Elbolag gör avbön inför Olofsson
2010-03-03 Publicerad 07:40
Det var något av offentlig avbön, liknande de som japanska företagsledare och politiker gör när de klantat sig, över den presskonferens som näringsminister Maud Olofsson höll igår eftermiddag. En efter en fick tre representanter för vardera Vattenfall, Eon och Fortum ödmjuka sig och erkänna misstag när det gäller ombyggnaden och uppgraderingen av kärnkraftverken i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
Läs mer
Grafik Elprisets utveckling på Nordpool
Nya rutiner ska ge billigare el
Norge vill ha mer svensk kärnkraft
Mer el när Ringhals startar rektorer
Höga elpriser under hela våren
Projekten har lett till att kärnkraftverken i nästan ett år gått på knappt halvfart eller stått helt stilla, samtidigt som konsumenterna upplevt en osedvanligt sträng vinter och fått betala rekordpriser för elen.
Priset på el i Sverige slog för övrigt rekord under februari med ett snitt på 93 öre per kilowattimme. Något tak för elpriset ville Maud Olofsson inte höra talas om. Hon avfärdade idén med att priset reglerar sig själv på en öppen marknad.
Maud Olofsson, som är pressad av en alltmer högljudd opinion, begärde att få förklaringar till debaclen av de tre kraftföretagen, även om hon föredrog att kalla det för en dialog.
Själv hade hon tagit på sig att se till att kraftförbindelserna till Norge, Danmark och Baltikum förstärks. I en bisats framgick också att kraft- industrin framfört önskemål om att Sverige ska förstärka ledningarna till kontinenten.
Orsaken till de långa produktionsstoppen vid kärnkraftverken förklarade branschen med riksdagsbeslutet att tillåta effekthöjningar i de existerande reaktorerna.
Samtidigt beslutade man att genomföra projekten så snabbt som möjligt vilket resulterade i att ombyggnaderna kom att göras samtidigt.
De effekthöjande projekten beskrevs som de mest komplicerade som genomförts och att det gjort att man misstagit sig på hur lång tid det skulle ta att genomföra dem.
När kärnkraftverken börjar leverera med full kapacitet kunde industrins representanter inte ge något besked om. Däremot har man lärt av misstagen och de ska inte upprepas igen.
Riktigt vad lärdomarna består i framgick inte och finskägda Fortums representant tog poäng genom att lova kompetensöverföring från företagets kärnkraftverk i Finland där det slås produktionsrekord på löpande band.
De höga elpriserna och problemen med kärnkraften visar på nödvändigheten av det Maud Olofson kallar ”det tredje benet”, det vill säga förnyelsebar el och effektivare elanvändning.
Hon lovade en reformering av systemet med elcertifikat och en fortsatt utbyggnad av vindkraften till 2 000 nya vindkraftverk fram till 2020.
Nils-Olof Ollevik
nils.ollevik@svd.se
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
onsdag 3 mars 2010
torsdag 18 februari 2010
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
Miljöpartiet de gröna
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
2010-02-18 14:15
Regeringens förslag om skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka innebär att skattebetalarna får stå för de kostnader som överstiger 15 miljarder kr. Miljöpartiet energipolitiska talesperson Per Bolund är kritisk.
- Vid en kärnkraftsolycka kommer skattebetalarna att få stå med notan för alla kostnader utöver 15 miljarder kr. Regeringen tillåter energibolagen att ta hem vinsterna och samtidigt gömma ansvaret i sina dotterbolag, säger Per Bolund. Tjernobylolyckan har hittills kostat närmare 1000 miljarder bara i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. 15 miljarder täcker inte på långa vägar de kostnader som uppstår vid en olycka. Regeringen öppnar också upp för att ge tillstånd för nybyggnation av kärnkraftsreaktorer.
- Att öppna upp för att bygga nya kärnkraftverk är ett ekonomiskt slöseri. Det riskerar också att lägga en våt filt över investeringar i de förnybara energikällorna, säger Per Bolund.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Per Bolund, 070-580 00 19
Kristoffer Talltorp, pressekreterare 070-925 18 93
Socialdemokraterna
S: Nej till regeringens förslag om nya kärnkraftverk - öka investeringarna i förnybart istället
2010-02-18 14:24
Socialdemokraterna riktar nu kritik mot regeringens nya förslag om att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. - Kärnkraften är varken en långsiktigt hållbar eller förnybar energikälla. Den är dyr och riskfylld, säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Tomas Eneroth.- Elbolagen måste säkra upp riskerna med kärnkraft. Det innebär ökade kostnader för hushållen och industrin redan innan en kärnkraftsolycka inträffar. Det enda rätta är därför att i takt med vad jobb och välfärd tillåter ersätta kärnkraften med förnybara energikällor och energieffektivisering. Vi vill kraftigt öka investeringarna i vindkraft, biobränslen och andra förnybara energikällor. Det är betydligt mer långsiktigt hållbart, säger Tomas Eneroth.- Det är märkligt att regeringen vill bygga fler nya kärnkraftsverk i ett läge då forskningsuppgifter visar på att uranet kommer att ta slut inom en inte allt för fjärran framtid. Vi kommer att ersätta lagen om kärnkraftsutbyggnad med en politik för långsiktigt hållbar energiförsörjning. Energimyndigheten är tydlig med att vi i Sverige ändå kommer att ha ett elöverskott i Sverige under överskådlig framtid, säger Tomas Eneroth.- Vi tror och hoppas att en majoritet i riksdagen är beredda att rösta ned regeringens kärnkraftspolitik. Det finns ett starkt motstånd mot regeringens planer på att bygga nya kärnkraftverk och öppna för uranbrytning i Sverige. Vi upprepar vårt löfte om att en rödgrön regering kommer att bjuda in till breda, blocköverskridande samtal för en ny långsiktigt hållbar energiuppgörelse som säkrar jobb och välfärd i Sverige, säger Tomas Eneroth.
Skattebetalarna står för notan vid en kärnkraftsolycka
2010-02-18 14:15
Regeringens förslag om skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka innebär att skattebetalarna får stå för de kostnader som överstiger 15 miljarder kr. Miljöpartiet energipolitiska talesperson Per Bolund är kritisk.
- Vid en kärnkraftsolycka kommer skattebetalarna att få stå med notan för alla kostnader utöver 15 miljarder kr. Regeringen tillåter energibolagen att ta hem vinsterna och samtidigt gömma ansvaret i sina dotterbolag, säger Per Bolund. Tjernobylolyckan har hittills kostat närmare 1000 miljarder bara i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. 15 miljarder täcker inte på långa vägar de kostnader som uppstår vid en olycka. Regeringen öppnar också upp för att ge tillstånd för nybyggnation av kärnkraftsreaktorer.
- Att öppna upp för att bygga nya kärnkraftverk är ett ekonomiskt slöseri. Det riskerar också att lägga en våt filt över investeringar i de förnybara energikällorna, säger Per Bolund.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Per Bolund, 070-580 00 19
Kristoffer Talltorp, pressekreterare 070-925 18 93
Socialdemokraterna
S: Nej till regeringens förslag om nya kärnkraftverk - öka investeringarna i förnybart istället
2010-02-18 14:24
Socialdemokraterna riktar nu kritik mot regeringens nya förslag om att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. - Kärnkraften är varken en långsiktigt hållbar eller förnybar energikälla. Den är dyr och riskfylld, säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Tomas Eneroth.- Elbolagen måste säkra upp riskerna med kärnkraft. Det innebär ökade kostnader för hushållen och industrin redan innan en kärnkraftsolycka inträffar. Det enda rätta är därför att i takt med vad jobb och välfärd tillåter ersätta kärnkraften med förnybara energikällor och energieffektivisering. Vi vill kraftigt öka investeringarna i vindkraft, biobränslen och andra förnybara energikällor. Det är betydligt mer långsiktigt hållbart, säger Tomas Eneroth.- Det är märkligt att regeringen vill bygga fler nya kärnkraftsverk i ett läge då forskningsuppgifter visar på att uranet kommer att ta slut inom en inte allt för fjärran framtid. Vi kommer att ersätta lagen om kärnkraftsutbyggnad med en politik för långsiktigt hållbar energiförsörjning. Energimyndigheten är tydlig med att vi i Sverige ändå kommer att ha ett elöverskott i Sverige under överskådlig framtid, säger Tomas Eneroth.- Vi tror och hoppas att en majoritet i riksdagen är beredda att rösta ned regeringens kärnkraftspolitik. Det finns ett starkt motstånd mot regeringens planer på att bygga nya kärnkraftverk och öppna för uranbrytning i Sverige. Vi upprepar vårt löfte om att en rödgrön regering kommer att bjuda in till breda, blocköverskridande samtal för en ny långsiktigt hållbar energiuppgörelse som säkrar jobb och välfärd i Sverige, säger Tomas Eneroth.
