"Skulle Tyskland i framtiden ännu på atomkraft satsa?"
Jag tycker om tyskarna.
Ingeborg
=====================================================================================
Umfrage
Sollte Deutschland in Zukunft noch auf die Kernkraft setzen?
37%
Ja
63%
Nein
Jag (Monica) är helt förbluffad över hur blåsta vi är här i Sverige. Så fort man kommer utanför landets gränser i riktning just Tyskland och Frankrike finns en helt annan kunskap om kärnkraft. Hur kommer det sig då? Jo, vi är utsatta för en massiv desinformation här i Sverige.
Visar inlägg med etikett kärnkraft. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kärnkraft. Visa alla inlägg
söndag 21 februari 2010
onsdag 17 februari 2010
"Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Ett år sedan kärnkraftsöverenskommelsen 2010-02-04 14:28 -
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
lördag 30 januari 2010
SVT
Ternström stoppad i kärnkraftsdebatten
Publicerad 28 januari 2010 - 19:51Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:40
"Det är inte värdigt en demokrati". Så sammanfattar skådespelaren och riksdagsledamoten Solveig Ternström sitt eget partis sätt att hantera kärnkraftsfrågan.
Nu överväger hon att lämna partiet, efter ett samtal från partikansliet där hon anser att Centerns partiledre Maud Olofsson pressade henne av avstå från att delta i riksdagsdebatten.
-Jag vill förstå henne för att jag tror att hon har haft det jobbigt. Men det som har hänt ska inte hända i en demokrati, säger Solveig Ternström i Aktuellt.
För ett år sedan, den femte februari, valde Maud Olofsson att göra upp med de övriga partiledarna i regeringen om att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i de befintliga verken.
För Centerpartiet, som allt sedan omröstningen 1980 har varit kärnkraftsmotståndare, var det en historisk upplevelse.
I dag kan Aktuellt berätta hur det gick till och vilka konsekvenser det har fått.
Ledamöterna kallades hemDen fjärde februari, alltså dagen innan uppgörelsen, flygs alla Centerpartiets riksdagsledamöter hem från Strasbourg för att delta i ett brådskande möte. De får mycket knapphädig information om vad man ska ta ställning till. Riksdagsledamoten Solveig Ternström var med på mötet.
-Helt plötsligt blev det ett krismöte där partiledaren sa att nu måste man komma till någon typ av uppgörelse om kärnkraften. Hon sade att hon ville ha mandat från riksdagsledamöterna, berättar Solveig Ternström.
Och sedan kunde partiledningen berätta att en uppgörelse var klar. På frågan om hon hade fullt stöd från riksdagsgruppen blev Maud Olofssons svar:
-I riksdagsgruppen, som har diskuterat denna uppgörelse, mening för mening, finns ett fullt stöd för den.
Fyra ledamöter sade nejMen faktum är att fyra riksdagsledamöter sa nej till uppgörelsen: Kerstin Lundgren, Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström.
Trots det går partiledningen vidare och lämnar över förslaget till regeringen. Men när förslaget debatteras i riksdagen händer något mycket ovanligt.
Solveig Ternström vill delta i riksdagsdebatten och argumentera mot förlaget som hennes egen partiledare ska försvara. Men då får hon ett telefonsamtal från sitt eget partikansli.
-Från kansliet fick jag veta att näringsministern skulle inte gå upp i debatten om jag gick upp. Så det blev en slags utpressning, kan man säga. Men jag har ju samma rätt som hon att gå upp, jag är riksdagsledamot.
Kommer att rösta emotTernström valde att inte delta i debatten. Men tillsammans med Sven Bergström och Eva Selin Lindgren arbetade de i det tysta. Bland annat var de tydliga med att de faktiskt skulle rösta mot förslaget om det togs upp i riksdagen.
-Sven Bergström sade faktiskt till vid nästa gruppmöte att det finns en grupp som kommer att rösta emot om det kommer med.
Det har ännu inte kommit något lagförslag som tillåter nya kärnreaktorer, men medlemmarna i partiet har reagerat. Solveig Ternström överväger att lämna partiet på grund av det som hände.
-Jag vill gå ur hela partiet. Jag vill inte vara med.
Tuffa beslutMaud Olofsson har avböjt att svara på kritiken. Istället låter partiet riksdagsledamoten Claes Vesterteg svara.
-När man har kompromisser i en regerigsställning där det är tuffa beslut att ta så är det aldrig lätt när man hamnar i de här situationerna. Vi hade en diskussion om vilka som skulle vara med i debatten. Om det är värdigt en demokrati eller inte får stå för henne (Ternström). Däremot har vi ett demokratiskt arbetet i centerpartiet.
Love Benigh
SVT Aktuellt hade i kväll ett nästan 10 minuter långt inslag om hur det gick till när Centerpartiets ledning för ett år sedan drev igenom sitt svek i kärnkraftfrågan. Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström intervjuades och uttryckte mycket hård kritik. Dessutom fick vi veta att en fjärde riksdagsledamot, Kerstin Lundgren, inte heller accepterade partilinjen.Maud Olofsson vägrade att ställa upp i inslaget. I stället lät man riksdagsledamoten Claes Västerteg att kommentera.Aktuellts Margit Silberstein kommenterade dessutom.Inslaget finns på SVT Play http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
och börjar 2 minuter 10 sekunder in i programmetOckså Rapport-sändningen 19.30 hade ett inslag:"Stora sprickor inom Centern. Regeringens kärnkraftpolitik kan falla." http://svtplay.se/v/1866258/rapport/28_1_19_30?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1866258/sb,p103263,1,f,-1
Inslaget börjar tre minuter in på programmet. Bl a inrtervjuades Fredrik Reinfeldt./Lasse
Ternström stoppad i kärnkraftsdebatten
Publicerad 28 januari 2010 - 19:51Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:40
"Det är inte värdigt en demokrati". Så sammanfattar skådespelaren och riksdagsledamoten Solveig Ternström sitt eget partis sätt att hantera kärnkraftsfrågan.
Nu överväger hon att lämna partiet, efter ett samtal från partikansliet där hon anser att Centerns partiledre Maud Olofsson pressade henne av avstå från att delta i riksdagsdebatten.
-Jag vill förstå henne för att jag tror att hon har haft det jobbigt. Men det som har hänt ska inte hända i en demokrati, säger Solveig Ternström i Aktuellt.
För ett år sedan, den femte februari, valde Maud Olofsson att göra upp med de övriga partiledarna i regeringen om att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i de befintliga verken.
För Centerpartiet, som allt sedan omröstningen 1980 har varit kärnkraftsmotståndare, var det en historisk upplevelse.
I dag kan Aktuellt berätta hur det gick till och vilka konsekvenser det har fått.
Ledamöterna kallades hemDen fjärde februari, alltså dagen innan uppgörelsen, flygs alla Centerpartiets riksdagsledamöter hem från Strasbourg för att delta i ett brådskande möte. De får mycket knapphädig information om vad man ska ta ställning till. Riksdagsledamoten Solveig Ternström var med på mötet.
-Helt plötsligt blev det ett krismöte där partiledaren sa att nu måste man komma till någon typ av uppgörelse om kärnkraften. Hon sade att hon ville ha mandat från riksdagsledamöterna, berättar Solveig Ternström.
Och sedan kunde partiledningen berätta att en uppgörelse var klar. På frågan om hon hade fullt stöd från riksdagsgruppen blev Maud Olofssons svar:
-I riksdagsgruppen, som har diskuterat denna uppgörelse, mening för mening, finns ett fullt stöd för den.
Fyra ledamöter sade nejMen faktum är att fyra riksdagsledamöter sa nej till uppgörelsen: Kerstin Lundgren, Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström.
Trots det går partiledningen vidare och lämnar över förslaget till regeringen. Men när förslaget debatteras i riksdagen händer något mycket ovanligt.
Solveig Ternström vill delta i riksdagsdebatten och argumentera mot förlaget som hennes egen partiledare ska försvara. Men då får hon ett telefonsamtal från sitt eget partikansli.
-Från kansliet fick jag veta att näringsministern skulle inte gå upp i debatten om jag gick upp. Så det blev en slags utpressning, kan man säga. Men jag har ju samma rätt som hon att gå upp, jag är riksdagsledamot.
Kommer att rösta emotTernström valde att inte delta i debatten. Men tillsammans med Sven Bergström och Eva Selin Lindgren arbetade de i det tysta. Bland annat var de tydliga med att de faktiskt skulle rösta mot förslaget om det togs upp i riksdagen.
-Sven Bergström sade faktiskt till vid nästa gruppmöte att det finns en grupp som kommer att rösta emot om det kommer med.
Det har ännu inte kommit något lagförslag som tillåter nya kärnreaktorer, men medlemmarna i partiet har reagerat. Solveig Ternström överväger att lämna partiet på grund av det som hände.
-Jag vill gå ur hela partiet. Jag vill inte vara med.
Tuffa beslutMaud Olofsson har avböjt att svara på kritiken. Istället låter partiet riksdagsledamoten Claes Vesterteg svara.
-När man har kompromisser i en regerigsställning där det är tuffa beslut att ta så är det aldrig lätt när man hamnar i de här situationerna. Vi hade en diskussion om vilka som skulle vara med i debatten. Om det är värdigt en demokrati eller inte får stå för henne (Ternström). Däremot har vi ett demokratiskt arbetet i centerpartiet.
Love Benigh
SVT Aktuellt hade i kväll ett nästan 10 minuter långt inslag om hur det gick till när Centerpartiets ledning för ett år sedan drev igenom sitt svek i kärnkraftfrågan. Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström intervjuades och uttryckte mycket hård kritik. Dessutom fick vi veta att en fjärde riksdagsledamot, Kerstin Lundgren, inte heller accepterade partilinjen.Maud Olofsson vägrade att ställa upp i inslaget. I stället lät man riksdagsledamoten Claes Västerteg att kommentera.Aktuellts Margit Silberstein kommenterade dessutom.Inslaget finns på SVT Play http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
och börjar 2 minuter 10 sekunder in i programmetOckså Rapport-sändningen 19.30 hade ett inslag:"Stora sprickor inom Centern. Regeringens kärnkraftpolitik kan falla." http://svtplay.se/v/1866258/rapport/28_1_19_30?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1866258/sb,p103263,1,f,-1
Inslaget börjar tre minuter in på programmet. Bl a inrtervjuades Fredrik Reinfeldt./Lasse
Centerspricka kan fälla kärnkraftsfrågan
Centerspricka kan fälla kärnkraftsfrågan
Publicerad 28 januari 2010 - 19:23Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:37
Kärnkraftsuppgörelsen förra året mellan de borgerliga partierna omsätts nu i praktisk politik med de konkreta lagförslag som krävs för att öppna upp för fortsatt kärnkraft. Enligt vad Rapport erfar lämnas en lagrådsremiss inom kort över till lagrådet. En proposition ska sedan läggas på riksdagens bord den 22 mars.
-Alliansen levererar. Vi lägger nu en gammal avvecklingspolitik bakom oss. Vi har tre tydliga ben: förnybar energi, kärnkraft och vattenkraft i ett land som behöver mycket energi. Sverige är ett vidsträckt land med ett kallt klimat som behöver mycket energi, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Ledamöter mot uppgörelsenMen frågan är om kärnkraftsuppgörelsen håller. I Aktuellt kritiseras den hårt av flera centerpartistiska riksdagsledamöter. Fyra riksdagsledamöter är helt emot uppgörelsen. Fullföljer de denna linje i en omröstning i riksdagen riskerar regeringen att förlora sin majoritet.
Det borgerliga blocket har 178 ledamöter, det rödgröna 171. Röstar fyra borgerliga ledamöter för avslag tillsammans med de rödgröna får de sammanlagt 175 röster mot regeringens 174. Bland de centerpartister som är emot kärnkraftsuppgörelsen finns bland andra Solveig Ternström och Sven Bergström.
Tio nya reaktorerDen kommande lagrådsremissen innehåller flera förslag till lagändringar, bland annat att förbudet från 1984 mot nybyggnad av kärnkraft ska avskaffas. Dessutom föreslås att lagen från 1997 om kärnkraftsaveckling rivs upp och att tillstånd ska kunna ges för att bygga maximalt tio nya reaktorer på de platser där kärnkraftverk redan i dag är lokaliserade. När dessa reaktorer är för gamla och behöver bytas ut ska här alltså kunna byggas nya.
Ett viktigt skäl till att Centerpartiet gick med på att behålla kärnkraften även i framtiden var att uppgörelsen med de övriga borgerliga partierna också innehöll satsningar på alternativa energikällor, krav som centern länge har drivit.
