliningrad, because we are going to build our own plant," said Darius Semaska, foreign affairs advisor to President Dalia Grybauskaite.
Prime Minister Vladimir Putin made the proposal when meeting Grybauskaite in Helsinki late Wednesday.
Last September, Russia approved a plan to invest 5 billion euros ($7.29 billion) in a 2.3 gigawatt nuclear power station in Kaliningrad by 2016 to 2018 in tandem with foreign companies, the first such joint project with foreigners in its history.
The project leader, Inter RAO, said Italian power firm Enel
was interested in joining the project and that Russia was talking to other potential partners.
Lithuania has also announced a search for a strategic investor to take more than 50 percent in a project company to build a new plant by 2018 to 2020.
The government said it had picked five companies to continue talks with but declined to identify them.
Vilnius also said the investor would have to meet the criteria of "Euro-Atlantic integration," suggesting that Russian companies may not be considered.
torsdag 11 februari 2010
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
I dagens Ny Teknik (10. 2. 10) står det på sidan 19 även följande: (avskrift)
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
Säkerhetsproblem har kantat bygget av Finlands nya reaktor. I höstas krävde myndigheter i tre länder bättre säkerhetssystem.
Organisationer som Greenpeace påpekade redan från start att Areva saknade en hållbar lösning för reaktorns säkerhet. År 2006 fick kylrör gjutas om eftersom att Arevas underleverantörer tillverkat rör som inte uppfyllde kvalitetskraven. Så sent som 2009 stoppades arbetet efter att nya brister med kylrrören uypptaäckts i form av små sprickor på gränsen mellan svetsfog och stålrör.
Men kylrören har inte varit de enda upptäckta bristerna. På finska Strålsäkerhetscentralens (Stuk) hemsida står det att cirka 1500 avvikelser i kvalitet rapporterats, vilket innebär att "strukturernas eller verksamhetshetens kvalitet inte motsvarar fastslagna kraf". I höstas kom också strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Frankrike och Storbritannien med ett gemensamt uttalande. De krävde att Areva måste förbättra säkerheten kring den nya tryckvattenreaktorn EPR- Stefan Nordberg"
Ingeborg
Nu reser sig den finska reaktorn
Av: Ny Teknik Admin Publicerad idag, 00:00
På andra sidan Östersjön byggs en av värdens största kärnkraftreaktorer. Om två år ska det försenade mångmiljardbygget vara avslutat. Olkiluoto 3 tillhör en ny generation reaktorer som ska klara både en härdsmälta och en flygplanskrasch.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Svetsar försenar finsk kärnkraft
Kyla möter fransk kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Finska strålmyndigheten hotar stoppa kärnkraftbygge
Tre steg för säkrare kärnkraft
Ungefär tio mil norr om Åbo, på en holme vid den finska västkusten, växer Finlands största enskilda byggprojekt genom tiderna fram. Olkiluoto 3 är landets femte kärnkraftsreaktor som enligt planerna invigs om två år.
Planerad byggkostnad: tre miljarder euro eller 30 miljarder kronor.
-Det blir en av de största reaktorerna
i världen. Omkring
13 TWh kommer att produceras varje år. Elproduktionen gör att Finland kan undvika 10-11 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd skulle produceras med kolkraft. Detta motsvarar utsläppen från hela Finlands biltrafik under samma tidsperiod, berättar Käthe Sarparanta, kommunikationschef för Olkiluoto 3.
Olkiluoto är en holme på cirka 1?000 hektar. Här finns ett 30-tal bofasta, och några sommarstugor. Men holmen domineras helt och hållet av kärnkraftverket. Privatägda kraftbolaget Industrins Kraft (TVO) äger cirka 90 procent av området och sedan de två första reaktorerna invigdes 1979 respektive 1980 har ett mindre samhälle bildats runt kärnkraftverket.
-Till bygget av den tredje reaktorn har vi byggt en bostadsby för 1 600 personer här i närheten. Men Olkiluoto 3 engagerar fler personer än så. I augusti förra året nåddes en arbetstopp då 4?300 personer var på plats, säger Käthe Sarparanta medan hon tar oss djupt in i den vindlande byggplatsen.
Arbetstoppen nåddes då reaktorns takkupol sattes på plats. Händelsen var en milstolpe i ett bygge som startade på riktigt 2003, då investeringsbeslutet att bygga reaktorn togs. Arbetet med infrastrukturen runt reaktorn startade 2004 och själva reaktorbygget påbörjades året efter. Vid vårt besök genomförs montage- och installationsarbeten i de nedre delarna av byggnaden.