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
måndag 8 februari 2010
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
GP. 6. 2. 10
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
Ologisk omsvängning av Centern om kärnkraften
Att satsa på kärnkraft gör att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär också att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform, skriver Ludvig Tillman och Patrik Eriksson, Greenpeace.
När Centerpartiet i dag inleder sina kommundagar i Göteborg är det exakt ett år efter partiledningens historiska omsvängning i kärnkraftsfrågan i samband med Alliansens energiuppgörelse. Kursändringen aktualiseras i mars av en proposition om att riva upp förbudet mot ny kärnkraft – precis 30 år efter folkomröstningen 1980.
Regeringspartiernas förslag till förändringar i energipolitiken belyser det faktum att Sverige står inför ett tydligt, avgörande vägval – förnybart eller kärnkraft. Att satsa på kärnkraft gör helt enkelt att vi inte satsar tillräckligt på förnybara energilösningar. Det innebär att vi låser oss fast vid en riskfylld, miljöfarlig och dyr energiform som direkt hindrar förnybara energikällor att leva upp till sin fulla potential att tillgodose samhällets energibehov på ett flexibelt, effektivt och långsiktigt sätt. Det är viktigt att förstå att vi inte kan välja båda vägarna.
Politiskt har de föreslagna förändringarna av kärnkraftslagarna ett flertal konsekvenser. Med största sannolikhet innebär kärnkraftspropositionen att riksdagen mister sin rätt att kontrollera en framtida avveckling av de tio åldrade reaktorer som i dag är i drift. Kontrollen hamnar i stället hos industrin. Ett annat exempel är att Alliansen överger löftet i sitt valmanifest där det lovades att förbudet att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden.
De goda nyheterna är att vi inte behöver kärnkraften för att ge oss säker energitillförsel och rädda klimatet. Att det förnybara inte kan klara av att försörja det svenska energibehovet är en missuppfattning. Om vi satsar på en förnybar utveckling skapas inte bara förutsättningar för entreprenörer, småföretagare och en kraftfull ekonomisk tillväxt – för att inte säga en ny arbetsmarknad med explosiv jobbpotential.
Centerpartiets omsvängning går därför inte ihop med partiets politiska identitet. Centern har en lång tradition att värna både miljö och näringslivsutveckling, därför är det inte konstigt att många inom partiet känner sig främmande inför en satsning på energi som inte bara är miljömässigt underlägsen utan även är subventionerad, monopoliserad och centraliserad. De centerpartister som gjort ett ställningstagande mot kärnkraften har uppenbarligen gjort det baserat på förnuft, verklighetsförankring och visioner om ett Sverige i uppåtkurva.
För energifrågan handlar om visioner för Sverige, i dag och i framtiden. I kölvattnet av klimat- och finanskrisen är det tydligt att det är visioner baserade på möjligheter i stället för risktagande som kommer att driva en god samhällsutveckling. Centern och andra partiers representanter i såväl distrikten som i riksdagen kan spela en viktig roll – om de verkar för en fortsatt kraft- omställning, inte för kärnkraft. Den senaste veckans debatt har om något visat att frågan är långtifrån färdigdiskuterad, varken för väljare eller folkvalda.
Ludvig Tillman
ansvarig för kärnkraftsfrågor, Greenpeace
Patrik Eriksson
kampanjchef, Greenpeace
kärnavfall i Östersjön
05.02.2010, 17:59:12 Uhr_http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_(http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)Kein Platz in Russland: Atommüll in der OstseeDas russische Militär soll zu Beginn der 90er Jahre radioaktive Abfällesowie chemische Mittel zwischen Gotland und der Küste Lettlands in der Ostseeversenkt haben.In Schweden sorgt ein Fernsehbericht über radioaktiven Müll in der Ostseefür Diskussionen. Das russische Militär soll den Müll zu Beginn derNeunzigerjahre dort versenkt haben. Nun ermittelt die Spezialanklagebehörde fürUmweltkriminalität. ´Die Erkenntnisse, die wir haben, reichen für denhinreichenden Verdacht einer Straftat´, erklärte Oberstaatsanwalt Mats Palm.Die fraglichen Erkenntnisse kommen aus Berichten des schwedischenMilitärgeheimdiensts MUST, die jetzt öffentlich wurden. Demnach soll die Rote Armeeim Zusammenhang mit der Abwicklung sowjetischer Militärbasen im Baltikumzu Anfang der Neunzigerjahre eine unbekannte Menge an Behältern mitradioaktiven und chemischen Abfällen per Schiff in ein Gebiet zwischen derschwedischen Ostseeinsel Gotland und der Küste Lettlands transportiert und dortversenkt haben.Wie der Fernsehsender SVT berichtet, sei die schwedische Regierungspätestens 1999 von MUST darüber informiert worden. Sie habe jedoch nichtsunternommen und auch die übrigen Ostseeanrainer nicht informiert. Angeblich weilman von vorneherein eine mögliche Bergung des Mülls als unmöglich oder alszu aufwendig einschätzte, möglicherweise aber auch, weil man Streit mitMoskau vermeiden wollte.Das Material soll größtenteils von der nahe dem lettischen Liepajagelegenen Militärbasis Karosta stammen. Laut Jui Rakas, Militärhistoriker ausRiga, wurden bei der Auflösung der Stützpunkte der Roten Armee in denselbstständig gewordenen baltischen Staaten große Mengen an Abfall undMilitärmaterial ´versenkt, vergraben und verkauft´: ´Es gab keinen Platz dafür inRussland, man hatte keine Lager, keine Transportmöglichkeiten und kein Geld´,sagt Rakas.Auch früher wurde die Ostsee schon belastet: Seit dem Ersten Weltkriegwaren in der Ostsee zehntausende Tonnen Munition und chemische Kampfmittelversenkt worden. In den Sechzigerjahren wurde dies nach und nach verboten.Regierungschef Fredrik Reinfeldt hat angekündigt, sich bei Mitgliedern derdamaligen - sozialdemokratischen - Regierung über die Vorgänge zuinformieren. Das ehemalige Kabinettsmitglied Jan Eliasson sagt, er habe keineKenntnisse darvon gehabt, fordert aber eine umgehende Untersuchung: Schließlichsollen in der Ostsee demnächst Gas- und Stromleitungen für dieOstseepipeline verlegt werden.
Google-översättning:
05.02.2010, 17:59:12 Clock _http: / / www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_ (http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)
Ingen plats i Ryssland: kärnavfall i Östersjön
Den ryska militären i början av 90-talet radioaktivt avfall och kemiska medel mellan Gotland och kust Lettland i Östersjön har sjunkit. I Sverige, tillhandahåller en tv-rapport över radioaktivt avfall i Östersjön för diskussioner. Den ryska militären soporna i början av Nittiotalet har sjunkit. Nu identifiera den särskilde åklagaren för Miljöbrott.
"Vetskapen om att vi har tillräckligt för rimlig anledning att misstänka ett brott, säger chefsåklagare Mats Palm. Relevanta resultat kommer från rapporterna från de svenska MÅSTE militära underrättelsetjänsten, som nu var offentliga. De kom fram till ett Röda armén i samband med avvecklingen av sovjetiska militärbaser i Baltikum i början av nittiotalet, en okänd mängd av containrar radioaktivt och kemiskt avfall från fartyg i ett område mellan Svenska Gotland och kust Lettland och transporteras där har sjunkit.
Som rapporterats av tv-kanalen SVT, den svenska regeringen hade Senast 1999 skall ha informerats om det. De har dock inget vidtagits och resten av Östersjön inte informeras. Påstått därför en från början en eventuell återvinning av avfallet antingen omöjligt eller alltför komplex bedömning funktioner, men eventuellt också för att de strider mot Moskva ville undvika. Materialet är mestadels från nära den lettiska Liepaja militärbas belägen Karosta komma. Enligt Jui Rakas, militärhistoriker ut Riga, observerades i upplösningen av fästen av Röda armén i självständiga baltiska staterna har blivit stora mängder avfall och Militär utrustning "sjunkit, begravd, och säljs":
"Det fanns ingen plats I detta Ryssland, hade de inga lager, ingen transport och ingen Pengar ", säger Rakas.