Politisk rysareMen kritiken internt i Centerpartiet mot partiledningens sätt att driva igenom den här uppgörelsen har varit hård och utgör nu ett reellt hot mot det lagförslag regeringen snart lägger fram. Risken för regeringen är att kärnkraftsfrågan blir en politisk rysare av samma storlek som när FRA-lagen skulle röstas igenom riksdagen sommaren 2008.
De kritiska riksdagsledamöterna kommer nu att utsättas för ett hårt internt tryck för att rätta in sig i partiledet. Frågan är om de klarar av att stå emot detta.
Mats Knutson
Hej!För er som missade Aktuellt- och Rapport-inslagen under torsdagen så finns här några länkar (det blir säkert mer i media i morgon).
http://playrapport.se/video/1866247 (intervju med kritiska c-partister, Rapport)http://svt.se/2.22620/1.1866007/ternstrom_stoppad_i_karnkraftsdebatten (både text och Rapportinslag)
http://svt.se/2.22620/1.1866146/centerspricka_kan_falla_karnkraftsfragan (bakgrund, text)Nu gäller det att stödja dessa modiga politiker så att de stannar kvar i riksdagen mandatperioden ut och röstar enligt sin övertygelse! Om de ska orka med den interna mobbningen så behöver de mycket stöd utifrån. Jag förstår om de funderar på att lämna partiet och riksdagen, men då skulle de bara ersättas av nästa på listan och då skulle Maud vinna! Lämna gärna Centern (det skulle jag också ha gjort i ett sådant läge), men härda ut till valet eller åtminstone till efter omröstningen i mars! Aldrig, aldrig får vi ge upp och det är nu det gäller, minst lika mycket som för 30 år sedan! Nu finns alternativen, starkare än någonsin förr.Malin
Publicerad 28 januari 2010 - 19:23Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:37
Kärnkraftsuppgörelsen förra året mellan de borgerliga partierna omsätts nu i praktisk politik med de konkreta lagförslag som krävs för att öppna upp för fortsatt kärnkraft. Enligt vad Rapport erfar lämnas en lagrådsremiss inom kort över till lagrådet. En proposition ska sedan läggas på riksdagens bord den 22 mars.
-Alliansen levererar. Vi lägger nu en gammal avvecklingspolitik bakom oss. Vi har tre tydliga ben: förnybar energi, kärnkraft och vattenkraft i ett land som behöver mycket energi. Sverige är ett vidsträckt land med ett kallt klimat som behöver mycket energi, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Ledamöter mot uppgörelsenMen frågan är om kärnkraftsuppgörelsen håller. I Aktuellt kritiseras den hårt av flera centerpartistiska riksdagsledamöter. Fyra riksdagsledamöter är helt emot uppgörelsen. Fullföljer de denna linje i en omröstning i riksdagen riskerar regeringen att förlora sin majoritet.
Det borgerliga blocket har 178 ledamöter, det rödgröna 171. Röstar fyra borgerliga ledamöter för avslag tillsammans med de rödgröna får de sammanlagt 175 röster mot regeringens 174. Bland de centerpartister som är emot kärnkraftsuppgörelsen finns bland andra Solveig Ternström och Sven Bergström.
Tio nya reaktorerDen kommande lagrådsremissen innehåller flera förslag till lagändringar, bland annat att förbudet från 1984 mot nybyggnad av kärnkraft ska avskaffas. Dessutom föreslås att lagen från 1997 om kärnkraftsaveckling rivs upp och att tillstånd ska kunna ges för att bygga maximalt tio nya reaktorer på de platser där kärnkraftverk redan i dag är lokaliserade. När dessa reaktorer är för gamla och behöver bytas ut ska här alltså kunna byggas nya.
Ett viktigt skäl till att Centerpartiet gick med på att behålla kärnkraften även i framtiden var att uppgörelsen med de övriga borgerliga partierna också innehöll satsningar på alternativa energikällor, krav som centern länge har drivit.
Politisk rysareMen kritiken internt i Centerpartiet mot partiledningens sätt att driva igenom den här uppgörelsen har varit hård och utgör nu ett reellt hot mot det lagförslag regeringen snart lägger fram. Risken för regeringen är att kärnkraftsfrågan blir en politisk rysare av samma storlek som när FRA-lagen skulle röstas igenom riksdagen sommaren 2008.
De kritiska riksdagsledamöterna kommer nu att utsättas för ett hårt internt tryck för att rätta in sig i partiledet. Frågan är om de klarar av att stå emot detta.
Mats Knutson
Hej!För er som missade Aktuellt- och Rapport-inslagen under torsdagen så finns här några länkar (det blir säkert mer i media i morgon).
http://playrapport.se/video/1866247 (intervju med kritiska c-partister, Rapport)http://svt.se/2.22620/1.1866007/ternstrom_stoppad_i_karnkraftsdebatten (både text och Rapportinslag)
http://svt.se/2.22620/1.1866146/centerspricka_kan_falla_karnkraftsfragan (bakgrund, text)Nu gäller det att stödja dessa modiga politiker så att de stannar kvar i riksdagen mandatperioden ut och röstar enligt sin övertygelse! Om de ska orka med den interna mobbningen så behöver de mycket stöd utifrån. Jag förstår om de funderar på att lämna partiet och riksdagen, men då skulle de bara ersättas av nästa på listan och då skulle Maud vinna! Lämna gärna Centern (det skulle jag också ha gjort i ett sådant läge), men härda ut till valet eller åtminstone till efter omröstningen i mars! Aldrig, aldrig får vi ge upp och det är nu det gäller, minst lika mycket som för 30 år sedan! Nu finns alternativen, starkare än någonsin förr.Malin
lördag 23 januari 2010
Nu jämnas marken för nya, svenska reaktorer...
Nu jämnas marken för nya, svenska reaktorer.
Om två månader läggs regeringens förslag till ändrade lagar om kärnkraften. Vårriksdagen förväntas ta den nya lagen, som kan träda i kraft den första juli i år.
Därefter blir det möjligt för kärnkraftsägarna att ersätta sina gamla reaktorer med nya.
- Men det är fråga om ett kontrollerat generationsskifte, säger utredaren Ingvar Persson på Miljödepartementet.
- En förutsättning är att kärnkraften går att förena med utvecklingen av förnybar elproduktion, exempelvis nya vindkraftsparker.
Enligt lagförslaget får de nuvarande reaktorägarna bygga nya reaktorer på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk. Men först sedan en gammal reaktor tagits ur bruk för gott. Och om den nuvarande ägaren inte vill eller har råd att bygga nytt, så kan någon annan en annan få tillstånd att uppföra en ersättningsreaktor.
- Men det får inte finns fler än tio reaktorer, säger Ingvar Persson.
- Däremot spelar effekten ingen roll. En reaktor på 600 megawatt kan ersättas med en på 1 800 megawatt.
Begränsningen av antalet reaktorer gör att det sannolikt kommer att byggas mycket stora reaktorer. Mängden svensk kärnkraftsel kan därmed komma at flerfaldigas, om lagen går igenom.
Men även om det inte byggs nya reaktorer har effekten från de nuvarande kärnkraftverken ökat med mellan tio och trettio procent sedan de byggdes. Bland annat genom de omfattande ombyggnader som fått reaktorerna att stå stilla under vintern.
Tillsammans med den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer det därmed att bli ett ordentligt överskott av elproduktion i Sverige runt 2020. Kärnkraftsägarna har därför inte särskilt bråttom med nya byggplaner.
- Vi kan inte fatta beslut nu, säger Lennart Fredenberg på Eon. Men vi vill medverka till att öppna dörren för nya reaktorer.
Eons första reaktor i Oskarshamn, O1, har 38 år på nacken och kan behöva bytas ut mot en O4:a. Det skulle kunna innebära en effektökning från O1:ans 500 megawatt till O4:ans 1 800 megawatt.
- Vi är beredda när det behövs, om det är lönsamt, om politikerna vill och det accepteras av opinionen, säger Lennart Fredenberg.
Samma sak gäller för Vattenfall och Fortum. Det framgick tydligt vid Elforsks konferens om nya reaktorer i torsdags, där hela kärnkraftsetablissemanget var samlat:
- Det viktigaste nu är att få lagen i kraft och politisk stabilitet, säger Eva Halldén på Vattenfall.
- Någon gång kommer vi till en punkt där de nuvarande reaktorerna gjort sitt. Det måste vi förbereda oss för redan nu.
Den punkten inträffar mellan 2020 och 2030, är de tre kärnkraftsägarna överens om. Då passerar många reaktorer femtioårsstrecket.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Här är industrins nya drömreaktor
Förslaget som bäddar för ny kärnkraft
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Av: Anders WalleriusPublicerad igår, 13:29 55 kommentarer Senaste av Gråsosse igår, 23:54
Det svenska elnätet sätts på hårda prov om kärnkraften byggs ut, och alla vindkraftsplaner sätts i verket. Och ett framtida elöverskott måste exporteras söder- eller österut. - Det kräver förstärkning av kapaciteten i elöverföringen, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.
- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.
På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.
- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.
- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.
Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.
- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.
Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.
Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).
- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.
Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.
Om två månader läggs regeringens förslag till ändrade lagar om kärnkraften. Vårriksdagen förväntas ta den nya lagen, som kan träda i kraft den första juli i år.
Därefter blir det möjligt för kärnkraftsägarna att ersätta sina gamla reaktorer med nya.
- Men det är fråga om ett kontrollerat generationsskifte, säger utredaren Ingvar Persson på Miljödepartementet.
- En förutsättning är att kärnkraften går att förena med utvecklingen av förnybar elproduktion, exempelvis nya vindkraftsparker.
Enligt lagförslaget får de nuvarande reaktorägarna bygga nya reaktorer på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk. Men först sedan en gammal reaktor tagits ur bruk för gott. Och om den nuvarande ägaren inte vill eller har råd att bygga nytt, så kan någon annan en annan få tillstånd att uppföra en ersättningsreaktor.
- Men det får inte finns fler än tio reaktorer, säger Ingvar Persson.
- Däremot spelar effekten ingen roll. En reaktor på 600 megawatt kan ersättas med en på 1 800 megawatt.
Begränsningen av antalet reaktorer gör att det sannolikt kommer att byggas mycket stora reaktorer. Mängden svensk kärnkraftsel kan därmed komma at flerfaldigas, om lagen går igenom.
Men även om det inte byggs nya reaktorer har effekten från de nuvarande kärnkraftverken ökat med mellan tio och trettio procent sedan de byggdes. Bland annat genom de omfattande ombyggnader som fått reaktorerna att stå stilla under vintern.
Tillsammans med den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer det därmed att bli ett ordentligt överskott av elproduktion i Sverige runt 2020. Kärnkraftsägarna har därför inte särskilt bråttom med nya byggplaner.
- Vi kan inte fatta beslut nu, säger Lennart Fredenberg på Eon. Men vi vill medverka till att öppna dörren för nya reaktorer.
Eons första reaktor i Oskarshamn, O1, har 38 år på nacken och kan behöva bytas ut mot en O4:a. Det skulle kunna innebära en effektökning från O1:ans 500 megawatt till O4:ans 1 800 megawatt.
- Vi är beredda när det behövs, om det är lönsamt, om politikerna vill och det accepteras av opinionen, säger Lennart Fredenberg.
Samma sak gäller för Vattenfall och Fortum. Det framgick tydligt vid Elforsks konferens om nya reaktorer i torsdags, där hela kärnkraftsetablissemanget var samlat:
- Det viktigaste nu är att få lagen i kraft och politisk stabilitet, säger Eva Halldén på Vattenfall.
- Någon gång kommer vi till en punkt där de nuvarande reaktorerna gjort sitt. Det måste vi förbereda oss för redan nu.
Den punkten inträffar mellan 2020 och 2030, är de tre kärnkraftsägarna överens om. Då passerar många reaktorer femtioårsstrecket.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Här är industrins nya drömreaktor
Förslaget som bäddar för ny kärnkraft
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Av: Anders WalleriusPublicerad igår, 13:29 55 kommentarer Senaste av Gråsosse igår, 23:54
Det svenska elnätet sätts på hårda prov om kärnkraften byggs ut, och alla vindkraftsplaner sätts i verket. Och ett framtida elöverskott måste exporteras söder- eller österut. - Det kräver förstärkning av kapaciteten i elöverföringen, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.
- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.
På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.
- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.
- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.
Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.
- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.
Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.
Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).
- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.
Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.
måndag 18 januari 2010
Nu får du betala kärnkraftens fiasko...