-Kring reaktorbyggnaden uppförs fyra separata byggnader som innehåller fyra, av varandra oberoende säkerhetssystem, samt en byggnad som innehåller bränsleförråd. Själva reaktorn innesluts av två tjocka väggar. Båda består av armerad betong och den inre får en insida av stål. I anslutning till reaktoranläggningen byggs en turbinanläggning, säger Käthe Sarparanta.
Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor. Bygget baseras på teknik och drifterfarenheter från reaktorer byggda på 80-och 90-talet i bland annat Frankrike. Olkiluoto 3 är samtidigt en tidig representant för den tredje generationens reaktorer. Tillsammans med en reaktor som just nu byggs i franska Flamanville, så blir Olkiluoto 3 först i Europa.
* Vad skiljer Olkiluoto 3 från de äldre reaktorerna?
-Reaktorn är utrustad med en så kallad härduppfångare, en sorts betongbunker som fångar upp en eventuell härdsmälta och vattenfylls för att kyla ned smältan. En härdsmälta kan ju uppstå efter en allvarlig olycka som förhindrar kylning av reaktorn så att härden börjar smälta. Det är dock ytterst osannolikt. Dessutom är den nya reaktorn dimensionerad för att klara av en flygplanskrasch, säger Käthe Sarparanta.
* Så om en fulltankad jumbojet flyger in i reaktorn ska väggarna hålla för explosionen och trycket?
- Ja, så är det.
Käthe Sarparanta betonar att de senaste två åren har arbetet med Olkiluotos tredje reaktor flutit på bra. Men kraftiga förseningar och återkommande problem har präglat rekordbygget. Från början var det tänkt
att den nya reaktorn skulle stå klar 2009 men invigningen har skjutits upp i tre år.
* Varför har bygget försenats så mycket?
- Det finns många orsaker. En är att när TVO beställde den nya reaktorn så hade inga kärnkraftverk byggts
i Västeuropa på över tio år. Därför tog det längre tid än planerat innan administrationen och den övriga verksamheten kom till rätt nivå. Men på senare tid har man gjort dubbelt så mycket arbete som tidigare år. Ett sådant här arbete hamnar helt enkelt i olika faser där det går olika snabbt, säger hon.
Den försenade byggprocessen har också inneburit kostnadsökningar. Enligt den amerikanska tidningen New York Times rör det sig om en fördubbling av kostnaderna, alltså upp emot sex miljarder euro. Från TVOs håll är det dock fortfarande tre miljarder euro som gäller.
- TVO skrev kontraktet till ett fast pris. Jag kan inte säga någonting om sex miljoner euro. Vi har inga uppgifter om leverantörens kostnader, säger Käthe Sarparanta.
Totalt medverkar hundratals entreprenörer i processen. Det franska företaget Areva är huvudentreprenör för själva reaktorn medan Siemens bygger turbinen.
Byggprocessen är inte klar och i nuläget räknar TVO med att anläggningen ska stå klar 2012. Den beräknade livslängden är 60 år.
"Upprepad krtik mot bristande säkerhet"
Säkerhetsproblem har kantat bygget av Finlands nya reaktor. I höstas krävde myndigheter i tre länder bättre säkerhetssystem.
Organisationer som Greenpeace påpekade redan från start att Areva saknade en hållbar lösning för reaktorns säkerhet. År 2006 fick kylrör gjutas om eftersom att Arevas underleverantörer tillverkat rör som inte uppfyllde kvalitetskraven. Så sent som 2009 stoppades arbetet efter att nya brister med kylrrören uypptaäckts i form av små sprickor på gränsen mellan svetsfog och stålrör.
Men kylrören har inte varit de enda upptäckta bristerna. På finska Strålsäkerhetscentralens (Stuk) hemsida står det att cirka 1500 avvikelser i kvalitet rapporterats, vilket innebär att "strukturernas eller verksamhetshetens kvalitet inte motsvarar fastslagna kraf". I höstas kom också strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Frankrike och Storbritannien med ett gemensamt uttalande. De krävde att Areva måste förbättra säkerheten kring den nya tryckvattenreaktorn EPR- Stefan Nordberg"
Ingeborg
Nu reser sig den finska reaktorn
Av: Ny Teknik Admin Publicerad idag, 00:00
På andra sidan Östersjön byggs en av värdens största kärnkraftreaktorer. Om två år ska det försenade mångmiljardbygget vara avslutat. Olkiluoto 3 tillhör en ny generation reaktorer som ska klara både en härdsmälta och en flygplanskrasch.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Svetsar försenar finsk kärnkraft
Kyla möter fransk kärnkraft
Bottenrekord för kärnkraften
Finska strålmyndigheten hotar stoppa kärnkraftbygge
Tre steg för säkrare kärnkraft
Ungefär tio mil norr om Åbo, på en holme vid den finska västkusten, växer Finlands största enskilda byggprojekt genom tiderna fram. Olkiluoto 3 är landets femte kärnkraftsreaktor som enligt planerna invigs om två år.