Förut har Östersjön redan tagits ut: Efter första världskriget var tiotusentals ton ammunition i Östersjön och kemiska vapen sänkts. På sextiotalet var det förbjudits av en. Statsminister Fredrik Reinfeldt har meddelat sig med medlemmar av tid - socialdemokratiska - regeringen om aktiviteter . Warn Fd Cabinet minister, sade Jan Eliasson att han hade ingen Kunskap hade Darvon, men uppmanar till en omedelbar utredning:
Slutligen i Östersjön kommer snart gas-och kraftledningar för Östersjön rörledning som skall fastställas.
Google-översättning:
05.02.2010, 17:59:12 Clock _http: / / www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/_ (http://www.taz.de/1/zukunft/umwelt/artikel/1/atommuell-in-der-ostsee/)
Ingen plats i Ryssland: kärnavfall i Östersjön
Den ryska militären i början av 90-talet radioaktivt avfall och kemiska medel mellan Gotland och kust Lettland i Östersjön har sjunkit. I Sverige, tillhandahåller en tv-rapport över radioaktivt avfall i Östersjön för diskussioner. Den ryska militären soporna i början av Nittiotalet har sjunkit. Nu identifiera den särskilde åklagaren för Miljöbrott.
"Vetskapen om att vi har tillräckligt för rimlig anledning att misstänka ett brott, säger chefsåklagare Mats Palm. Relevanta resultat kommer från rapporterna från de svenska MÅSTE militära underrättelsetjänsten, som nu var offentliga. De kom fram till ett Röda armén i samband med avvecklingen av sovjetiska militärbaser i Baltikum i början av nittiotalet, en okänd mängd av containrar radioaktivt och kemiskt avfall från fartyg i ett område mellan Svenska Gotland och kust Lettland och transporteras där har sjunkit.
Som rapporterats av tv-kanalen SVT, den svenska regeringen hade Senast 1999 skall ha informerats om det. De har dock inget vidtagits och resten av Östersjön inte informeras. Påstått därför en från början en eventuell återvinning av avfallet antingen omöjligt eller alltför komplex bedömning funktioner, men eventuellt också för att de strider mot Moskva ville undvika. Materialet är mestadels från nära den lettiska Liepaja militärbas belägen Karosta komma. Enligt Jui Rakas, militärhistoriker ut Riga, observerades i upplösningen av fästen av Röda armén i självständiga baltiska staterna har blivit stora mängder avfall och Militär utrustning "sjunkit, begravd, och säljs":
"Det fanns ingen plats I detta Ryssland, hade de inga lager, ingen transport och ingen Pengar ", säger Rakas.
Förut har Östersjön redan tagits ut: Efter första världskriget var tiotusentals ton ammunition i Östersjön och kemiska vapen sänkts. På sextiotalet var det förbjudits av en. Statsminister Fredrik Reinfeldt har meddelat sig med medlemmar av tid - socialdemokratiska - regeringen om aktiviteter . Warn Fd Cabinet minister, sade Jan Eliasson att han hade ingen Kunskap hade Darvon, men uppmanar till en omedelbar utredning:
Slutligen i Östersjön kommer snart gas-och kraftledningar för Östersjön rörledning som skall fastställas.
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
Uppdaterat 2010-02-03 22:16. Publicerat 2010-02-03 20:39
Rysk militär misstänks ha dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall i havet utanför Gotland i början på 90-talet, enligt Uppdrag granskning i SVT. Den dåvarande S-regeringen informerades för omkring tio år sedan – men ingenting hände.
Hos den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns tre topphemliga rapporter om dumpningen från Kontoret för särskild inhämtning (KSI), den allra hemligaste delen av Must.
Rapporterna – från november och december 1999 samt juni 2000 – handlar om att rysk militär mellan 1991 och 1994 vid flera tillfällen misstänks ha dumpat känsligt material nattetid från båtar över en ”rygg”, en förhöjning, på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland.
De kemiska stridsmedlen och det radioaktiva materialet ska ha kommit från den enorma flottbasen Karosta i den lettiska staden Liepaja.
Försvaret berättade om de misstänkta dumpningarna vid ett säkerhetsmöte med representanter för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och Must.
Informationen ledde inte till något agerande.
Varken på försvarsdepartementet, statsrådsberedningen eller utrikesdepartementet (UD) finns tillgängliga handlingar om dom rapporterade dumpningarna.
En mycket centralt placerad källa uppger för Uppdrag granskning att legendaren Bertil Lundin, en av Sveriges främsta spioner, informellt informerade UD.
Sven Olof Pettersson var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs politiske rådgivare. I programmet tillfrågas Pettersson om vad Lindh fick veta.
– Att ryssarna hade sänkt ammunition och kemiska stridsmedel i Östersjön långt in i modern tid, svarar han.
Enligt Sven Olof Pettersson blev hon ”oerhört upprörd” och ville ha saken utredd. Men beskedet UD fick av Försvarsdepartementet var att utan den exakta positionen skulle det bli för dyrt att undersöka ett så stort område i Östersjön.
– Att man gör det på 90-talet är något helt annat än att det skedde på 40-talet eller kanske i början av 50-talet. Det fanns inga internationella regelverk, internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Uppdrag granskning.
”Det viktigaste nu är inte att hitta en syndabock. Det viktigaste är att lokalisera var de dumpade tunnorna ligger och identifiera dess innehåll”, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot från Gotland, i ett pressmeddelande.
Han anser inte att det är enbart en svensk angelägenhet, även om tunnorna är dumpade i den svenska zonen.
”Stämmer uppgifterna om de skedde dumpningarna är detta något som rör samtliga Östersjöländer”, säger Rolf K Nilsson som tillägger att det nu finns chans för Ryssland att verkligen visa sin goda vilja.
Presschefen Anatolyj Kargapolov vid Rysslands ambassad i Stockholm vill inte kommentera uppgifterna innan de har utretts noggrant i Moskva.
TT
Se också:
http://monicaantonsson1.blogspot.com/2010/02/ingen-nyhet-att-ryssarna-dumpade.html
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
2010-02-04 11:56 - Miljöaktuellt:
Rolf K Nilsson:
"Därför har Östersjöns största miljöskandal tystats ner"
AvJon Röhne
Igår avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att Ryssland under 1990-talet dumpade kärnavfall och kemiska stridsmedel utanför Gotlands kust. Och att S-regeringen inte agerade på informationen. Rolf K Nilsson, moderat ledamot i försvarsutskottet och från Gotland, hävdar nu att skandalen tystades ned av politiska skäl.
Av topphemliga rapporter på försvaret framgår det att Ryssland under perioden 1991 till 1994 dumpat kemiska stridsmedel och kärnavfall utanför Gotland. Det avslöjades igår av SVT:s Uppdrag Granskning, som också berättar hur S-regeringen som tog emot rapporterna inte agerade över huvud taget. Rolf K Nilsson (m) är riksdagsledamot från Gotland samt ledamot i försvarsutskottet. På Newsmill skriver han att skandalen tystats ner av politiska skäl.
Enligt Uppdrag Granskning ska de kemiska stridsmedeln och det radioaktiva materialet ha kommit från flottbasen Karosta i Lettland. Försvaret informerade ett flertal myndigheter om de misstänka dumpningarna - Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och försvarets underrättelsetjänst Must. Ingen agerade emellertid på informationen. Enligt Försvarsdepartementet var det "för dyrt" att leta efter avfallet i ett så stort område i Östersjön.Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, är kritisk till agerandet.
- Att man gör det på 1990-talet är något helt annat än om det hade skett på 40- eller 50-talet. Då fanns det inga internationella regelverk och internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger han till Uppdrag granskning.
Rolf K Nilsson skriver på Newsmill att "Tio år senare får den svenska regeringen Persson kännedom om det inträffade. Men väljer uppenbarligen inte att göra någonting. Den stora obesvarade frågan är varför? Hur jag än vrider och vänder på det, med den information jag har tillgänglig, kan jag bara komma fram till att man inte ville störa Ryssland, inte komma med otrevliga påminnelser om det arv Ryssland frivilligt tagit på sig efter Sovjet". Att den kanske värsta miljöskandalen i Östersjön någonsin tystades alltså ner av politiska orsaker.
Rolk K Nilsson tycker inte att det viktigaste just nu är att hitta en syndabock. Däremot menar han att arbetet med att lokalisera de dumpade tunnorna och identifiera dess innehåll måste börja omedelbart.
Uppdaterat 2010-02-03 22:16. Publicerat 2010-02-03 20:39
Rysk militär misstänks ha dumpat kemiska stridsmedel och radioaktivt avfall i havet utanför Gotland i början på 90-talet, enligt Uppdrag granskning i SVT. Den dåvarande S-regeringen informerades för omkring tio år sedan – men ingenting hände.
Hos den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns tre topphemliga rapporter om dumpningen från Kontoret för särskild inhämtning (KSI), den allra hemligaste delen av Must.