Nu får du betala kärnkraftens fiasko
Per Bolund (MP): Vinterns rekordpriser för el är ingen tillfällighet
När vintern nu äntligen kommit med kyla och snö får vi konsumenter också uppleva effekterna av en kortsiktig energipolitik. Vårt beroende av omodern och osäker kärnkraft gör att elpriset sticker i höjden.
Priset på el på den nordiska spotmarknaden har stigit kraftigt under hösten. I början på oktober var spotpriset på el cirka 30 öre/kWh, men vid november månads slut hade det stigit till närmare 40 öre. Förra fredagen låg snittpriset på 3 kronor/kWh och vid ett flertal tillfällen har priset varit uppe i 10 kronor/kWh!
Det är rekordnoteringar och inget annat än en prischock som är lika dramatisk som när riksbanken höjde räntan till 500 procent under 90-talskrisen.
Förklaringen till de stigande priserna är att den svenska kärnkraften inte fungerar. Samtliga kärnkraftverk har haft stora problem under året. Enligt reaktorägarnas planer skulle nio reaktorer vara i drift i slutet av oktober, men fortfarande i dag är fem reaktorer ur normal drift.
Kärnkraftens driftsproblem gör att produktionen går på halvfart samtidigt som vi haft kallt och torrt väder, vilket har tvingat upp vattenkraftsproduktionen. Den höga driften har dramatiskt sänkt nivån i vattenreservoarerna, något som leder till ännu högre priser.
Förra året hade den svenska kärnkraften alltså enorma problem. Årsproduktionen av kärnkraftsel beräknas ha blivit omkring 50 TWh vilket gör 2009 till det klart sämsta året sedan elmarknaden avreglerades år 1996.
För att kompensera för kärnkraftens brister tvingas Sverige nu importera stora mängder el från kolkraftverk i Europa. Kärnkraftens magplask driver därmed upp vår klimatpåverkan och gör det svårare att nå de europeiska klimatmålen.
Osäkerheten i den svenska kärnkraftsproduktionen får stora effekter på såväl det svenska som det nordiska elpriset, vilket också påverkar industrin negativt. Beräkningar från Telge Kraft visar att den svenska kärnkraftens driftsproblem kostade den svenska industrin två miljarder kronor bara under 2009.
Förutom frånvaro av kärnkraftsproduktion medför problemen också sjunkande nivåer i vattenmagasinen. Det fanns inga möjligheter för vattenkraftproducenterna att spara vatten, vilket innebär lägre vattennivåer i magasinen som kommer att ge högre priser även under inledningen av 2010.
Nu är det dags att dra lärdomar av vinterns elprischocker och det framtvingade behovet av importerad smutsig kolkraftsel. Kärnkraften är inte en hållbar energikälla för framtiden.
Framtidens elsystem måste i?stället byggas kring de förnybara energislagen som vi vet fungerar väl och där Sverige har stora möjligheter att producera mer el än vi själva behöver. Med vattenkraften som bas och ökad produktion av bioenergi, vindkraft och solkraft i kombination med en mycket effektivare energianvändning kan Sverige utan kärnkraft bli en stor exportör av ren och förnybar el till Europa.
I motsats till det vill den moderatledda regeringen i?stället att vi ska göra oss ännu mer beroende av kärnkraft under lång tid framöver.
Det är inte en energipolitik som hjälper Sverige och den svenska industrin. Det är inte en energipolitik som klarar de klimatproblem vi står inför. Det är en energipolitik som kastar oss ut i fortsatt osäkerhet.
Per Bolund
AB 18 jan 2010
Per Bolund (MP): Vinterns rekordpriser för el är ingen tillfällighet
När vintern nu äntligen kommit med kyla och snö får vi konsumenter också uppleva effekterna av en kortsiktig energipolitik. Vårt beroende av omodern och osäker kärnkraft gör att elpriset sticker i höjden.
Priset på el på den nordiska spotmarknaden har stigit kraftigt under hösten. I början på oktober var spotpriset på el cirka 30 öre/kWh, men vid november månads slut hade det stigit till närmare 40 öre. Förra fredagen låg snittpriset på 3 kronor/kWh och vid ett flertal tillfällen har priset varit uppe i 10 kronor/kWh!
Det är rekordnoteringar och inget annat än en prischock som är lika dramatisk som när riksbanken höjde räntan till 500 procent under 90-talskrisen.
Förklaringen till de stigande priserna är att den svenska kärnkraften inte fungerar. Samtliga kärnkraftverk har haft stora problem under året. Enligt reaktorägarnas planer skulle nio reaktorer vara i drift i slutet av oktober, men fortfarande i dag är fem reaktorer ur normal drift.
Kärnkraftens driftsproblem gör att produktionen går på halvfart samtidigt som vi haft kallt och torrt väder, vilket har tvingat upp vattenkraftsproduktionen. Den höga driften har dramatiskt sänkt nivån i vattenreservoarerna, något som leder till ännu högre priser.
Förra året hade den svenska kärnkraften alltså enorma problem. Årsproduktionen av kärnkraftsel beräknas ha blivit omkring 50 TWh vilket gör 2009 till det klart sämsta året sedan elmarknaden avreglerades år 1996.
För att kompensera för kärnkraftens brister tvingas Sverige nu importera stora mängder el från kolkraftverk i Europa. Kärnkraftens magplask driver därmed upp vår klimatpåverkan och gör det svårare att nå de europeiska klimatmålen.
Osäkerheten i den svenska kärnkraftsproduktionen får stora effekter på såväl det svenska som det nordiska elpriset, vilket också påverkar industrin negativt. Beräkningar från Telge Kraft visar att den svenska kärnkraftens driftsproblem kostade den svenska industrin två miljarder kronor bara under 2009.
Förutom frånvaro av kärnkraftsproduktion medför problemen också sjunkande nivåer i vattenmagasinen. Det fanns inga möjligheter för vattenkraftproducenterna att spara vatten, vilket innebär lägre vattennivåer i magasinen som kommer att ge högre priser även under inledningen av 2010.
Nu är det dags att dra lärdomar av vinterns elprischocker och det framtvingade behovet av importerad smutsig kolkraftsel. Kärnkraften är inte en hållbar energikälla för framtiden.
Framtidens elsystem måste i?stället byggas kring de förnybara energislagen som vi vet fungerar väl och där Sverige har stora möjligheter att producera mer el än vi själva behöver. Med vattenkraften som bas och ökad produktion av bioenergi, vindkraft och solkraft i kombination med en mycket effektivare energianvändning kan Sverige utan kärnkraft bli en stor exportör av ren och förnybar el till Europa.
I motsats till det vill den moderatledda regeringen i?stället att vi ska göra oss ännu mer beroende av kärnkraft under lång tid framöver.
Det är inte en energipolitik som hjälper Sverige och den svenska industrin. Det är inte en energipolitik som klarar de klimatproblem vi står inför. Det är en energipolitik som kastar oss ut i fortsatt osäkerhet.
Per Bolund
AB 18 jan 2010
tisdag 15 december 2009
Nya kärnkraftverk en usel affärsidé
Kostnaderna för kärnkraftbygget i Olkiluotu i Finland har ökat från planerade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder. Det finns fler exempel, skriver Carl Schlyter.Nya kärnkraftverk en usel affärsidé
Det är en usel affär att bygga nya kärnkraftverk. Det visar en omfattande genomgång som gjorts av finans- och marknadsanalytikerna i engelska Citigroup Global Markets. Det är märkligt att Folkpartiet, som är ett marknadsliberalt parti, trots detta är kärnkraftens största försvarare. Det är dags att sluta krama kärnkraften, Jan Björklund! skriver Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Det är populärt att försöka sätta etiketter på Miljöpartiet. Vi kallas vänster för vårt samarbete med socialdemokraterna och vänstern. Vi kallas socialliberaler för vår tro på att människor som ges tillräcklig frihet i ett regelverk som skyddar människor, djur och natur kommer att utveckla sig själva och även samhället.
Folkpartister och andra som kallar sig liberaler har anfört att Miljöpartiets motstånd mot kärnkraften är ett hinder för liberaler att rösta grönt. Men nu har vi gröna fått stöd från oväntat håll, vilket visar att kärnkraften strider mot liberala tankegångar.
Om marknadsekonomi och normala bedömningar av lönsamhet får råda – ja, då blir det ingen mer kärnkraft i Västeuropa. Marknads- och finansanalytiker i Citigroup Global Markets menar att konstruktionskostnader och risken för driftsavbrott för ny kärnkraft är så höga att de kan få det mest solida bolag att gå omkull. Kärnkraft är en så kallad corporate killer.
Bara om staten tar det mesta ansvaret för avfallet och subventionerar kärnkraftsbyggandet, eller om staten håller elpriserna uppe och vi i egenskap av konsumenter håller kärnkraftselen under armarna, så kan det vara ekonomiskt möjligt för bolag att bygga ny kärnkraft.
Skälen att inte satsa på kärnkraft är många. Avfallsfrågan är fortfarande inte löst och det kan knappast anses vara liberalt att inskränka framtida generationers frihet genom enorma radioaktiva och giftiga avfallslager. Uranbrytningen orsakar enorma miljöproblem. På många ställen sker gruvdriften på områden där ursprungsbefolkningar bott i generationer. Kärnkraften bidrar till ökad risk för spridning av kärnvapen. Sedan när blev det liberalt med tvångsförflyttningar av människor och att stödja utvecklingen av massförstörelsevapen?
När blev oligopol liberalt?
Kärnkraften är storskalig och leder till centralstyrd elproduktion ofta med hjälp av statliga medel. Enbart enorma elbolag och stater har råd att bygga med oligopol på elmarknaden som följd. Sedan när blev oligopol liberalt?
Men om inte de argumenten biter så talar alltså rent ekonomiska argument fullständigt emot nya kärnkraftsprojekt.
Citigroup Global Markets, som är rådgivare åt internationella investerare, har studerat kostnader och marknadsförutsättningar. I dag kostar ett kärnkraftsbygge mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt. En reaktor av den nya generationen på 1 600 megawatt har då en byggkostnad på cirka 60 miljarder kronor och man bedömer att det kommer att öka ytterligare.
I Olkiluotui Finland har kostnaderna ökat från planerade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder i dagsläget. Kärnkraftverket är tre år försenat och fortfarande inte färdigt. Det finns en lång rad andra exempel från USA, Korea, Kina med flera länder som visar samma sak.
En ännu sämre affär
I Kina och Indien väntar dessvärre stora kärnkraftssatsningar. Samtidigt är de flesta av jordens reaktorer lika gamla som de svenska och om de ska fortsätta drivas behöver de ersättas med nya reaktorer samtidigt. Efterfrågan på reaktordelar kommer att stiga och de största reaktortankarna görs av endast ett företag i världen – Japan Steel Works. Priser och leveranstider ökar och gör kärnkraft till en ännu sämre affär.
I Storbritannien har regeringen aviserat att man vill satsa på tio nya kärnreaktorer. Citygroup Global Markets har analyserat hur högt elpriset skulle behöva vara för att ny kärnkraft skulle vara ekonomiskt lönsam i Storbritannien. Bara under 20 månader av 115 har elpriset under de senaste tio åren legat så högt att kärnkraften skulle löna sig för bolagen.
Eftersom det är så höga fasta kostnader tål kärnkraftsekonomin inte heller omfattande driftsstopp. Som bekant står kärnkraftverken ofta stilla. I november stod fem av tio reaktorer i Sverige stilla.
Citygroup Global Markets pekar i sin analys också på problemet med kärnkraftens storskalighet som leder till att det blir nödvändigt med stora investeringar i elnätet. Det kan ta lika lång tid som att bygga nya kärnkraftverk.
Slutsatsen från marknadsanalytikerna inom Citigroup Global Markets är att ny kärnkraft är en allt igenom olönsam affär. Enda möjligheten för att kärnkraften ska vara ekonomiskt intressant för investerare är om den antingen subventioneras av staten/skattebetalarna eller av konsumenterna genom höjt elpris.
Om alla energislag fick betala sina miljökostnader skulle redan i dag energibesparing och förnybar energi vara det billigaste alternativet. Det skulle dessutom minska konfliktrisken om uran, olja och gas och ge en decentraliserad kraftproduktion med möjlighet för många aktörer att konkurrera på marknaden. Egen el skulle bli verklighet för många människor, en härlig förening av grönt och liberalt.
Blå planekonomi
Kärnkraft förenar det sämsta av nyliberalers brist på ansvar för planeten och centralstyrd planering. Jag kallar det blå planekonomi. Det är den totala motpolen till det gröna, ansvarstagande och fria samhället. Men inte heller en liberal kan logiskt förena kärnkraften med sin ideologi. Folkpartiet liberalerna – det är dags att antingen överge ert reaktorkramande eller att överge den falska marknadsföringen som liberaler.