Planerad byggkostnad: tre miljarder euro eller 30 miljarder kronor.
-Det blir en av de största reaktorerna
i världen. Omkring
13 TWh kommer att produceras varje år. Elproduktionen gör att Finland kan undvika 10-11 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd skulle produceras med kolkraft. Detta motsvarar utsläppen från hela Finlands biltrafik under samma tidsperiod, berättar Käthe Sarparanta, kommunikationschef för Olkiluoto 3.
Olkiluoto är en holme på cirka 1?000 hektar. Här finns ett 30-tal bofasta, och några sommarstugor. Men holmen domineras helt och hållet av kärnkraftverket. Privatägda kraftbolaget Industrins Kraft (TVO) äger cirka 90 procent av området och sedan de två första reaktorerna invigdes 1979 respektive 1980 har ett mindre samhälle bildats runt kärnkraftverket.
-Till bygget av den tredje reaktorn har vi byggt en bostadsby för 1 600 personer här i närheten. Men Olkiluoto 3 engagerar fler personer än så. I augusti förra året nåddes en arbetstopp då 4?300 personer var på plats, säger Käthe Sarparanta medan hon tar oss djupt in i den vindlande byggplatsen.
Arbetstoppen nåddes då reaktorns takkupol sattes på plats. Händelsen var en milstolpe i ett bygge som startade på riktigt 2003, då investeringsbeslutet att bygga reaktorn togs. Arbetet med infrastrukturen runt reaktorn startade 2004 och själva reaktorbygget påbörjades året efter. Vid vårt besök genomförs montage- och installationsarbeten i de nedre delarna av byggnaden.
-Kring reaktorbyggnaden uppförs fyra separata byggnader som innehåller fyra, av varandra oberoende säkerhetssystem, samt en byggnad som innehåller bränsleförråd. Själva reaktorn innesluts av två tjocka väggar. Båda består av armerad betong och den inre får en insida av stål. I anslutning till reaktoranläggningen byggs en turbinanläggning, säger Käthe Sarparanta.
Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor. Bygget baseras på teknik och drifterfarenheter från reaktorer byggda på 80-och 90-talet i bland annat Frankrike. Olkiluoto 3 är samtidigt en tidig representant för den tredje generationens reaktorer. Tillsammans med en reaktor som just nu byggs i franska Flamanville, så blir Olkiluoto 3 först i Europa.
* Vad skiljer Olkiluoto 3 från de äldre reaktorerna?
-Reaktorn är utrustad med en så kallad härduppfångare, en sorts betongbunker som fångar upp en eventuell härdsmälta och vattenfylls för att kyla ned smältan. En härdsmälta kan ju uppstå efter en allvarlig olycka som förhindrar kylning av reaktorn så att härden börjar smälta. Det är dock ytterst osannolikt. Dessutom är den nya reaktorn dimensionerad för att klara av en flygplanskrasch, säger Käthe Sarparanta.
* Så om en fulltankad jumbojet flyger in i reaktorn ska väggarna hålla för explosionen och trycket?
- Ja, så är det.
Käthe Sarparanta betonar att de senaste två åren har arbetet med Olkiluotos tredje reaktor flutit på bra. Men kraftiga förseningar och återkommande problem har präglat rekordbygget. Från början var det tänkt
att den nya reaktorn skulle stå klar 2009 men invigningen har skjutits upp i tre år.
* Varför har bygget försenats så mycket?
- Det finns många orsaker. En är att när TVO beställde den nya reaktorn så hade inga kärnkraftverk byggts
i Västeuropa på över tio år. Därför tog det längre tid än planerat innan administrationen och den övriga verksamheten kom till rätt nivå. Men på senare tid har man gjort dubbelt så mycket arbete som tidigare år. Ett sådant här arbete hamnar helt enkelt i olika faser där det går olika snabbt, säger hon.
Den försenade byggprocessen har också inneburit kostnadsökningar. Enligt den amerikanska tidningen New York Times rör det sig om en fördubbling av kostnaderna, alltså upp emot sex miljarder euro. Från TVOs håll är det dock fortfarande tre miljarder euro som gäller.
- TVO skrev kontraktet till ett fast pris. Jag kan inte säga någonting om sex miljoner euro. Vi har inga uppgifter om leverantörens kostnader, säger Käthe Sarparanta.
Totalt medverkar hundratals entreprenörer i processen. Det franska företaget Areva är huvudentreprenör för själva reaktorn medan Siemens bygger turbinen.