Rapporterna – från november och december 1999 samt juni 2000 – handlar om att rysk militär mellan 1991 och 1994 vid flera tillfällen misstänks ha dumpat känsligt material nattetid från båtar över en ”rygg”, en förhöjning, på Östersjöns botten, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland.
De kemiska stridsmedlen och det radioaktiva materialet ska ha kommit från den enorma flottbasen Karosta i den lettiska staden Liepaja.
Försvaret berättade om de misstänkta dumpningarna vid ett säkerhetsmöte med representanter för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och Must.
Informationen ledde inte till något agerande.
Varken på försvarsdepartementet, statsrådsberedningen eller utrikesdepartementet (UD) finns tillgängliga handlingar om dom rapporterade dumpningarna.
En mycket centralt placerad källa uppger för Uppdrag granskning att legendaren Bertil Lundin, en av Sveriges främsta spioner, informellt informerade UD.
Sven Olof Pettersson var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs politiske rådgivare. I programmet tillfrågas Pettersson om vad Lindh fick veta.
– Att ryssarna hade sänkt ammunition och kemiska stridsmedel i Östersjön långt in i modern tid, svarar han.
Enligt Sven Olof Pettersson blev hon ”oerhört upprörd” och ville ha saken utredd. Men beskedet UD fick av Försvarsdepartementet var att utan den exakta positionen skulle det bli för dyrt att undersöka ett så stort område i Östersjön.
– Att man gör det på 90-talet är något helt annat än att det skedde på 40-talet eller kanske i början av 50-talet. Det fanns inga internationella regelverk, internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Uppdrag granskning.
”Det viktigaste nu är inte att hitta en syndabock. Det viktigaste är att lokalisera var de dumpade tunnorna ligger och identifiera dess innehåll”, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot från Gotland, i ett pressmeddelande.
Han anser inte att det är enbart en svensk angelägenhet, även om tunnorna är dumpade i den svenska zonen.
”Stämmer uppgifterna om de skedde dumpningarna är detta något som rör samtliga Östersjöländer”, säger Rolf K Nilsson som tillägger att det nu finns chans för Ryssland att verkligen visa sin goda vilja.
Presschefen Anatolyj Kargapolov vid Rysslands ambassad i Stockholm vill inte kommentera uppgifterna innan de har utretts noggrant i Moskva.
TT
Se också:
http://monicaantonsson1.blogspot.com/2010/02/ingen-nyhet-att-ryssarna-dumpade.html
Ryskt kärnavfall utanför Gotland
2010-02-04 11:56 - Miljöaktuellt:
Rolf K Nilsson:
"Därför har Östersjöns största miljöskandal tystats ner"
AvJon Röhne
Igår avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att Ryssland under 1990-talet dumpade kärnavfall och kemiska stridsmedel utanför Gotlands kust. Och att S-regeringen inte agerade på informationen. Rolf K Nilsson, moderat ledamot i försvarsutskottet och från Gotland, hävdar nu att skandalen tystades ned av politiska skäl.
Av topphemliga rapporter på försvaret framgår det att Ryssland under perioden 1991 till 1994 dumpat kemiska stridsmedel och kärnavfall utanför Gotland. Det avslöjades igår av SVT:s Uppdrag Granskning, som också berättar hur S-regeringen som tog emot rapporterna inte agerade över huvud taget. Rolf K Nilsson (m) är riksdagsledamot från Gotland samt ledamot i försvarsutskottet. På Newsmill skriver han att skandalen tystats ner av politiska skäl.
Enligt Uppdrag Granskning ska de kemiska stridsmedeln och det radioaktiva materialet ha kommit från flottbasen Karosta i Lettland. Försvaret informerade ett flertal myndigheter om de misstänka dumpningarna - Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter och försvarets underrättelsetjänst Must. Ingen agerade emellertid på informationen. Enligt Försvarsdepartementet var det "för dyrt" att leta efter avfallet i ett så stort område i Östersjön.Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, är kritisk till agerandet.
- Att man gör det på 1990-talet är något helt annat än om det hade skett på 40- eller 50-talet. Då fanns det inga internationella regelverk och internationella miljöfrågor hade inte alls den fokus som det fick på 60- och 70-talet, säger han till Uppdrag granskning.
Rolf K Nilsson skriver på Newsmill att "Tio år senare får den svenska regeringen Persson kännedom om det inträffade. Men väljer uppenbarligen inte att göra någonting. Den stora obesvarade frågan är varför? Hur jag än vrider och vänder på det, med den information jag har tillgänglig, kan jag bara komma fram till att man inte ville störa Ryssland, inte komma med otrevliga påminnelser om det arv Ryssland frivilligt tagit på sig efter Sovjet". Att den kanske värsta miljöskandalen i Östersjön någonsin tystades alltså ner av politiska orsaker.
Rolk K Nilsson tycker inte att det viktigaste just nu är att hitta en syndabock. Däremot menar han att arbetet med att lokalisera de dumpade tunnorna och identifiera dess innehåll måste börja omedelbart.
lördag 30 januari 2010
SVT
Ternström stoppad i kärnkraftsdebatten
Publicerad 28 januari 2010 - 19:51Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:40
"Det är inte värdigt en demokrati". Så sammanfattar skådespelaren och riksdagsledamoten Solveig Ternström sitt eget partis sätt att hantera kärnkraftsfrågan.
Nu överväger hon att lämna partiet, efter ett samtal från partikansliet där hon anser att Centerns partiledre Maud Olofsson pressade henne av avstå från att delta i riksdagsdebatten.
-Jag vill förstå henne för att jag tror att hon har haft det jobbigt. Men det som har hänt ska inte hända i en demokrati, säger Solveig Ternström i Aktuellt.
För ett år sedan, den femte februari, valde Maud Olofsson att göra upp med de övriga partiledarna i regeringen om att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i de befintliga verken.
För Centerpartiet, som allt sedan omröstningen 1980 har varit kärnkraftsmotståndare, var det en historisk upplevelse.
I dag kan Aktuellt berätta hur det gick till och vilka konsekvenser det har fått.
Ledamöterna kallades hemDen fjärde februari, alltså dagen innan uppgörelsen, flygs alla Centerpartiets riksdagsledamöter hem från Strasbourg för att delta i ett brådskande möte. De får mycket knapphädig information om vad man ska ta ställning till. Riksdagsledamoten Solveig Ternström var med på mötet.
-Helt plötsligt blev det ett krismöte där partiledaren sa att nu måste man komma till någon typ av uppgörelse om kärnkraften. Hon sade att hon ville ha mandat från riksdagsledamöterna, berättar Solveig Ternström.
Och sedan kunde partiledningen berätta att en uppgörelse var klar. På frågan om hon hade fullt stöd från riksdagsgruppen blev Maud Olofssons svar:
-I riksdagsgruppen, som har diskuterat denna uppgörelse, mening för mening, finns ett fullt stöd för den.
Fyra ledamöter sade nejMen faktum är att fyra riksdagsledamöter sa nej till uppgörelsen: Kerstin Lundgren, Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström.
Trots det går partiledningen vidare och lämnar över förslaget till regeringen. Men när förslaget debatteras i riksdagen händer något mycket ovanligt.
Solveig Ternström vill delta i riksdagsdebatten och argumentera mot förlaget som hennes egen partiledare ska försvara. Men då får hon ett telefonsamtal från sitt eget partikansli.
-Från kansliet fick jag veta att näringsministern skulle inte gå upp i debatten om jag gick upp. Så det blev en slags utpressning, kan man säga. Men jag har ju samma rätt som hon att gå upp, jag är riksdagsledamot.
Kommer att rösta emotTernström valde att inte delta i debatten. Men tillsammans med Sven Bergström och Eva Selin Lindgren arbetade de i det tysta. Bland annat var de tydliga med att de faktiskt skulle rösta mot förslaget om det togs upp i riksdagen.
-Sven Bergström sade faktiskt till vid nästa gruppmöte att det finns en grupp som kommer att rösta emot om det kommer med.
Det har ännu inte kommit något lagförslag som tillåter nya kärnreaktorer, men medlemmarna i partiet har reagerat. Solveig Ternström överväger att lämna partiet på grund av det som hände.
-Jag vill gå ur hela partiet. Jag vill inte vara med.
Tuffa beslutMaud Olofsson har avböjt att svara på kritiken. Istället låter partiet riksdagsledamoten Claes Vesterteg svara.
-När man har kompromisser i en regerigsställning där det är tuffa beslut att ta så är det aldrig lätt när man hamnar i de här situationerna. Vi hade en diskussion om vilka som skulle vara med i debatten. Om det är värdigt en demokrati eller inte får stå för henne (Ternström). Däremot har vi ett demokratiskt arbetet i centerpartiet.