Carl Schlyter
EU-parlamentariker Miljöpartiet de gröna
onsdag 9 december 2009
Missa inte den här filmen...
En film om kärnkraft. Lyssna noga i början. I juli 2006 var Forsmark sju (7) minuter från härdsmälta.
Det erkänner man förstås inte men så var det. Vindarna låg på mot Stockholm som i så fall mycket lätt hade kunnat förvandlas till en radioaktiv spökstad som exempelvis Svjatsk och Novozybkov (ännu befolkad) i Ryssland vars kvinnosjukhus och BB jag har varit projektledare för renoveringen av.
onsdag 18 november 2009
Ekonomin stoppar ny kärnkraft...
Ekonomin stoppar ny kärnkraft
Av: Anders Wallerius
Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker.
Av: Anders Wallerius
Publicerad 13 november 2009 13:26
Det finns tre skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Det skriver Citigroups analysavdelning som svar på brittiska regeringens planer på tio nya kärnkraftverk i England.
Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker.
Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre.
Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk.
Ur ekonomisk synpunkt går det bara att bygga kärnkraft om staten står som byggherre eller finansiell garant.
Tack Mats!
måndag 9 november 2009
Nya kärnkraftsverk i Sverige?!
Vattenfall planerar:
Kraftig utbyggnad av kärnkraften
Publicerad 8 november 2009
Vattenfall planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Om 20 år vill bolaget kunna producera nästan 70 procent mer kärnkraftsel än vad man gör i dag. Det framgår av dokument som Rapport tagit del av.
Video
Webbexklusiv intervju med Vattenfalls vd om kärnkraftsplanerna
I elindustrin måste man planera långt fram i tiden. Ett nytt kärnkraftverk tar minst tio år att bygga. I Vattenfalls långsiktiga planer satsar man hårt på kärnkraften. Den ska öka från dagens nivå på 45 terawatttimmar till 75 terawatttimmar år 2030.
-Vi tror att kärnkraften kommer att ha en viktig roll, säger Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till Rapport.
Kärnkraften avgörandeSatsningen ingår i Vattenfalls strategi för en kraftig utbyggnad av elkapaciten. Under de närmaste tjugo åren hoppas bolaget kunna i det närmaste fördubbla sin elproduktion. Och för att klara det är kärnkraften avgörande.
-Det här är en del i vårt sätt att göra elen "ren".
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform, säger Lars G Josefsson.
Gamla reaktorer byts utInga beslut är ännu tagna om kärnkraftsexpansionen, men det står klart att Vattenfall vill börja satsningen i Sverige med att byta ut kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Forsmark 1 och 2.
-I och med det svenska beslutet att tillåta nybyggnad iform av ersättning av gamla kraftverk har vi naturligtvis börjat studera den situationen. Det är naturligtvis de äldsta anläggningarna som kan bli aktuella. 2020-2025 är det teknisk/ekonomiskt korrekt att byta, säger Josefsson
För att klara den tidtabellen måste besluten komma snart.
-Vi behöver börja förberedelsearbetet nästa år.
Skepsis på EnergimyndighetenMen på den myndighet som har till uppgift att övervaka elbranschen, Energimyndigheten, är man skeptisk till om det verkligen är ekonomiskt att bygga ut kärnkraften i framtiden.
-De senaste åren har det byggts väldigt lite kärnkraftsverk i världen. Det är första gången sedan 50-talet som ingen ny reaktor har startats på över två år. De projekt som pågår har i Europa blivit försenade och fördyrade. Vi vet lite om hur det går för de projekt som pågår i Kina, säger Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten.´
Kraftig utbyggnad av kärnkraften
Publicerad 8 november 2009
Vattenfall planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Om 20 år vill bolaget kunna producera nästan 70 procent mer kärnkraftsel än vad man gör i dag. Det framgår av dokument som Rapport tagit del av.
Video
Webbexklusiv intervju med Vattenfalls vd om kärnkraftsplanerna
I elindustrin måste man planera långt fram i tiden. Ett nytt kärnkraftverk tar minst tio år att bygga. I Vattenfalls långsiktiga planer satsar man hårt på kärnkraften. Den ska öka från dagens nivå på 45 terawatttimmar till 75 terawatttimmar år 2030.
-Vi tror att kärnkraften kommer att ha en viktig roll, säger Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till Rapport.
Kärnkraften avgörandeSatsningen ingår i Vattenfalls strategi för en kraftig utbyggnad av elkapaciten. Under de närmaste tjugo åren hoppas bolaget kunna i det närmaste fördubbla sin elproduktion. Och för att klara det är kärnkraften avgörande.
-Det här är en del i vårt sätt att göra elen "ren".
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform, säger Lars G Josefsson.
Gamla reaktorer byts utInga beslut är ännu tagna om kärnkraftsexpansionen, men det står klart att Vattenfall vill börja satsningen i Sverige med att byta ut kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Forsmark 1 och 2.
-I och med det svenska beslutet att tillåta nybyggnad iform av ersättning av gamla kraftverk har vi naturligtvis börjat studera den situationen. Det är naturligtvis de äldsta anläggningarna som kan bli aktuella. 2020-2025 är det teknisk/ekonomiskt korrekt att byta, säger Josefsson
För att klara den tidtabellen måste besluten komma snart.
-Vi behöver börja förberedelsearbetet nästa år.
Skepsis på EnergimyndighetenMen på den myndighet som har till uppgift att övervaka elbranschen, Energimyndigheten, är man skeptisk till om det verkligen är ekonomiskt att bygga ut kärnkraften i framtiden.
-De senaste åren har det byggts väldigt lite kärnkraftsverk i världen. Det är första gången sedan 50-talet som ingen ny reaktor har startats på över två år. De projekt som pågår har i Europa blivit försenade och fördyrade. Vi vet lite om hur det går för de projekt som pågår i Kina, säger Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten.´
________________
Skarp kritik mot kärnkraftsplaner
Publicerad 9 november 2009 - 06:00Uppdaterad 9 november 2009 - 06:12
Socialdemokraterna går till skarp attack mot regeringen efter gårdagens avslöjande i Rapport att statliga Vattenfall planerar för en kraftig utbyggnad av kärnkraften fram till år 2030.
Läs mer
Vattenfall planerar kraftig utbyggnad av kärnkraften
Video
Vattenfalls koncernchef om kärnkraftsplanerna
Det är för att klara en kraftigt utbyggd elproduktion som Vattenfall planerar att bygga ut kärnkraften från dagens nivå på 45 terrawatttimmar till 75 terrawattimmar år 2030.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att planerna bland annat är ett led i klimatarbetet.
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform.
Blir valfrågaMen det budskapet köper inte socialdemokraterna som nu vill göra kärnkraften till en valfråga.
-Det är allvarligt. Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, men Maud Olofsson verkar vara helt omedveten, eller så hemlighåller hon Vattenfalls planer, säger S-riksdagsmannen Thomas Eneroth.
"Ska inte massinvestera i kärnkraft"Enligt Thomas Eneroth kommer Socialdemokraterna, i händelse av en valvinst, använda Vattenfall till att ställa om till förnybar energiproduktion.
-Det ska inte vara en aktör som massinvesterar i vare sig kol eller kärnkraft. Det hör inte framtiden till. Det kan vara ett garanterat vallöfte, säger han.
Publicerad 9 november 2009 - 06:00Uppdaterad 9 november 2009 - 06:12
Socialdemokraterna går till skarp attack mot regeringen efter gårdagens avslöjande i Rapport att statliga Vattenfall planerar för en kraftig utbyggnad av kärnkraften fram till år 2030.
Läs mer
Vattenfall planerar kraftig utbyggnad av kärnkraften
Video
Vattenfalls koncernchef om kärnkraftsplanerna
Det är för att klara en kraftigt utbyggd elproduktion som Vattenfall planerar att bygga ut kärnkraften från dagens nivå på 45 terrawatttimmar till 75 terrawattimmar år 2030.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att planerna bland annat är ett led i klimatarbetet.
-Det finns ju naturligtvis kärnkraftsmotståndare. Detta är vi väl medvetna om. Samtidigt kommer vi inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Det är samtidigt en väldigt effektiv energiform.
Blir valfrågaMen det budskapet köper inte socialdemokraterna som nu vill göra kärnkraften till en valfråga.
-Det är allvarligt. Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, men Maud Olofsson verkar vara helt omedveten, eller så hemlighåller hon Vattenfalls planer, säger S-riksdagsmannen Thomas Eneroth.
"Ska inte massinvestera i kärnkraft"Enligt Thomas Eneroth kommer Socialdemokraterna, i händelse av en valvinst, använda Vattenfall till att ställa om till förnybar energiproduktion.
-Det ska inte vara en aktör som massinvesterar i vare sig kol eller kärnkraft. Det hör inte framtiden till. Det kan vara ett garanterat vallöfte, säger han.
måndag 2 november 2009
Kärnkraftslobbyn i farten...
Hej!
Kärnkraftslobbyn ångar på!Lunchekot lörd. 31 okt. 5.00 min in i ekot: Intresset för kärnkraft ökar i hela världen, Om 20 år kommer dubbelt så många kärnkraftverk att finnas jämfört med idag. År 2030 kommer det att finnas 130 kärnkraftverk i Kina osv. Framför allt i Kina, Indien, Ryssland och USA. Sandvik vädrar stora affärer. Vd Lars Pettersson i Sandvik (ånggeneratorrör) och Hans Blix (Tiden talar för kärnkraft!) som numera är kärnkraftskonsult intevjuas.
Lyssna här:http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2030015&BroadcastDate=&IsBlock=
Mats C
Hans Blix - Usch!
Kärnkraftslobbyn ångar på!Lunchekot lörd. 31 okt. 5.00 min in i ekot: Intresset för kärnkraft ökar i hela världen, Om 20 år kommer dubbelt så många kärnkraftverk att finnas jämfört med idag. År 2030 kommer det att finnas 130 kärnkraftverk i Kina osv. Framför allt i Kina, Indien, Ryssland och USA. Sandvik vädrar stora affärer. Vd Lars Pettersson i Sandvik (ånggeneratorrör) och Hans Blix (Tiden talar för kärnkraft!) som numera är kärnkraftskonsult intevjuas.
Lyssna här:http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2030015&BroadcastDate=&IsBlock=
Mats C
Hans Blix - Usch!
Rödgrön regering säger nej...
Kärnkraften
"Rödgrön regering säger nej till ny kärnkraft"
Publicerat 2009-10-31 15:50
Vattenfall kommer inte att få bygga några nya kärnkraftverk om det blir en rödgrön regering i Sverige. Det sade Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand i Ekots lördagsintervju. Hon vill också ha särskilda skatteregler för friskolor.
Maria Wetterstrand tycker att det är mycket förvånande att Vattenfalls vd Lars G Josefsson i en radiointervju sagt att han inte tror att de rödgröna kommer att sätta några käppar i hjulet för nya kärnkraftverk i Sverige.
- Vi kommer inte att låta dem bygga några nya kärnkraftverk i Sverige. Det rimliga är att återinföra förbudet mot nybygge av kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand i lördagsintervjun.
Hon hänvisar till att det finns en överenskommelse mellan de rödgröna om att det inte ska byggas några nya kärnkraftverk i Sverige, och menar att det finns ett större folkligt stöd för att satsa på förnyelsebar energi.
Wetterstrands linje är att en eventuell rödgrön regering "ska sluta uppgradera kärnkraften och sen diskutera vilka kärnkraftverk som ska stängas".
Hon vill också sätta stopp för Vattenfalls engagemang i kolkraften.
- De driver ju lobbying i Bryssel för kolkraften. Det är inte en lämplig uppgift för ett statligt bolag.
.....................................................................................................................................
"Rödgrön regering säger nej till ny kärnkraft"
Publicerat 2009-10-31 15:50
Vattenfall kommer inte att få bygga några nya kärnkraftverk om det blir en rödgrön regering i Sverige. Det sade Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand i Ekots lördagsintervju. Hon vill också ha särskilda skatteregler för friskolor.
Maria Wetterstrand tycker att det är mycket förvånande att Vattenfalls vd Lars G Josefsson i en radiointervju sagt att han inte tror att de rödgröna kommer att sätta några käppar i hjulet för nya kärnkraftverk i Sverige.
- Vi kommer inte att låta dem bygga några nya kärnkraftverk i Sverige. Det rimliga är att återinföra förbudet mot nybygge av kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand i lördagsintervjun.