Byggprocessen är inte klar och i nuläget räknar TVO med att anläggningen ska stå klar 2012. Den beräknade livslängden är 60 år.
måndag 8 februari 2010
Östersjön klarar inte mer...
Pressmeddelande från Folkpartiet liberalerna i riksdagen 2010-02-08 Brodén (FP):
Östersjön klarar inte mer
- Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut. Det säger Anita Brodén, riksdagsledamot (FP), efter ännu en katastrof som drabbat Östersjön. I helgen lossnade ett antal containrar från ett finskt fartyg, på vägen från Rotterdam till St.Petersburg. Ytterligare åtta ton miljöfarligt avfall kan på detta vis ha hamnat i Östersjön.
- Som om inte detta skulle vara nog uppdagades det under veckan att Ryssland dumpat radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel i Östersjön i slutet av 1990-talet, det är mycket märkligt att den dåvarande regeringen inte tog tag i denna katastrof.
- För att kunna tillgripa kraftfulla åtgärder med snabbhet krävs det nu att EU-kommissionen skyndsamt ger sitt godkännande till att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för det marina direktivet. Arbetet med Östersjöstrategin och Helcoms aktionsplan måste också intensifieras avslutar Brodén (FP).
Östersjön klarar inte mer
- Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut. Det säger Anita Brodén, riksdagsledamot (FP), efter ännu en katastrof som drabbat Östersjön. I helgen lossnade ett antal containrar från ett finskt fartyg, på vägen från Rotterdam till St.Petersburg. Ytterligare åtta ton miljöfarligt avfall kan på detta vis ha hamnat i Östersjön.
- Som om inte detta skulle vara nog uppdagades det under veckan att Ryssland dumpat radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel i Östersjön i slutet av 1990-talet, det är mycket märkligt att den dåvarande regeringen inte tog tag i denna katastrof.
- För att kunna tillgripa kraftfulla åtgärder med snabbhet krävs det nu att EU-kommissionen skyndsamt ger sitt godkännande till att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för det marina direktivet. Arbetet med Östersjöstrategin och Helcoms aktionsplan måste också intensifieras avslutar Brodén (FP).
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
2010-02-05 12:47
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Samråd om slutförvar av kärnavfall genomförs trots stor osäkerhet om långsiktig miljösäkerhet
På lördag (6/2) genomför kärnavfallsbolaget SKB ett avslutande samråd inför en kommande ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk. Detta trots att det fortfarande finns stora osäkerheter om den långsiktiga miljösäkerheten för förvaret. Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet måste fortsätta till dess bolaget har slutfört den slutgiltiga säkerhetsanalysen inför ansökan om att bygga ett slutförvar och vill att SKB förlänger samrådstiden.
Lördagen den 6 februari kommer kärnavfallsbolaget SKB att genomföra ett samråd i Östhammar om ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle – det mest farliga och långlivade kärnavfallet. Kärnavfallsbolaget planerar ett lämna in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen i december 2010 om att få bygga ett slutförvar intill Forsmarks kärnkraftverk. Bolaget tänker sig att lördagens samråd om miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska avsluta samrådet om slutförvarsprojektet. Detta avser man att göra trots att det inte finns ett underlag som klart styrker att bolagets KBS-metod kommer har tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. Enligt bolaget ska metodens långsiktiga miljösäkerhet garanteras genom konstgjorda barriärer av kopparkapslar och lerbuffert. Dessa ska i hundratusentals år isolera kärnavfallet från människa och miljö i tunnlar 500 m ner i berget.
I miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, hänvisar bolaget till en säkerhetsanalys från 2006, benämnd SR-Can. Bolaget har sagt att den kommande säkerhetsanalysen, benämnd SR-Site, som ska visa att slutförvaret blir långsiktigt säkert kommer att vara klar först när ansökan lämnas in i december 2010. Men det finns stora problem med att ens troliggöra den långsiktiga miljösäkerheten. På senare år har forskare kraftfullt kritiserat bolagets antaganden om att koppar kan motstå korrosion i en slutförvarsmiljö. Även risker för att leran ska spolas bort har på snare tid uppmärksammats. När barriärerna brister och avfallet sprids i grundvattnet kommer radioaktiva ämnen upp till vår närmiljö och riskerar att förgifta den i tiotusentals år framåt. KTH-forskare menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år, vilket är väldigt tidigt med tanke på att ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att samrådet inte kan avslutas innan kärnavfallsbolaget SKB har presenterat en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet. MKG vill att kärnavfallsbolaget SKB förlänger samrådstiden tills en slutgiltig säkerhetsanalys för slutförvarsprojektet har presenteras.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn [at] mkg.se).
På MKG:s hemsida (http://www.mkg.se) finns en informationsbroschyr om kärnavfallsfrågan
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
GP. 6. 2. 10
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)