Love Benigh
SVT Aktuellt hade i kväll ett nästan 10 minuter långt inslag om hur det gick till när Centerpartiets ledning för ett år sedan drev igenom sitt svek i kärnkraftfrågan. Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström intervjuades och uttryckte mycket hård kritik. Dessutom fick vi veta att en fjärde riksdagsledamot, Kerstin Lundgren, inte heller accepterade partilinjen.Maud Olofsson vägrade att ställa upp i inslaget. I stället lät man riksdagsledamoten Claes Västerteg att kommentera.Aktuellts Margit Silberstein kommenterade dessutom.Inslaget finns på SVT Play http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
och börjar 2 minuter 10 sekunder in i programmetOckså Rapport-sändningen 19.30 hade ett inslag:"Stora sprickor inom Centern. Regeringens kärnkraftpolitik kan falla." http://svtplay.se/v/1866258/rapport/28_1_19_30?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1866258/sb,p103263,1,f,-1
Inslaget börjar tre minuter in på programmet. Bl a inrtervjuades Fredrik Reinfeldt./Lasse
Ternström stoppad i kärnkraftsdebatten
Publicerad 28 januari 2010 - 19:51Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:40
"Det är inte värdigt en demokrati". Så sammanfattar skådespelaren och riksdagsledamoten Solveig Ternström sitt eget partis sätt att hantera kärnkraftsfrågan.
Nu överväger hon att lämna partiet, efter ett samtal från partikansliet där hon anser att Centerns partiledre Maud Olofsson pressade henne av avstå från att delta i riksdagsdebatten.
-Jag vill förstå henne för att jag tror att hon har haft det jobbigt. Men det som har hänt ska inte hända i en demokrati, säger Solveig Ternström i Aktuellt.
För ett år sedan, den femte februari, valde Maud Olofsson att göra upp med de övriga partiledarna i regeringen om att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i de befintliga verken.
För Centerpartiet, som allt sedan omröstningen 1980 har varit kärnkraftsmotståndare, var det en historisk upplevelse.
I dag kan Aktuellt berätta hur det gick till och vilka konsekvenser det har fått.
Ledamöterna kallades hemDen fjärde februari, alltså dagen innan uppgörelsen, flygs alla Centerpartiets riksdagsledamöter hem från Strasbourg för att delta i ett brådskande möte. De får mycket knapphädig information om vad man ska ta ställning till. Riksdagsledamoten Solveig Ternström var med på mötet.
-Helt plötsligt blev det ett krismöte där partiledaren sa att nu måste man komma till någon typ av uppgörelse om kärnkraften. Hon sade att hon ville ha mandat från riksdagsledamöterna, berättar Solveig Ternström.
Och sedan kunde partiledningen berätta att en uppgörelse var klar. På frågan om hon hade fullt stöd från riksdagsgruppen blev Maud Olofssons svar:
-I riksdagsgruppen, som har diskuterat denna uppgörelse, mening för mening, finns ett fullt stöd för den.
Fyra ledamöter sade nejMen faktum är att fyra riksdagsledamöter sa nej till uppgörelsen: Kerstin Lundgren, Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström.
Trots det går partiledningen vidare och lämnar över förslaget till regeringen. Men när förslaget debatteras i riksdagen händer något mycket ovanligt.
Solveig Ternström vill delta i riksdagsdebatten och argumentera mot förlaget som hennes egen partiledare ska försvara. Men då får hon ett telefonsamtal från sitt eget partikansli.
-Från kansliet fick jag veta att näringsministern skulle inte gå upp i debatten om jag gick upp. Så det blev en slags utpressning, kan man säga. Men jag har ju samma rätt som hon att gå upp, jag är riksdagsledamot.
Kommer att rösta emotTernström valde att inte delta i debatten. Men tillsammans med Sven Bergström och Eva Selin Lindgren arbetade de i det tysta. Bland annat var de tydliga med att de faktiskt skulle rösta mot förslaget om det togs upp i riksdagen.
-Sven Bergström sade faktiskt till vid nästa gruppmöte att det finns en grupp som kommer att rösta emot om det kommer med.
Det har ännu inte kommit något lagförslag som tillåter nya kärnreaktorer, men medlemmarna i partiet har reagerat. Solveig Ternström överväger att lämna partiet på grund av det som hände.
-Jag vill gå ur hela partiet. Jag vill inte vara med.
Tuffa beslutMaud Olofsson har avböjt att svara på kritiken. Istället låter partiet riksdagsledamoten Claes Vesterteg svara.
-När man har kompromisser i en regerigsställning där det är tuffa beslut att ta så är det aldrig lätt när man hamnar i de här situationerna. Vi hade en diskussion om vilka som skulle vara med i debatten. Om det är värdigt en demokrati eller inte får stå för henne (Ternström). Däremot har vi ett demokratiskt arbetet i centerpartiet.
Love Benigh
SVT Aktuellt hade i kväll ett nästan 10 minuter långt inslag om hur det gick till när Centerpartiets ledning för ett år sedan drev igenom sitt svek i kärnkraftfrågan. Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström intervjuades och uttryckte mycket hård kritik. Dessutom fick vi veta att en fjärde riksdagsledamot, Kerstin Lundgren, inte heller accepterade partilinjen.Maud Olofsson vägrade att ställa upp i inslaget. I stället lät man riksdagsledamoten Claes Västerteg att kommentera.Aktuellts Margit Silberstein kommenterade dessutom.Inslaget finns på SVT Play http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
och börjar 2 minuter 10 sekunder in i programmetOckså Rapport-sändningen 19.30 hade ett inslag:"Stora sprickor inom Centern. Regeringens kärnkraftpolitik kan falla." http://svtplay.se/v/1866258/rapport/28_1_19_30?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1866258/sb,p103263,1,f,-1
Inslaget börjar tre minuter in på programmet. Bl a inrtervjuades Fredrik Reinfeldt./Lasse
Centerspricka kan fälla kärnkraftsfrågan
Centerspricka kan fälla kärnkraftsfrågan
Publicerad 28 januari 2010 - 19:23Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:37
Kärnkraftsuppgörelsen förra året mellan de borgerliga partierna omsätts nu i praktisk politik med de konkreta lagförslag som krävs för att öppna upp för fortsatt kärnkraft. Enligt vad Rapport erfar lämnas en lagrådsremiss inom kort över till lagrådet. En proposition ska sedan läggas på riksdagens bord den 22 mars.
-Alliansen levererar. Vi lägger nu en gammal avvecklingspolitik bakom oss. Vi har tre tydliga ben: förnybar energi, kärnkraft och vattenkraft i ett land som behöver mycket energi. Sverige är ett vidsträckt land med ett kallt klimat som behöver mycket energi, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Ledamöter mot uppgörelsenMen frågan är om kärnkraftsuppgörelsen håller. I Aktuellt kritiseras den hårt av flera centerpartistiska riksdagsledamöter. Fyra riksdagsledamöter är helt emot uppgörelsen. Fullföljer de denna linje i en omröstning i riksdagen riskerar regeringen att förlora sin majoritet.
Det borgerliga blocket har 178 ledamöter, det rödgröna 171. Röstar fyra borgerliga ledamöter för avslag tillsammans med de rödgröna får de sammanlagt 175 röster mot regeringens 174. Bland de centerpartister som är emot kärnkraftsuppgörelsen finns bland andra Solveig Ternström och Sven Bergström.
Tio nya reaktorerDen kommande lagrådsremissen innehåller flera förslag till lagändringar, bland annat att förbudet från 1984 mot nybyggnad av kärnkraft ska avskaffas. Dessutom föreslås att lagen från 1997 om kärnkraftsaveckling rivs upp och att tillstånd ska kunna ges för att bygga maximalt tio nya reaktorer på de platser där kärnkraftverk redan i dag är lokaliserade. När dessa reaktorer är för gamla och behöver bytas ut ska här alltså kunna byggas nya.
Ett viktigt skäl till att Centerpartiet gick med på att behålla kärnkraften även i framtiden var att uppgörelsen med de övriga borgerliga partierna också innehöll satsningar på alternativa energikällor, krav som centern länge har drivit.
Politisk rysareMen kritiken internt i Centerpartiet mot partiledningens sätt att driva igenom den här uppgörelsen har varit hård och utgör nu ett reellt hot mot det lagförslag regeringen snart lägger fram. Risken för regeringen är att kärnkraftsfrågan blir en politisk rysare av samma storlek som när FRA-lagen skulle röstas igenom riksdagen sommaren 2008.