Hon hänvisar till att det finns en överenskommelse mellan de rödgröna om att det inte ska byggas några nya kärnkraftverk i Sverige, och menar att det finns ett större folkligt stöd för att satsa på förnyelsebar energi.
Wetterstrands linje är att en eventuell rödgrön regering "ska sluta uppgradera kärnkraften och sen diskutera vilka kärnkraftverk som ska stängas".
Hon vill också sätta stopp för Vattenfalls engagemang i kolkraften.
- De driver ju lobbying i Bryssel för kolkraften. Det är inte en lämplig uppgift för ett statligt bolag.
.....................................................................................................................................
Naturskyddsföreningen...
Kärnkraften
”Sveriges nya kärnkraftverk kommer att subventioneras”
Naturskyddsföreningen:
Regeringsutredning föreslår fortsatt subventionering av kärnkraften.
Centerpartiets krav på att ny kärnkraft inte ska subventioneras uppfylls inte i regeringens utredning om kärnkraften som presenteras i dag. De maximala belopp för ersättningskrav vid kärnkraftsolyckor som utredningen föreslår ligger långt under de kostnader som riskerar bli aktuella. Anledningen är att högre belopp skulle kunna skada industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär subventionering av kärnkraften är svårt att finna, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
I dag måndag tar miljöminister Andreas Carlgren emot den statliga utredning som ska visa hur Sverige kan bindas till avsevärt mer kärnkraft under resten av detta århundrade. En central fråga i utredningen rör de krav som Centerpartiet ställt för att gå med på ny kärnkraft i allianspartiernas energiöverenskommelse, krav som utredningens förslag inte möter.
Överenskommelsen innehöll ett viktigt ställningstagande: ny kärnkraft ska inte subventioneras. Principen är ett klart avsteg från praxis som sedan länge innebär stora subventioner av olika slag till kärnkraften. I dag kan jag avslöja att denna nya princip, som är helt bärande för allianspartiernas uppgörelse, riskerar att bli en papperstiger
Utredningen saknar till att börja med en analys av uranbrytningens kostnader för miljö och hälsa. Den lämnar heller inga förslag på hur kostnaderna för det ofärdiga slutförvaret av det högaktiva avfallet ska täckas. Förklaringen är att regeringen valt bort dessa centrala frågor i utredningsdirektiven, trots att Strålsäkerhetsmy.ndigheten nyligen framfört till regeringen att det finns en risk att de framtida avfallskostnaderna systematiskt har underskattats. Stora delar av kärnkraftens livscykel tillåts därmed även subventionering i fortsättningen.
Inte heller för regleringen av atomansvarigheten, det område som utredningen hade i uppgift att undersöka, lämnas förslag som är i närheten av att internalisera de risker som finns och de kostnader nte som kan uppstå vid olyckor av olika slag.
Bakgrunden till atomansvarigheten finns i de internationella avtal om atomenergi som utvecklats sedan 60-talet, främst Pariskonventionen om skadeståndsansvar med tilläggskonvention. Avtalen slår fast ett strikt ansvar för innehavaren av en kärnteknisk anläggning och numera kan staterna införa ett obegränsat skadeståndsansvar för en anläggningsinnehavare. Långt mer avgörande är dock vilket minimikrav på ersättning som bolagen, via exempelvis sina försäkringar, måste stå för vid en olycka. Detta så kallade referensbelopp ska enligt de nya internationella avtalen vara minst 700 miljoner euro. Utöver detta bär den aktuella staten ett ansvar på mellan 700 och 1.200 miljoner euro, såvida staten inte i sin tur binder kärnkraftsindustrin till samma – eller högre – nivå. Slutligen är staterna som kollektiv ansvariga för mellan 1.200 och 1.500 miljoner euro.
Siffran 700 miljoner euro har ingenting att göra med hur stora skadorna blir efter en atomolycka, utan är det maxbelopp som försäkringsbolagen accepterar i dag. Försäkringsbolagen vill inte heller försäkra personskada som inträffar tio år efter olyckor – det vill säga när många cancerfall uppkommer. Redan det säger en hel del om kärnkraftens stora risker: ingen vill ansvara för dem till fullo. Men det allvarligaste problemet är att en svår atomolycka kostar avsevärt mer än 700 miljoner euro. FN har exempelvis rapporterat att regeringen i enbart Ukraina uppskattade kostnaderna efter Tjernobylolyckan mellan åren 1986 och 2000 till 148 miljarder dollar.
I Sverige ligger det lagstadgade atomansvaret i dag på blott 470 miljoner euro, det vill säga klart lägre än de internationella avtalen. Vi kan nu avslöja att utredningen föreslår att anläggningsinnehavare blir ansvarsskyldiga upp till 700 miljoner euro, och till 1.200 miljoner euro i de fall anläggningen är ett kärnkraftverk. Utredningen vill också att ersättning från försäkring av kärnkraftsanläggningar som sådana enbart ska tillfalla det berörda kärnkraftsbolaget och inte dess moderbolag. Vid ett större haveri av ett kärnkraftverk kan detta belopp nå uppemot 2.000 miljoner euro. Eftersom ansvaret görs principiellt obegränsat och skadeståndsanspråk har förtur vid en olycka så gör konstruktionen att den aktuella summan kanaliseras från kärnkraftsbolagen till skadestånd. Det totala beloppet kan då bli 3.200 miljoner euro.
Visserligen innebär förslaget att ersättningskraven på kärnkraftsindustrin vid en allvarlig olycka ökar, men nivån ligger fortfarande långt under de kostnader som riskerar att bli aktuella. Ett motiv som varit viktigt när utredningen inte kräver högre finansiell täckning är att det kan vara negativt för industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär fortsatt subventionering av kärnkraften är svårt att finna.
I omvärlden varierar implementeringen av de internationella avtalen. I USA finns både ett anläggningsspecifikt och ett kollektivt ansvar, det senare uppgår till över 10.000 miljoner dollar, det vill säga cirka 300 procent högre än i Sverige.
Om förslagen från regeringens utredning genomförs skulle alltså regeringspartierna kraftigt bryta mot sin överenskommelse
Ett annat problem är att principen är tänkt att gälla enbart svenska subventioner. Statsstöd från andra länder som går till att bygga ut kärnkraft i Sverige tillåts. Reaktorbygget i Finland visar att detta är en högst relevant fråga. Nyligen gav franska staten ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro till det helstatliga franska konstruktionsbolaget AREVA, som bygger den nya finska reaktorn, för att bland annat möjliggöra hanteringen av kostnader för en lång rad konstruktionsfel, fleråriga förseningar och skadeståndskrav från den finska beställaren TVO.
I sammanfattning så innebär energiöverenskommelsen att utländska energibolag med statligt stöd kan bygga nya kärnkraftverk i Sverige och sälja elen till kontinenten där elpriserna är högre, utan att ägarna ansvarar för de risker och fulla miljö- och hälsokostnader som kärnkraften medför. I utbyte skulle svenska folket få vissa extra arbetstillfällen under konstruktion och drift men också ett avfall som kommande generationer tvingas ansvara för i hundratusentals år.
Detta är en helt ny inriktning på energipolitiken. Den ökar kraftigt beroendet av energi som inte är förnybar och ger ett livsfarligt avfall som det saknas metoder för att hantera. Inriktningen är oförenlig med erkända miljöprinciper om att förebygga avfall och satsa på det som kan förnyas. Forskning och många utredningar visar att Sverige kan hantera klimatproblemen, och hjälpa resten av världen att göra detsamma, utan ny kärnkraft. Redan EU:s och regeringens egna mål om effektivisering och förnybar energi visar att det inte behövs mer kärnkraft i Sverige – tvärtom talar teknik, ekonomi och miljö för att kärnkraften kan fortsätta att avvecklas på ett tryggt sätt.
Den utredning som Andreas Carlgren nu får ta emot löser inte problemet att om det inträffar en allvarlig olycka i Sverige får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten.
Mikael Karlssonordförande Naturskyddsföreningen
”Sveriges nya kärnkraftverk kommer att subventioneras”
Naturskyddsföreningen:
Regeringsutredning föreslår fortsatt subventionering av kärnkraften.
Centerpartiets krav på att ny kärnkraft inte ska subventioneras uppfylls inte i regeringens utredning om kärnkraften som presenteras i dag. De maximala belopp för ersättningskrav vid kärnkraftsolyckor som utredningen föreslår ligger långt under de kostnader som riskerar bli aktuella. Anledningen är att högre belopp skulle kunna skada industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär subventionering av kärnkraften är svårt att finna, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
I dag måndag tar miljöminister Andreas Carlgren emot den statliga utredning som ska visa hur Sverige kan bindas till avsevärt mer kärnkraft under resten av detta århundrade. En central fråga i utredningen rör de krav som Centerpartiet ställt för att gå med på ny kärnkraft i allianspartiernas energiöverenskommelse, krav som utredningens förslag inte möter.
Överenskommelsen innehöll ett viktigt ställningstagande: ny kärnkraft ska inte subventioneras. Principen är ett klart avsteg från praxis som sedan länge innebär stora subventioner av olika slag till kärnkraften. I dag kan jag avslöja att denna nya princip, som är helt bärande för allianspartiernas uppgörelse, riskerar att bli en papperstiger
Utredningen saknar till att börja med en analys av uranbrytningens kostnader för miljö och hälsa. Den lämnar heller inga förslag på hur kostnaderna för det ofärdiga slutförvaret av det högaktiva avfallet ska täckas. Förklaringen är att regeringen valt bort dessa centrala frågor i utredningsdirektiven, trots att Strålsäkerhetsmy.ndigheten nyligen framfört till regeringen att det finns en risk att de framtida avfallskostnaderna systematiskt har underskattats. Stora delar av kärnkraftens livscykel tillåts därmed även subventionering i fortsättningen.
Inte heller för regleringen av atomansvarigheten, det område som utredningen hade i uppgift att undersöka, lämnas förslag som är i närheten av att internalisera de risker som finns och de kostnader nte som kan uppstå vid olyckor av olika slag.
Bakgrunden till atomansvarigheten finns i de internationella avtal om atomenergi som utvecklats sedan 60-talet, främst Pariskonventionen om skadeståndsansvar med tilläggskonvention. Avtalen slår fast ett strikt ansvar för innehavaren av en kärnteknisk anläggning och numera kan staterna införa ett obegränsat skadeståndsansvar för en anläggningsinnehavare. Långt mer avgörande är dock vilket minimikrav på ersättning som bolagen, via exempelvis sina försäkringar, måste stå för vid en olycka. Detta så kallade referensbelopp ska enligt de nya internationella avtalen vara minst 700 miljoner euro. Utöver detta bär den aktuella staten ett ansvar på mellan 700 och 1.200 miljoner euro, såvida staten inte i sin tur binder kärnkraftsindustrin till samma – eller högre – nivå. Slutligen är staterna som kollektiv ansvariga för mellan 1.200 och 1.500 miljoner euro.
Siffran 700 miljoner euro har ingenting att göra med hur stora skadorna blir efter en atomolycka, utan är det maxbelopp som försäkringsbolagen accepterar i dag. Försäkringsbolagen vill inte heller försäkra personskada som inträffar tio år efter olyckor – det vill säga när många cancerfall uppkommer. Redan det säger en hel del om kärnkraftens stora risker: ingen vill ansvara för dem till fullo. Men det allvarligaste problemet är att en svår atomolycka kostar avsevärt mer än 700 miljoner euro. FN har exempelvis rapporterat att regeringen i enbart Ukraina uppskattade kostnaderna efter Tjernobylolyckan mellan åren 1986 och 2000 till 148 miljarder dollar.
I Sverige ligger det lagstadgade atomansvaret i dag på blott 470 miljoner euro, det vill säga klart lägre än de internationella avtalen. Vi kan nu avslöja att utredningen föreslår att anläggningsinnehavare blir ansvarsskyldiga upp till 700 miljoner euro, och till 1.200 miljoner euro i de fall anläggningen är ett kärnkraftverk. Utredningen vill också att ersättning från försäkring av kärnkraftsanläggningar som sådana enbart ska tillfalla det berörda kärnkraftsbolaget och inte dess moderbolag. Vid ett större haveri av ett kärnkraftverk kan detta belopp nå uppemot 2.000 miljoner euro. Eftersom ansvaret görs principiellt obegränsat och skadeståndsanspråk har förtur vid en olycka så gör konstruktionen att den aktuella summan kanaliseras från kärnkraftsbolagen till skadestånd. Det totala beloppet kan då bli 3.200 miljoner euro.
Visserligen innebär förslaget att ersättningskraven på kärnkraftsindustrin vid en allvarlig olycka ökar, men nivån ligger fortfarande långt under de kostnader som riskerar att bli aktuella. Ett motiv som varit viktigt när utredningen inte kräver högre finansiell täckning är att det kan vara negativt för industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär fortsatt subventionering av kärnkraften är svårt att finna.
I omvärlden varierar implementeringen av de internationella avtalen. I USA finns både ett anläggningsspecifikt och ett kollektivt ansvar, det senare uppgår till över 10.000 miljoner dollar, det vill säga cirka 300 procent högre än i Sverige.
Om förslagen från regeringens utredning genomförs skulle alltså regeringspartierna kraftigt bryta mot sin överenskommelse
Ett annat problem är att principen är tänkt att gälla enbart svenska subventioner. Statsstöd från andra länder som går till att bygga ut kärnkraft i Sverige tillåts. Reaktorbygget i Finland visar att detta är en högst relevant fråga. Nyligen gav franska staten ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro till det helstatliga franska konstruktionsbolaget AREVA, som bygger den nya finska reaktorn, för att bland annat möjliggöra hanteringen av kostnader för en lång rad konstruktionsfel, fleråriga förseningar och skadeståndskrav från den finska beställaren TVO.
I sammanfattning så innebär energiöverenskommelsen att utländska energibolag med statligt stöd kan bygga nya kärnkraftverk i Sverige och sälja elen till kontinenten där elpriserna är högre, utan att ägarna ansvarar för de risker och fulla miljö- och hälsokostnader som kärnkraften medför. I utbyte skulle svenska folket få vissa extra arbetstillfällen under konstruktion och drift men också ett avfall som kommande generationer tvingas ansvara för i hundratusentals år.
Detta är en helt ny inriktning på energipolitiken. Den ökar kraftigt beroendet av energi som inte är förnybar och ger ett livsfarligt avfall som det saknas metoder för att hantera. Inriktningen är oförenlig med erkända miljöprinciper om att förebygga avfall och satsa på det som kan förnyas. Forskning och många utredningar visar att Sverige kan hantera klimatproblemen, och hjälpa resten av världen att göra detsamma, utan ny kärnkraft. Redan EU:s och regeringens egna mål om effektivisering och förnybar energi visar att det inte behövs mer kärnkraft i Sverige – tvärtom talar teknik, ekonomi och miljö för att kärnkraften kan fortsätta att avvecklas på ett tryggt sätt.
Den utredning som Andreas Carlgren nu får ta emot löser inte problemet att om det inträffar en allvarlig olycka i Sverige får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten.
Mikael Karlssonordförande Naturskyddsföreningen
Ett dråpslag mot förnybar energi
Föreningen Greenpeace Norden
Regeringens kärnkraftsförslag - ett dråpslag mot förnybar energi
2009-11-02 15:14
Stockholm 2 november 2009 - Idag presenterar regeringen en utredning vars syfte är att öppna för mer kärnkraft i Sverige. Bland annat vill regeringen ta bort den så kallade avvecklingslagen - en lag som gör det möjligt för politikerna att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga alternativ.
- Det är ytterst beklagligt att regeringen vill ta bort den politiska möjligheten att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga lösningar. Energiförsörjningen är en enormt viktig samhällsfråga - därför är det nödvändigt att politikerna även i fortsättningen har möjlighet att fatta de långsiktiga energipolitiska beslut som inte minst klimatfrågan kräver, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
Lagförändringsförslaget, som även innebär att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft tas bort, väntas komma upp för omröstning i riksdagen till våren. Om riksdagen väljer att gå på regeringens linje, befarar Greenpeace att satsningen på de åtgärder som kan rädda klimatet - förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik - kommer att bli lidande.
- Kärnkraften är idag det största hindret för en snabb expansion av förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik.
Erfarenheten från vårt grannland Finland visar tydligt att beslut om ny kärnkraft helt slår undan benen för förnybart, säger Ludvig Tillman.
Ny kärnkraft är inte bara ett sätt att underminera de åtgärder som har störst potential att ersätta fossila bränslen - det är också en direkt dålig investering. Det närmaste jämförbara exemplet är den pågående byggnationen av den finska reaktorn Olkiluoto 3. Reaktorn, som initialt beräknades kosta 2,5 miljarder euro, beräknas nu kosta närmare 6 miljarder euro och den planerade konstruktionstiden har ökat från 4 till minst 8 år. Samtidigt som beslutet fattades avstannade också satsningarna på förnybar energi.
- Om vi ska kunna ställa om till ett hållbart energisystem och samtidigt bidra till andra länders minskade beroende av fossilenergi, måste vi ha mindre kärnkraft, inte mer. Vad vi behöver är en tidtabell för avveckling av de svenska kärnreaktorerna. Ett sådant beslut skulle också skapa förutsättningar för en ny, livskraftig svensk grön industri, säger Ludvig Tillman.
Mer information: Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor: 0702 71 64 37Åsa Mendel-Hartvig, pressekreterare: 0703 03 36 49
Regeringens kärnkraftsförslag - ett dråpslag mot förnybar energi
2009-11-02 15:14
Stockholm 2 november 2009 - Idag presenterar regeringen en utredning vars syfte är att öppna för mer kärnkraft i Sverige. Bland annat vill regeringen ta bort den så kallade avvecklingslagen - en lag som gör det möjligt för politikerna att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga alternativ.
- Det är ytterst beklagligt att regeringen vill ta bort den politiska möjligheten att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga lösningar. Energiförsörjningen är en enormt viktig samhällsfråga - därför är det nödvändigt att politikerna även i fortsättningen har möjlighet att fatta de långsiktiga energipolitiska beslut som inte minst klimatfrågan kräver, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
Lagförändringsförslaget, som även innebär att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft tas bort, väntas komma upp för omröstning i riksdagen till våren. Om riksdagen väljer att gå på regeringens linje, befarar Greenpeace att satsningen på de åtgärder som kan rädda klimatet - förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik - kommer att bli lidande.
- Kärnkraften är idag det största hindret för en snabb expansion av förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik.
Erfarenheten från vårt grannland Finland visar tydligt att beslut om ny kärnkraft helt slår undan benen för förnybart, säger Ludvig Tillman.
Ny kärnkraft är inte bara ett sätt att underminera de åtgärder som har störst potential att ersätta fossila bränslen - det är också en direkt dålig investering. Det närmaste jämförbara exemplet är den pågående byggnationen av den finska reaktorn Olkiluoto 3. Reaktorn, som initialt beräknades kosta 2,5 miljarder euro, beräknas nu kosta närmare 6 miljarder euro och den planerade konstruktionstiden har ökat från 4 till minst 8 år. Samtidigt som beslutet fattades avstannade också satsningarna på förnybar energi.
- Om vi ska kunna ställa om till ett hållbart energisystem och samtidigt bidra till andra länders minskade beroende av fossilenergi, måste vi ha mindre kärnkraft, inte mer. Vad vi behöver är en tidtabell för avveckling av de svenska kärnreaktorerna. Ett sådant beslut skulle också skapa förutsättningar för en ny, livskraftig svensk grön industri, säger Ludvig Tillman.
Mer information: Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor: 0702 71 64 37Åsa Mendel-Hartvig, pressekreterare: 0703 03 36 49
Kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreatorer möjliggörs. Samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Utbildningsdepartementet
Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05
2009-11-02 13:19
Ny lagstiftning möjliggör kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreaktorer samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Äldre kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya
Förslag till ändringar i miljöbalken och kärntekniklagen, som ger möjligheter för reaktorägarna att ersätta befintliga äldre reaktorer med nya, lämnas i dag av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, i sitt delbetänkande KÄRNKRAFT - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88).
Enligt utredningens direktiv ska en förutsättning för att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor vara
- att den nya reaktorn ersätter en av de i dag befintliga elproducerande reaktorerna,
- att denna äldre reaktor är permanent avstängd när den nya reaktorn tas i drift, och
- att den nya reaktorn uppförs på en plats där någon av dagens elproducerande reaktorer i drift är lokaliserad.
Det ska således inte finnas utrymme för fler kärnkraftsreaktorer i Sverige än de 10 reaktorer som finns i dag.
Den föreslagna lagstiftningen ger samtidigt regeringen ett långtgående utrymme att pröva om en ny reaktor går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Det ska vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU när det gäller klimatpolitik, förnybar energi eller energieffektiviseringar, kunna avslå en ansökan om tillstånd att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor.
Skadeståndsansvaret skärps betydligt
Utredningen föreslår också att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps för att göra det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.
Utredningen rekommenderar i det sammanhanget reaktorägarna att komma överens om en ömsesidig försäkring av den modell som förekommer i Tyskland. En ömsesidig försäkring innebär att reaktorägarna upp till ett visst belopp solidariskt svarar för skadeståndsansvaret i händelse av en olycka. Utredningen framhåller att en ömsesidig försäkring skapar en tydlighet i att det är kärnkraftsindustrin och inte skattebetalarna som ska svara för skadeståndsansvaret på kärnenergins område. Samtidigt kan utredningen konstatera att såväl E.ON som Vattenfall redan har erfarenhet av en snarlik konstruktion i Tyskland.
Ökade krav ställs på reaktorinnehavarnas organisation
Utredningen föreslår i anslutning till de ovannämnda förslagen flera ändringar i kärntekniklagen. Bland annat ställs ökade krav på tillståndshavarens driftsorganisation.
Tillståndshavaren måste bland annat kunna visa att denne har den finansiella kapacitet som krävs för att på ett uthålligt sätt uppfylla de krav som ställs enligt lagstiftningen.
Utredningen fortsätter nu arbetet med ett slutbetänkande där bland annat möjligheterna att föra samman bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen till en gemensam lag ska studeras. Möjligheterna att föra in dessa bestämmelser i miljöbalken kommer också att övervägas.
Kontakt:
Ingvar Persson
Särskild utredare
08-405 26 11
Pernilla Sandgren
Huvudsekreterare
08-405 42 28
Miljödepartementet
Andreas Carlgren kommenterar utredning om utökat skadeståndsansvar på kärnenergiområdet
2009-11-02 15:51
Idag har utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet överlämnat ett delbetänkande Kärnkraft - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88) till Miljödepartementet.
Miljöminister Andreas Carlgren kommenterar:- Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Jag välkomnar därför utredningen, som bl.a. föreslår införandet av ett obegränsat skadeståndsansvar.
- Sverige ska anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.
- Det är viktigt att reaktorägarna tar fulla ansvaret för säkerhet och försäkring. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men nu är det dags att ändra den synen och tydliggöra ansvaret för kärnkraftens risker. Jag avser lägga fram ett sådant förslag, något som tidigare regering misslyckades med att få fram.Utredningens delbetänkande kommer nu att skickas ut på bred remiss fram till slutet av december. Regeringen avser därefter att lägga fram en proposition till riksdagen.
Bakgrund: Utredningen föreslår att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps så att ägarna av kärnkraftverken i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker och därmed blir det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.Enligt alliansens energiöverenskommelse ska maximalt dagens befintliga kärnkraftsreaktorer kunna ersättas med nya reaktorer på samma geografiska platser. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör dock ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion måste tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Utredningen föreslår i den delen bl.a. att en förutsättning för en ny kärnkraftreaktor ska vara att den går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion.
Kontakt:Lennart Bodén
Pressekreterare hos Andreas Carlgren070-950 22 45
Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05
2009-11-02 13:19
Ny lagstiftning möjliggör kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreaktorer samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Äldre kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya
Förslag till ändringar i miljöbalken och kärntekniklagen, som ger möjligheter för reaktorägarna att ersätta befintliga äldre reaktorer med nya, lämnas i dag av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, i sitt delbetänkande KÄRNKRAFT - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88).
Enligt utredningens direktiv ska en förutsättning för att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor vara
- att den nya reaktorn ersätter en av de i dag befintliga elproducerande reaktorerna,
- att denna äldre reaktor är permanent avstängd när den nya reaktorn tas i drift, och
- att den nya reaktorn uppförs på en plats där någon av dagens elproducerande reaktorer i drift är lokaliserad.
Det ska således inte finnas utrymme för fler kärnkraftsreaktorer i Sverige än de 10 reaktorer som finns i dag.
Den föreslagna lagstiftningen ger samtidigt regeringen ett långtgående utrymme att pröva om en ny reaktor går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Det ska vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU när det gäller klimatpolitik, förnybar energi eller energieffektiviseringar, kunna avslå en ansökan om tillstånd att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor.