De kritiska riksdagsledamöterna kommer nu att utsättas för ett hårt internt tryck för att rätta in sig i partiledet. Frågan är om de klarar av att stå emot detta.
Mats Knutson
Hej!För er som missade Aktuellt- och Rapport-inslagen under torsdagen så finns här några länkar (det blir säkert mer i media i morgon).
http://playrapport.se/video/1866247 (intervju med kritiska c-partister, Rapport)http://svt.se/2.22620/1.1866007/ternstrom_stoppad_i_karnkraftsdebatten (både text och Rapportinslag)
http://svt.se/2.22620/1.1866146/centerspricka_kan_falla_karnkraftsfragan (bakgrund, text)Nu gäller det att stödja dessa modiga politiker så att de stannar kvar i riksdagen mandatperioden ut och röstar enligt sin övertygelse! Om de ska orka med den interna mobbningen så behöver de mycket stöd utifrån. Jag förstår om de funderar på att lämna partiet och riksdagen, men då skulle de bara ersättas av nästa på listan och då skulle Maud vinna! Lämna gärna Centern (det skulle jag också ha gjort i ett sådant läge), men härda ut till valet eller åtminstone till efter omröstningen i mars! Aldrig, aldrig får vi ge upp och det är nu det gäller, minst lika mycket som för 30 år sedan! Nu finns alternativen, starkare än någonsin förr.Malin
Publicerad 28 januari 2010 - 19:23Uppdaterad 28 januari 2010 - 21:37
Kärnkraftsuppgörelsen förra året mellan de borgerliga partierna omsätts nu i praktisk politik med de konkreta lagförslag som krävs för att öppna upp för fortsatt kärnkraft. Enligt vad Rapport erfar lämnas en lagrådsremiss inom kort över till lagrådet. En proposition ska sedan läggas på riksdagens bord den 22 mars.
-Alliansen levererar. Vi lägger nu en gammal avvecklingspolitik bakom oss. Vi har tre tydliga ben: förnybar energi, kärnkraft och vattenkraft i ett land som behöver mycket energi. Sverige är ett vidsträckt land med ett kallt klimat som behöver mycket energi, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Ledamöter mot uppgörelsenMen frågan är om kärnkraftsuppgörelsen håller. I Aktuellt kritiseras den hårt av flera centerpartistiska riksdagsledamöter. Fyra riksdagsledamöter är helt emot uppgörelsen. Fullföljer de denna linje i en omröstning i riksdagen riskerar regeringen att förlora sin majoritet.
Det borgerliga blocket har 178 ledamöter, det rödgröna 171. Röstar fyra borgerliga ledamöter för avslag tillsammans med de rödgröna får de sammanlagt 175 röster mot regeringens 174. Bland de centerpartister som är emot kärnkraftsuppgörelsen finns bland andra Solveig Ternström och Sven Bergström.
Tio nya reaktorerDen kommande lagrådsremissen innehåller flera förslag till lagändringar, bland annat att förbudet från 1984 mot nybyggnad av kärnkraft ska avskaffas. Dessutom föreslås att lagen från 1997 om kärnkraftsaveckling rivs upp och att tillstånd ska kunna ges för att bygga maximalt tio nya reaktorer på de platser där kärnkraftverk redan i dag är lokaliserade. När dessa reaktorer är för gamla och behöver bytas ut ska här alltså kunna byggas nya.
Ett viktigt skäl till att Centerpartiet gick med på att behålla kärnkraften även i framtiden var att uppgörelsen med de övriga borgerliga partierna också innehöll satsningar på alternativa energikällor, krav som centern länge har drivit.
Politisk rysareMen kritiken internt i Centerpartiet mot partiledningens sätt att driva igenom den här uppgörelsen har varit hård och utgör nu ett reellt hot mot det lagförslag regeringen snart lägger fram. Risken för regeringen är att kärnkraftsfrågan blir en politisk rysare av samma storlek som när FRA-lagen skulle röstas igenom riksdagen sommaren 2008.
De kritiska riksdagsledamöterna kommer nu att utsättas för ett hårt internt tryck för att rätta in sig i partiledet. Frågan är om de klarar av att stå emot detta.
Mats Knutson
Hej!För er som missade Aktuellt- och Rapport-inslagen under torsdagen så finns här några länkar (det blir säkert mer i media i morgon).
http://playrapport.se/video/1866247 (intervju med kritiska c-partister, Rapport)http://svt.se/2.22620/1.1866007/ternstrom_stoppad_i_karnkraftsdebatten (både text och Rapportinslag)
http://svt.se/2.22620/1.1866146/centerspricka_kan_falla_karnkraftsfragan (bakgrund, text)Nu gäller det att stödja dessa modiga politiker så att de stannar kvar i riksdagen mandatperioden ut och röstar enligt sin övertygelse! Om de ska orka med den interna mobbningen så behöver de mycket stöd utifrån. Jag förstår om de funderar på att lämna partiet och riksdagen, men då skulle de bara ersättas av nästa på listan och då skulle Maud vinna! Lämna gärna Centern (det skulle jag också ha gjort i ett sådant läge), men härda ut till valet eller åtminstone till efter omröstningen i mars! Aldrig, aldrig får vi ge upp och det är nu det gäller, minst lika mycket som för 30 år sedan! Nu finns alternativen, starkare än någonsin förr.Malin
torsdag 28 januari 2010
"Radioaktiv politik låser fast Sverige i kärnkraftsberoende"
Föreningen Greenpeace Norden
"Radioaktiv politik låser fast Sverige i kärnkraftsberoende"
2010-01-28 16:38
Regeringen beslutade idag att bevilja tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1-3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Effekthöjning är en allvarlig kompromiss med säkerhet i en av världens mest oberäkneliga energiformer
- Regeringen begår ett jättemisstag, men beslutet är en följd av en politik som successivt blivit allt mer radioaktiv och är på väg att låsa fast Sverige i ett onödigt kärnkraftsberoende, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
- En höjning av den termiska effekten sänker säkerhetsmarginalerna och ökar riskerna för utsläpp av radioaktiva ämnen.- Utvecklingen av ett effektivt och robust energisystem baserat på förnybar energi borde vara högsta prioritet för Sverige. Istället tillåter regeringen att miljarder ska satsas på kärnkraft och inte för att utveckla framtidens energi- och klimatlösningar.
- Med kärnkraftssatsningar låser regeringen fast Sverige i ett fortsatt kärnkraftsberoende som kommer att blockera tillväxten av svensk energieffektiv och förnybar teknik.
Under vintern har kärnkraften visat att den inte går att räkna med. När Sverige behövde energi som mest stod flera svenska kärnreaktorer stilla, och vi fick elda med olja istället.
Kontakt:
Ludvig Tillman, ansvarig för kraftomställningen,
Greenpeace 0702716437
Jesper Liveröd, pressekreterare 0703405414
Regeringen beslutade idag att bevilja tillstånd att höja effekten i> reaktorerna 1-3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Effekthöjning är en allvarlig kompromiss med säkerhet i en av världens mest oberäkneliga energiformer.
- Regeringen begår ett jättemisstag, men beslutet är en följd av en politik som successivt blivit allt mer radioaktiv och är på väg att låsa fast Sverige i ett onödigt kärnkraftsberoende, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
- En höjning av den termiska effekten sänker säkerhetsmarginalerna och ökar riskerna för utsläpp av radioaktiva ämnen.
- Utvecklingen av ett effektivt och robust energisystem baserat på förnybar energi borde vara högsta prioritet för Sverige. Istället tillåter regeringen att miljarder ska satsas på kärnkraft och inte för att utveckla framtidens energi- och klimatlösningar.
- Med kärnkraftssatsningar låser regeringen fast Sverige i ett fortsatt kärnkraftsberoende som kommer att blockera tillväxten av svensk energieffektiv och förnybar teknik.
Under vintern har kärnkraften visat att den inte går att räkna med. När Sverige behövde energi som mest stod flera svenska kärnreaktorer stilla, och vi fick elda med olja istället.
*Kontakt:* Ludvig Tillman, ansvarig för kraftomställningen, Greenpeace 0702716437
Jesper Liveröd, pressekreterare 0703405414
Jesper Liveröd Press Officer> Greenpeace Nordic
+ 46(0)70 340 54 14 + 46(0)8 702 78 46
Greenpeace> Hökens gata 2, Box 151 64> 104 65 Stockholm Sweden
jesper.liverod@greenpeace.org
"Radioaktiv politik låser fast Sverige i kärnkraftsberoende"
2010-01-28 16:38
Regeringen beslutade idag att bevilja tillstånd att höja effekten i reaktorerna 1-3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Effekthöjning är en allvarlig kompromiss med säkerhet i en av världens mest oberäkneliga energiformer
- Regeringen begår ett jättemisstag, men beslutet är en följd av en politik som successivt blivit allt mer radioaktiv och är på väg att låsa fast Sverige i ett onödigt kärnkraftsberoende, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
- En höjning av den termiska effekten sänker säkerhetsmarginalerna och ökar riskerna för utsläpp av radioaktiva ämnen.- Utvecklingen av ett effektivt och robust energisystem baserat på förnybar energi borde vara högsta prioritet för Sverige. Istället tillåter regeringen att miljarder ska satsas på kärnkraft och inte för att utveckla framtidens energi- och klimatlösningar.
- Med kärnkraftssatsningar låser regeringen fast Sverige i ett fortsatt kärnkraftsberoende som kommer att blockera tillväxten av svensk energieffektiv och förnybar teknik.
Under vintern har kärnkraften visat att den inte går att räkna med. När Sverige behövde energi som mest stod flera svenska kärnreaktorer stilla, och vi fick elda med olja istället.
Kontakt:
Ludvig Tillman, ansvarig för kraftomställningen,
Greenpeace 0702716437
Jesper Liveröd, pressekreterare 0703405414
Regeringen beslutade idag att bevilja tillstånd att höja effekten i> reaktorerna 1-3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Effekthöjning är en allvarlig kompromiss med säkerhet i en av världens mest oberäkneliga energiformer.
- Regeringen begår ett jättemisstag, men beslutet är en följd av en politik som successivt blivit allt mer radioaktiv och är på väg att låsa fast Sverige i ett onödigt kärnkraftsberoende, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
- En höjning av den termiska effekten sänker säkerhetsmarginalerna och ökar riskerna för utsläpp av radioaktiva ämnen.
- Utvecklingen av ett effektivt och robust energisystem baserat på förnybar energi borde vara högsta prioritet för Sverige. Istället tillåter regeringen att miljarder ska satsas på kärnkraft och inte för att utveckla framtidens energi- och klimatlösningar.
- Med kärnkraftssatsningar låser regeringen fast Sverige i ett fortsatt kärnkraftsberoende som kommer att blockera tillväxten av svensk energieffektiv och förnybar teknik.
Under vintern har kärnkraften visat att den inte går att räkna med. När Sverige behövde energi som mest stod flera svenska kärnreaktorer stilla, och vi fick elda med olja istället.
*Kontakt:* Ludvig Tillman, ansvarig för kraftomställningen, Greenpeace 0702716437
Jesper Liveröd, pressekreterare 0703405414
Jesper Liveröd Press Officer> Greenpeace Nordic
+ 46(0)70 340 54 14 + 46(0)8 702 78 46
Greenpeace> Hökens gata 2, Box 151 64> 104 65 Stockholm Sweden
jesper.liverod@greenpeace.org
lördag 23 januari 2010
Nu jämnas marken för nya, svenska reaktorer...
Nu jämnas marken för nya, svenska reaktorer.
Om två månader läggs regeringens förslag till ändrade lagar om kärnkraften. Vårriksdagen förväntas ta den nya lagen, som kan träda i kraft den första juli i år.
Därefter blir det möjligt för kärnkraftsägarna att ersätta sina gamla reaktorer med nya.
- Men det är fråga om ett kontrollerat generationsskifte, säger utredaren Ingvar Persson på Miljödepartementet.
- En förutsättning är att kärnkraften går att förena med utvecklingen av förnybar elproduktion, exempelvis nya vindkraftsparker.
Enligt lagförslaget får de nuvarande reaktorägarna bygga nya reaktorer på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk. Men först sedan en gammal reaktor tagits ur bruk för gott. Och om den nuvarande ägaren inte vill eller har råd att bygga nytt, så kan någon annan en annan få tillstånd att uppföra en ersättningsreaktor.
- Men det får inte finns fler än tio reaktorer, säger Ingvar Persson.
- Däremot spelar effekten ingen roll. En reaktor på 600 megawatt kan ersättas med en på 1 800 megawatt.
Begränsningen av antalet reaktorer gör att det sannolikt kommer att byggas mycket stora reaktorer. Mängden svensk kärnkraftsel kan därmed komma at flerfaldigas, om lagen går igenom.
Men även om det inte byggs nya reaktorer har effekten från de nuvarande kärnkraftverken ökat med mellan tio och trettio procent sedan de byggdes. Bland annat genom de omfattande ombyggnader som fått reaktorerna att stå stilla under vintern.
Tillsammans med den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer det därmed att bli ett ordentligt överskott av elproduktion i Sverige runt 2020. Kärnkraftsägarna har därför inte särskilt bråttom med nya byggplaner.
- Vi kan inte fatta beslut nu, säger Lennart Fredenberg på Eon. Men vi vill medverka till att öppna dörren för nya reaktorer.
Eons första reaktor i Oskarshamn, O1, har 38 år på nacken och kan behöva bytas ut mot en O4:a. Det skulle kunna innebära en effektökning från O1:ans 500 megawatt till O4:ans 1 800 megawatt.
- Vi är beredda när det behövs, om det är lönsamt, om politikerna vill och det accepteras av opinionen, säger Lennart Fredenberg.
Samma sak gäller för Vattenfall och Fortum. Det framgick tydligt vid Elforsks konferens om nya reaktorer i torsdags, där hela kärnkraftsetablissemanget var samlat:
- Det viktigaste nu är att få lagen i kraft och politisk stabilitet, säger Eva Halldén på Vattenfall.
- Någon gång kommer vi till en punkt där de nuvarande reaktorerna gjort sitt. Det måste vi förbereda oss för redan nu.
Den punkten inträffar mellan 2020 och 2030, är de tre kärnkraftsägarna överens om. Då passerar många reaktorer femtioårsstrecket.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Här är industrins nya drömreaktor
Förslaget som bäddar för ny kärnkraft
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Av: Anders WalleriusPublicerad igår, 13:29 55 kommentarer Senaste av Gråsosse igår, 23:54
Det svenska elnätet sätts på hårda prov om kärnkraften byggs ut, och alla vindkraftsplaner sätts i verket. Och ett framtida elöverskott måste exporteras söder- eller österut. - Det kräver förstärkning av kapaciteten i elöverföringen, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.
- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.
På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.
- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.
- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.
Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.
- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.
Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.
Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).
- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.
Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.
Om två månader läggs regeringens förslag till ändrade lagar om kärnkraften. Vårriksdagen förväntas ta den nya lagen, som kan träda i kraft den första juli i år.
Därefter blir det möjligt för kärnkraftsägarna att ersätta sina gamla reaktorer med nya.
- Men det är fråga om ett kontrollerat generationsskifte, säger utredaren Ingvar Persson på Miljödepartementet.
- En förutsättning är att kärnkraften går att förena med utvecklingen av förnybar elproduktion, exempelvis nya vindkraftsparker.
Enligt lagförslaget får de nuvarande reaktorägarna bygga nya reaktorer på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk. Men först sedan en gammal reaktor tagits ur bruk för gott. Och om den nuvarande ägaren inte vill eller har råd att bygga nytt, så kan någon annan en annan få tillstånd att uppföra en ersättningsreaktor.
- Men det får inte finns fler än tio reaktorer, säger Ingvar Persson.
- Däremot spelar effekten ingen roll. En reaktor på 600 megawatt kan ersättas med en på 1 800 megawatt.
Begränsningen av antalet reaktorer gör att det sannolikt kommer att byggas mycket stora reaktorer. Mängden svensk kärnkraftsel kan därmed komma at flerfaldigas, om lagen går igenom.
Men även om det inte byggs nya reaktorer har effekten från de nuvarande kärnkraftverken ökat med mellan tio och trettio procent sedan de byggdes. Bland annat genom de omfattande ombyggnader som fått reaktorerna att stå stilla under vintern.
Tillsammans med den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer det därmed att bli ett ordentligt överskott av elproduktion i Sverige runt 2020. Kärnkraftsägarna har därför inte särskilt bråttom med nya byggplaner.
- Vi kan inte fatta beslut nu, säger Lennart Fredenberg på Eon. Men vi vill medverka till att öppna dörren för nya reaktorer.
Eons första reaktor i Oskarshamn, O1, har 38 år på nacken och kan behöva bytas ut mot en O4:a. Det skulle kunna innebära en effektökning från O1:ans 500 megawatt till O4:ans 1 800 megawatt.
- Vi är beredda när det behövs, om det är lönsamt, om politikerna vill och det accepteras av opinionen, säger Lennart Fredenberg.