Skadeståndsansvaret skärps betydligt
Utredningen föreslår också att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps för att göra det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.
Utredningen rekommenderar i det sammanhanget reaktorägarna att komma överens om en ömsesidig försäkring av den modell som förekommer i Tyskland. En ömsesidig försäkring innebär att reaktorägarna upp till ett visst belopp solidariskt svarar för skadeståndsansvaret i händelse av en olycka. Utredningen framhåller att en ömsesidig försäkring skapar en tydlighet i att det är kärnkraftsindustrin och inte skattebetalarna som ska svara för skadeståndsansvaret på kärnenergins område. Samtidigt kan utredningen konstatera att såväl E.ON som Vattenfall redan har erfarenhet av en snarlik konstruktion i Tyskland.
Ökade krav ställs på reaktorinnehavarnas organisation
Utredningen föreslår i anslutning till de ovannämnda förslagen flera ändringar i kärntekniklagen. Bland annat ställs ökade krav på tillståndshavarens driftsorganisation.
Tillståndshavaren måste bland annat kunna visa att denne har den finansiella kapacitet som krävs för att på ett uthålligt sätt uppfylla de krav som ställs enligt lagstiftningen.
Utredningen fortsätter nu arbetet med ett slutbetänkande där bland annat möjligheterna att föra samman bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen till en gemensam lag ska studeras. Möjligheterna att föra in dessa bestämmelser i miljöbalken kommer också att övervägas.
Kontakt:
Ingvar Persson
Särskild utredare
08-405 26 11
Pernilla Sandgren
Huvudsekreterare
08-405 42 28
Miljödepartementet
Andreas Carlgren kommenterar utredning om utökat skadeståndsansvar på kärnenergiområdet
2009-11-02 15:51
Idag har utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet överlämnat ett delbetänkande Kärnkraft - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88) till Miljödepartementet.
Miljöminister Andreas Carlgren kommenterar:- Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Jag välkomnar därför utredningen, som bl.a. föreslår införandet av ett obegränsat skadeståndsansvar.
- Sverige ska anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.
- Det är viktigt att reaktorägarna tar fulla ansvaret för säkerhet och försäkring. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men nu är det dags att ändra den synen och tydliggöra ansvaret för kärnkraftens risker. Jag avser lägga fram ett sådant förslag, något som tidigare regering misslyckades med att få fram.Utredningens delbetänkande kommer nu att skickas ut på bred remiss fram till slutet av december. Regeringen avser därefter att lägga fram en proposition till riksdagen.
Bakgrund: Utredningen föreslår att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps så att ägarna av kärnkraftverken i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker och därmed blir det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.Enligt alliansens energiöverenskommelse ska maximalt dagens befintliga kärnkraftsreaktorer kunna ersättas med nya reaktorer på samma geografiska platser. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör dock ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion måste tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Utredningen föreslår i den delen bl.a. att en förutsättning för en ny kärnkraftreaktor ska vara att den går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion.
Kontakt:Lennart Bodén
Pressekreterare hos Andreas Carlgren070-950 22 45
söndag 1 november 2009
Det är inget annat än djupt tragiskt!
Publicerad: 2009-10-31
Kärnkraften lever
Lena Mellin, Aftonbladet
För 29 år sedan bestämde svenska folket att kärnkraften skulle bli en tillfällig lösning.
I går stod det oändligt klart att så inte blir fallet.
Kärnkraften lever.
Den statliga energijätten Vattenfall kom i går överens med Industrikraft om att bygga minst en ny kärnreaktor.
I uttalandena från bolagen talas visserligen även om andra alternativ, exempelvis biomassa. Men att det är ett nytt aggregat, till en kostnad mellan 40 och 60 miljarder kronor, det är frågan om står utom all tvivel.
Det här är en stor nyhet, en historisk överenskommelse. Men när den socialdemokratiska partikongressen som av en händelse diskuterade kärnkraften i går nämndes den inte alls. Märkligt? Det kan man lugnt säga.
Slut om tio år
Den nya reaktorn ska ersätta ett av Vattenfalls aggregat i Forsmark eller Ringhals när deras livslängd är slut om ungefär tio år.
Industrikraft ägs av fem elslukande giganter på den svenska arbetsmarknaden. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA.
De vill ha så billig el som möjligt. Eller som det heter på deras språk, ”energi till konkurrenskraftiga priser”.
Uppenbarligen tror företagen inte att dagens elmarknad kommer kunna leverera det. Trenden är nämligen tydlig. I stället för att köpa el producerar bolagen den i delvis egen regi.
Den nya reaktorn är inte det enda exemplet. Ett annat är SCA som tillsammans med norska Statkraft projekterar en vindkraftspark med 450 propellrar i den norrländska skogen.
Förmodligen ska man vara glad för det. Utan billig el till den elintensiva industrin finns risk att jobb i de svenska basnäringarna försvinner. Eller rättare sagt, flyttar dit produktionen är billigare.
Men man kan också fälla en tår. Det engagemang som föregick folkomröstningen om kärnkraft var enormt. Men det var förgäves. Kärnkraften skulle bli en historisk parentes men blev relativt billig och koldioxidfri el.
Inget stöd från staten
Efter folkomröstningen bestämde riksdagen att kärnkraften skulle bara borta 2010, det vill säga nästa år.
Därefter har man backat steg för steg. Så sent som i februari försvann förbudet mot att bygga ny kärnkraft efter en överenskommelse mellan de fyra regeringspartierna. Dagens tio reaktorer kunde ersättas om någon var villig att betala för det. Något stöd från staten skulle det däremot inte bli.
Nu har alltså den förste intressenten anmält sig. Blir det fler? Det beror på hur elpriset utvecklas.
Sverige hade tolv reaktorer. Två i Barsebäck är nerlagda. Hur många av reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn som kommer att ersättas kan ingen veta. Utom att det blir minst en.
Nära tre decennier efter den upprivande folkomröstningen kan man konstater att det var ”Kärnkraft, nej tack” som blev en parentes. Inte kärnkraften.
Lena Mellin
Kärnkraften lever
Lena Mellin, Aftonbladet
För 29 år sedan bestämde svenska folket att kärnkraften skulle bli en tillfällig lösning.
I går stod det oändligt klart att så inte blir fallet.
Kärnkraften lever.
Den statliga energijätten Vattenfall kom i går överens med Industrikraft om att bygga minst en ny kärnreaktor.
I uttalandena från bolagen talas visserligen även om andra alternativ, exempelvis biomassa. Men att det är ett nytt aggregat, till en kostnad mellan 40 och 60 miljarder kronor, det är frågan om står utom all tvivel.
Det här är en stor nyhet, en historisk överenskommelse. Men när den socialdemokratiska partikongressen som av en händelse diskuterade kärnkraften i går nämndes den inte alls. Märkligt? Det kan man lugnt säga.
Slut om tio år
Den nya reaktorn ska ersätta ett av Vattenfalls aggregat i Forsmark eller Ringhals när deras livslängd är slut om ungefär tio år.
Industrikraft ägs av fem elslukande giganter på den svenska arbetsmarknaden. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA.
De vill ha så billig el som möjligt. Eller som det heter på deras språk, ”energi till konkurrenskraftiga priser”.
Uppenbarligen tror företagen inte att dagens elmarknad kommer kunna leverera det. Trenden är nämligen tydlig. I stället för att köpa el producerar bolagen den i delvis egen regi.
Den nya reaktorn är inte det enda exemplet. Ett annat är SCA som tillsammans med norska Statkraft projekterar en vindkraftspark med 450 propellrar i den norrländska skogen.
Förmodligen ska man vara glad för det. Utan billig el till den elintensiva industrin finns risk att jobb i de svenska basnäringarna försvinner. Eller rättare sagt, flyttar dit produktionen är billigare.
Men man kan också fälla en tår. Det engagemang som föregick folkomröstningen om kärnkraft var enormt. Men det var förgäves. Kärnkraften skulle bli en historisk parentes men blev relativt billig och koldioxidfri el.
Inget stöd från staten
Efter folkomröstningen bestämde riksdagen att kärnkraften skulle bara borta 2010, det vill säga nästa år.
Därefter har man backat steg för steg. Så sent som i februari försvann förbudet mot att bygga ny kärnkraft efter en överenskommelse mellan de fyra regeringspartierna. Dagens tio reaktorer kunde ersättas om någon var villig att betala för det. Något stöd från staten skulle det däremot inte bli.
Nu har alltså den förste intressenten anmält sig. Blir det fler? Det beror på hur elpriset utvecklas.
Sverige hade tolv reaktorer. Två i Barsebäck är nerlagda. Hur många av reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn som kommer att ersättas kan ingen veta. Utom att det blir minst en.
Nära tre decennier efter den upprivande folkomröstningen kan man konstater att det var ”Kärnkraft, nej tack” som blev en parentes. Inte kärnkraften.
Lena Mellin
fredag 30 oktober 2009
Vattenfall fullbordar centerns svek!
Miljöpartiet de gröna
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Nytt svenskt kärnkraftsverk...?!
Vattenfall vill bygga nytt svenskt kärnkraftverk
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
torsdag 22 oktober 2009
Our nuclear tragedy
Our nuclear tragedy
The idea that a few new reactors can solve climate change is attractive – and completely unrealistic
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/cif-green/2009/oct/20/nuclear-power-reactor-olkiluoto-greenhouse/print
If you are a minister in a government that spent its first 10 years in office talking on and on about the merits of energy efficiency and renewable power, but actually doing very little about it, then conjuring up a programme of nuclear power as a "get out when all else fails" sort of makes sense.
If you are chief executive of a large energy company in a country where the regulatory system does not permit you to make much money on your renewable investments, and no money at all from selling fewer electrons (to increase efficiency) rather than more, then taking a punt on a couple of nuclear reactors definitely makes sense. All the more so since you can pretty much guarantee that the government will pick up the tab for anything that goes wrong.
If you're a citizen of that country and increasingly concerned about climate change and the need to find alternatives to fossil fuels in order to cut emissions of greenhouse gases, then you might reluctantly conclude that there's no alternative but to replace nuclear reactors that are due for decommissioning.
If, like me, you are the former chair of the Sustainable Development Commission, which battled in vain for years to persuade the government that there are far better ways of meeting objectives on climate change, then all these pretexts for resuscitating our moribund nuclear industry remain utterly unconvincing.
The commission came to that opinion after nearly two years of research. We reviewed all available data on costs, waste, uranium, emissions reduction, safety, proliferation, security risks, and the impact of any new reactors on energy options. As dispassionately as we were able, we highlighted both the benefits of nuclear power and the disbenefits in each of those areas. The majority of us (with two of 18 commissioners dissenting)came to the conclusion that the disbenefits clearly outweighed the benefits.
A lot of it comes down to who you believe. For those with long memories, it's still difficult to attach much credibility to the promises of the nuclear industry. Two years ago it was the consensus view that companies bidding for new reactors would require no subsidy. Six months ago that bold (and some would say preposterous) assertion was put aside with a much more honest acknowledgement from E.ON, EDF and others that substantial amounts of public money would be required after all. Indeed, the case was made that the government would have to stop subsidising renewables in order to prioritise nuclear.
This change of heart may well have been influenced by the fiasco at Olkiluoto in Finland, where the new reactor is already massively behind schedule and over budget. This is the same reactor design that will apparently be rolled out here in the UK. Even the staunchest advocates of nuclear power concede that it's extremely difficult unearthing the true story about its cost. We do know, courtesy of the Nuclear Decommissioning Agency, that UK taxpayers face a bill of at least £70bn over the next 20 years or so for cleaning up the legacy of our existing nuclear facilities. Faced with that kind of reality, as we move into a period of inevitable austerity, it remains incomprehensible to me that the Treasury has now set aside its traditional scepticism about nuclear power.
For me, nuclear power is the lazy option. Stick up a few more reactors, don't say too much about costs per kilowatt hour (let alone costs for each tonne of CO2 abated), dump the responsibility of dealing with the waste on future generations, and don't worry too much about the state of the grid or the impact on renewable energy.
I can't deny that the alternative course of action (reducing total energy consumption by at least 40%, massively ramping up investments both in large-scale renewables – including the Severn barrage – and small-scale microgeneration, making a proper go of Combined Heat and Power and "Energy From Waste" schemes, and relying on combined-cycle gas turbines for base load generation) is the harder option in terms of the quality of leadership required. But those still wavering about the balance of pros and cons should not underestimate the knock-on effects of any commitment to new nuclear. It will undoubtedly slow investment in new renewables. It will reassure politicians that they don't have to do the heavy lifting required to put energy efficiency at the heart of any strategy. It will weaken efforts to move towards localised distributed energy solutions (why else do you think the industry and pro-nuclear civil servants fought so hard against feed-in tariffs for so many years?), and it will "lock us in" to today's hugely inefficient generation and transmission system for the next 40 years or so.
And the tragedy is it won't make much difference anyway – even if the reactors do eventually get built after inevitable delay. If every OECD country follows this route, instead of pursuing the alternative mapped out above, then emissions of greenhouse gases will keep rising at a dangerously fast level, average temperatures will soar, the Greenland ice cap will melt far faster than anticipated – and all those shiny new reactors will be several metres under water. Oh, for a little bit of realism.
Jan Beránek
Nuclear Energy Project Leader
Climate & Energy Unit
Greenpeace International, Ottho Heldringstraat 5, NL-1066 AZ Amsterdam
tel. office: (+31) 20 718 2134, tel. cell: (+31) 651 109 558
skype: janberanek
campaign blog: http://weblog.greenpeace.org/nuclear-reaction
personal blog: http://blog.aktualne.centrum.cz/blogy/jan-beranek.php
web: http://www.greenpeace.org
The idea that a few new reactors can solve climate change is attractive – and completely unrealistic
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/cif-green/2009/oct/20/nuclear-power-reactor-olkiluoto-greenhouse/print
If you are a minister in a government that spent its first 10 years in office talking on and on about the merits of energy efficiency and renewable power, but actually doing very little about it, then conjuring up a programme of nuclear power as a "get out when all else fails" sort of makes sense.
If you are chief executive of a large energy company in a country where the regulatory system does not permit you to make much money on your renewable investments, and no money at all from selling fewer electrons (to increase efficiency) rather than more, then taking a punt on a couple of nuclear reactors definitely makes sense. All the more so since you can pretty much guarantee that the government will pick up the tab for anything that goes wrong.
If you're a citizen of that country and increasingly concerned about climate change and the need to find alternatives to fossil fuels in order to cut emissions of greenhouse gases, then you might reluctantly conclude that there's no alternative but to replace nuclear reactors that are due for decommissioning.
If, like me, you are the former chair of the Sustainable Development Commission, which battled in vain for years to persuade the government that there are far better ways of meeting objectives on climate change, then all these pretexts for resuscitating our moribund nuclear industry remain utterly unconvincing.
The commission came to that opinion after nearly two years of research. We reviewed all available data on costs, waste, uranium, emissions reduction, safety, proliferation, security risks, and the impact of any new reactors on energy options. As dispassionately as we were able, we highlighted both the benefits of nuclear power and the disbenefits in each of those areas. The majority of us (with two of 18 commissioners dissenting)came to the conclusion that the disbenefits clearly outweighed the benefits.
A lot of it comes down to who you believe. For those with long memories, it's still difficult to attach much credibility to the promises of the nuclear industry. Two years ago it was the consensus view that companies bidding for new reactors would require no subsidy. Six months ago that bold (and some would say preposterous) assertion was put aside with a much more honest acknowledgement from E.ON, EDF and others that substantial amounts of public money would be required after all. Indeed, the case was made that the government would have to stop subsidising renewables in order to prioritise nuclear.
This change of heart may well have been influenced by the fiasco at Olkiluoto in Finland, where the new reactor is already massively behind schedule and over budget. This is the same reactor design that will apparently be rolled out here in the UK. Even the staunchest advocates of nuclear power concede that it's extremely difficult unearthing the true story about its cost. We do know, courtesy of the Nuclear Decommissioning Agency, that UK taxpayers face a bill of at least £70bn over the next 20 years or so for cleaning up the legacy of our existing nuclear facilities. Faced with that kind of reality, as we move into a period of inevitable austerity, it remains incomprehensible to me that the Treasury has now set aside its traditional scepticism about nuclear power.
For me, nuclear power is the lazy option. Stick up a few more reactors, don't say too much about costs per kilowatt hour (let alone costs for each tonne of CO2 abated), dump the responsibility of dealing with the waste on future generations, and don't worry too much about the state of the grid or the impact on renewable energy.
I can't deny that the alternative course of action (reducing total energy consumption by at least 40%, massively ramping up investments both in large-scale renewables – including the Severn barrage – and small-scale microgeneration, making a proper go of Combined Heat and Power and "Energy From Waste" schemes, and relying on combined-cycle gas turbines for base load generation) is the harder option in terms of the quality of leadership required. But those still wavering about the balance of pros and cons should not underestimate the knock-on effects of any commitment to new nuclear. It will undoubtedly slow investment in new renewables. It will reassure politicians that they don't have to do the heavy lifting required to put energy efficiency at the heart of any strategy. It will weaken efforts to move towards localised distributed energy solutions (why else do you think the industry and pro-nuclear civil servants fought so hard against feed-in tariffs for so many years?), and it will "lock us in" to today's hugely inefficient generation and transmission system for the next 40 years or so.
And the tragedy is it won't make much difference anyway – even if the reactors do eventually get built after inevitable delay. If every OECD country follows this route, instead of pursuing the alternative mapped out above, then emissions of greenhouse gases will keep rising at a dangerously fast level, average temperatures will soar, the Greenland ice cap will melt far faster than anticipated – and all those shiny new reactors will be several metres under water. Oh, for a little bit of realism.
Jan Beránek
Nuclear Energy Project Leader
Climate & Energy Unit
Greenpeace International, Ottho Heldringstraat 5, NL-1066 AZ Amsterdam
tel. office: (+31) 20 718 2134, tel. cell: (+31) 651 109 558
skype: janberanek
campaign blog: http://weblog.greenpeace.org/nuclear-reaction
personal blog: http://blog.aktualne.centrum.cz/blogy/jan-beranek.php
web: http://www.greenpeace.org
lördag 17 oktober 2009
Al-Qiadasympatisörer på Pakistans kärnvapenlabratorier
"Al-Qiadasympatisörer jobbar på Pakistans kärnvapenlabratorier"
16 oktober 2009, kl 14:22
Skrivet av
Wolgang Hansson - Aftonbladet Anmäl !
Med talibanernas nästan dagliga attacker mot armébaser och polisstationer finns det en fråga som håller Barack Obama vaken om nätterna.
Kan extremister lägga vantarna på Pakistans kärnvapen?
Frågan är fel ställd förstår jag när jag ringer Shannon Kyle, kärnvapenexpert på fredsinstitutet Sipri.
- Största problemet är inte kärnvapnen i sig utan de laboratorier som producerar plutonium och höganrikat uran, säger han. Det är känt att al-Qaidasympatisörer arbetar vid de här anläggningarna.
Pakistan har på sistone kraftigt ökat sin produktion av plutonium i syfte att utöka sin kärnvapenarsenal. Inte ens USA kan ha koll på att inget material försvinner.
- Allting är mycket känsligt och mycket hemligt men vi vet att Pakistan öppnat två nya produktionsställen för plutonium, säger Shannon Kyle.
Det är betydligt enklare - utan att vara lätt - att komma över en mindre mängd vapenplutonium än att stjäla en hel bomb. Merparten av Pakistans minst 60 kärnvapen är inte skjutklara. Stridsspetsar och utlösningsmekanismer förvaras separat.
Hur noggrann personkontroll de pakistanska myndigheterna än gör är det nästan omöjligt att hindra islamistiska fundamentalister från att infiltrera laboratorierna.
Senaste åren har ett större antal pakistanska vetenskapsmän återvänt från utlandet för att börja jobba inom kärnvapenindustrin. Några av dem misstänks, enligt amerikanska underrättelsekällor, sympatisera med radikala muslimska grupper.
Omkring 70 000 personer är sysselsatta i landets kärnvapenprogram. Runt 7000-8000 är forskare. Av dessa sitter tvåtusen på "avgörande information" om hur man tillverkar en bomb.
Vill bara några av dessa gå terroristers ärenden kan Obamas värsta mardröm vara ett faktum.
Frågan om Pakistans kärnvapen ligger i en av de absolut översta högarna på presidentens skrivbord i Ovala rummet. Pentagon genomför regelbundet övningar där man simulerar hur USA ska agera om extremister tar över Pakistan.
Trots att Pakistan får amerikanskt bistånd för att förbättra kärnvapensäkerheten råder en stark misstänksamhet mellan länderna.
USA litar inte på att Pakistan klarar att skydda sina vapen i ett nödläge och Pakistan vill inte berätta för USA exakt var man har sina kärnvapen av rädsla för att amerikanerna i ett krisläge flyger in specialstyrkor för att "stjäla" vapnen.
Säkerhetsdebatten har blivit akut i och med talibanernas dokumenterade förmåga att slå till direkt mot militär- och statsapparat.
I första veckan intogs arméhögkvarteret i Rawalpindi, en halvtimme från huvudstaden. Angriparna lyckades hålla stånd i nästan ett dygn.
I början av veckan attackerades tre säkerhetsanläggningar i Lahore, en storstad i Pakistans hjärta.
Talibanerna visar med dessa dåd inte bara att de har kapaciteten av att angripa svåra mål utan också att de kan slå till utanför sina traditionella områden längs gränsen mot Afghanistan.
På allvar börjar det talas om risken för ett inbördeskrig.
Räkna med att den amerikanska specialstyrkorna ligger i startgroparna.
16 oktober 2009, kl 14:22
Skrivet av
Wolgang Hansson - Aftonbladet Anmäl !
Med talibanernas nästan dagliga attacker mot armébaser och polisstationer finns det en fråga som håller Barack Obama vaken om nätterna.
Kan extremister lägga vantarna på Pakistans kärnvapen?
Frågan är fel ställd förstår jag när jag ringer Shannon Kyle, kärnvapenexpert på fredsinstitutet Sipri.
- Största problemet är inte kärnvapnen i sig utan de laboratorier som producerar plutonium och höganrikat uran, säger han. Det är känt att al-Qaidasympatisörer arbetar vid de här anläggningarna.
Pakistan har på sistone kraftigt ökat sin produktion av plutonium i syfte att utöka sin kärnvapenarsenal. Inte ens USA kan ha koll på att inget material försvinner.
- Allting är mycket känsligt och mycket hemligt men vi vet att Pakistan öppnat två nya produktionsställen för plutonium, säger Shannon Kyle.
Det är betydligt enklare - utan att vara lätt - att komma över en mindre mängd vapenplutonium än att stjäla en hel bomb. Merparten av Pakistans minst 60 kärnvapen är inte skjutklara. Stridsspetsar och utlösningsmekanismer förvaras separat.
Hur noggrann personkontroll de pakistanska myndigheterna än gör är det nästan omöjligt att hindra islamistiska fundamentalister från att infiltrera laboratorierna.
Senaste åren har ett större antal pakistanska vetenskapsmän återvänt från utlandet för att börja jobba inom kärnvapenindustrin. Några av dem misstänks, enligt amerikanska underrättelsekällor, sympatisera med radikala muslimska grupper.
Omkring 70 000 personer är sysselsatta i landets kärnvapenprogram. Runt 7000-8000 är forskare. Av dessa sitter tvåtusen på "avgörande information" om hur man tillverkar en bomb.
Vill bara några av dessa gå terroristers ärenden kan Obamas värsta mardröm vara ett faktum.
Frågan om Pakistans kärnvapen ligger i en av de absolut översta högarna på presidentens skrivbord i Ovala rummet. Pentagon genomför regelbundet övningar där man simulerar hur USA ska agera om extremister tar över Pakistan.
Trots att Pakistan får amerikanskt bistånd för att förbättra kärnvapensäkerheten råder en stark misstänksamhet mellan länderna.
USA litar inte på att Pakistan klarar att skydda sina vapen i ett nödläge och Pakistan vill inte berätta för USA exakt var man har sina kärnvapen av rädsla för att amerikanerna i ett krisläge flyger in specialstyrkor för att "stjäla" vapnen.
Säkerhetsdebatten har blivit akut i och med talibanernas dokumenterade förmåga att slå till direkt mot militär- och statsapparat.
I första veckan intogs arméhögkvarteret i Rawalpindi, en halvtimme från huvudstaden. Angriparna lyckades hålla stånd i nästan ett dygn.
I början av veckan attackerades tre säkerhetsanläggningar i Lahore, en storstad i Pakistans hjärta.
Talibanerna visar med dessa dåd inte bara att de har kapaciteten av att angripa svåra mål utan också att de kan slå till utanför sina traditionella områden längs gränsen mot Afghanistan.
På allvar börjar det talas om risken för ett inbördeskrig.
Räkna med att den amerikanska specialstyrkorna ligger i startgroparna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)