Samma sak gäller för Vattenfall och Fortum. Det framgick tydligt vid Elforsks konferens om nya reaktorer i torsdags, där hela kärnkraftsetablissemanget var samlat:
- Det viktigaste nu är att få lagen i kraft och politisk stabilitet, säger Eva Halldén på Vattenfall.
- Någon gång kommer vi till en punkt där de nuvarande reaktorerna gjort sitt. Det måste vi förbereda oss för redan nu.
Den punkten inträffar mellan 2020 och 2030, är de tre kärnkraftsägarna överens om. Då passerar många reaktorer femtioårsstrecket.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Här är industrins nya drömreaktor
Förslaget som bäddar för ny kärnkraft
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Av: Anders WalleriusPublicerad igår, 13:29 55 kommentarer Senaste av Gråsosse igår, 23:54
Det svenska elnätet sätts på hårda prov om kärnkraften byggs ut, och alla vindkraftsplaner sätts i verket. Och ett framtida elöverskott måste exporteras söder- eller österut. - Det kräver förstärkning av kapaciteten i elöverföringen, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.
- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.
På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.
- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.
- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.
Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.
- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.
Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.
Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).
- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.
Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.
torsdag 19 november 2009
Gustaf Fridolin om Olofsson o Vattenfall...
SvD
Olofsson gav Vattenfall fria tyglar
Publicerad: 17 november 2009, 04.46. Senast ändrad: 17 november 2009, 08.37
REGERINGENS ANSVAR Att bubblan Vattenfall slutligen sprack är inte förvånande, däremot att det sker under en borgerlig regering. Trots svidande borgerlig kritik mot hur S styrde bolaget har kontrollen minskat ännu mer under näringsminister Maud Olofsson, skriver Gustav Fridolin.
Bubblan Vattenfall har spruckit. Det förvånar inte. Är det något finanskrisen visat så är det att storleken på ett bolag inte avgör stabiliteten. Ett stort bolag, särskilt på en marknad som den för energiförsörjning, riskerar kastas mellan de skiftande juridiska skär som politiken i olika länder skapat. Regeringar har ändå försvarat att Vattenfall växt sig till en europeisk storspelare, trots riskerna med stora intressen i kol- och kärnkraft och konsekvenserna i form av massiva koldioxid- utsläpp, med att bolaget därigenom kan ta en ledande roll i klimatomställningen. Men någon sådan roll verkar Vattenfall aldrig ha varit intresserat av. Diskrepansen mellan den utlovade rollen och den roll bolaget faktiskt tagit sig utgör bubblan som nu spricker.
Det som förvånar mig är att detta sker under en borgerlig regering. Förra mandatperioden satt jag som ledamot i konstitutionsutskottet i samtal med de borgerliga partiernas före-trädare och diskuterade statens ägarstyrning. Att vi hade skiftande idéer om energipolitiken spelade ingen roll, när uppgiften var att formellt granska om den socialdemokratiska regeringen hanterat Vattenfall i enlighet med de krav riksdagen satt upp. Vår gemensamma kritik, som samlade en riksdagsmajoritet, var svidande.
Våren 2003 uttalade vi om investeringarna i tysk kolkraft: ”Det torde vara rätt uppenbart att dessa investeringar inte står i en överensstämmelse med den långsiktiga inriktning som ligger till grund för den politiskt beslutade omställningen av energisystemet i Sverige. … Det sätt på vilket Vattenfall uppträtt kan inte anses ha varit väl förenligt med vad riksdagen beslutat”. Våren 2005 tydliggjordes att ”regeringen brustit i genomförandet av riksdagens beslut när det gäller Vattenfall”.
Jag inbillade mig att denna samsyn i behovet av ägarstyrning skulle bli vägledande för Maud Olofsson. Men istället för ökad formell styrning verkar Vattenfalls ledning haft att rätta sig efter medieuttalanden. Det har gett ännu större frihet att förvalta bolaget efter andra
intressen än de som är kopplade till att det ägs av Sveriges medborgare.
Ibland har Lars G Josefssons kontakter med den tyska förbundskanslern Angela Merkel framstått som mer omfattande än dialogen med näringsdepartementet. Vattenfall har stundtals blivit en politisk aktör som verkat stick i stäv med det som landet Sverige drivit, som när bolaget deltog i lobbying mot EU-parlamentariker för att främja kolindustrins intressen.
De frågor som hamnat i centrum för den öppna konflikt som nu förstör värden i en av skatte- betalarnas största tillgångar är avslöjande. Avtalet som slutits runt ansvaret vid en kärnkrafts- olycka i Tyskland varskor om risktagandet i att svenska statens bolag söker en dominerande ställning utomlands. Det finns ingen anledning att i Berlin acceptera att vinsterna på tyskarnas energianvändning tillfaller svenska staten, men att risken som är kopplad till kärnkraftsdrift ska bäras av samma tyskar.
För den som inte sett de tyska byar som skövlats av Vattenfall så åskådliggör bolagets planer på att sälja det svenska elnätet för att frigöra kapital till köp av kärnkraft i Storbritannien det aggressiva intresse man haft att tillskansa sig större marknads- andelar. Det kan kontrasteras mot svårigheterna man haft att uppfylla riksdagens vilja att kraftigt öka andelen förnybar energi. Det är uppenbart inte riksdagens mål med ägandet som utgjort Vattenfalls prioritetsordning.
Det finns en anledning till att energipolitiken fått en extra- ordinär roll i svensk politik, att den fällt regeringar, krävt blocköverskridande överenskommelser och, med undantag för en parentes som inleddes strax före förra valet och vars slut det här intermezzot får oss att ana, omöjliggjort all intimare borgerlig samling. Energipolitiken är central för vilket samhälle man vill ha. Här står ideologiska överväganden mot varandra – som småskalighet mot stordrift eller hållbarhet mot ändlighet – och idag är det huvudsakligen på denna arena det avgörs om vi som mänsklighet ska klara klimatutmaningen.
Problemen att styra Vattenfall verkar, oavsett regering, bottna i att man skiljer mellan de miljömässiga målen som politiska överväganden i bred samsyn lett fram till och affärsmässigheten. Men här finns ingen motsättning. Flera svenska privata aktörer tar idag större klimatansvar och anledningen till detta är uppenbar: den som tar täten i omställningen får ett försprång på marknaden. När alla länder samtidigt söker hållbara energilösningar, är det i den riktningen den största utvecklingspotentialen på energimarknaden går att finna.
GUSTAV FRIDOLIN
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (MP) 2002–20
Olofsson gav Vattenfall fria tyglar
Publicerad: 17 november 2009, 04.46. Senast ändrad: 17 november 2009, 08.37
REGERINGENS ANSVAR Att bubblan Vattenfall slutligen sprack är inte förvånande, däremot att det sker under en borgerlig regering. Trots svidande borgerlig kritik mot hur S styrde bolaget har kontrollen minskat ännu mer under näringsminister Maud Olofsson, skriver Gustav Fridolin.
Bubblan Vattenfall har spruckit. Det förvånar inte. Är det något finanskrisen visat så är det att storleken på ett bolag inte avgör stabiliteten. Ett stort bolag, särskilt på en marknad som den för energiförsörjning, riskerar kastas mellan de skiftande juridiska skär som politiken i olika länder skapat. Regeringar har ändå försvarat att Vattenfall växt sig till en europeisk storspelare, trots riskerna med stora intressen i kol- och kärnkraft och konsekvenserna i form av massiva koldioxid- utsläpp, med att bolaget därigenom kan ta en ledande roll i klimatomställningen. Men någon sådan roll verkar Vattenfall aldrig ha varit intresserat av. Diskrepansen mellan den utlovade rollen och den roll bolaget faktiskt tagit sig utgör bubblan som nu spricker.
Det som förvånar mig är att detta sker under en borgerlig regering. Förra mandatperioden satt jag som ledamot i konstitutionsutskottet i samtal med de borgerliga partiernas före-trädare och diskuterade statens ägarstyrning. Att vi hade skiftande idéer om energipolitiken spelade ingen roll, när uppgiften var att formellt granska om den socialdemokratiska regeringen hanterat Vattenfall i enlighet med de krav riksdagen satt upp. Vår gemensamma kritik, som samlade en riksdagsmajoritet, var svidande.
Våren 2003 uttalade vi om investeringarna i tysk kolkraft: ”Det torde vara rätt uppenbart att dessa investeringar inte står i en överensstämmelse med den långsiktiga inriktning som ligger till grund för den politiskt beslutade omställningen av energisystemet i Sverige. … Det sätt på vilket Vattenfall uppträtt kan inte anses ha varit väl förenligt med vad riksdagen beslutat”. Våren 2005 tydliggjordes att ”regeringen brustit i genomförandet av riksdagens beslut när det gäller Vattenfall”.
Jag inbillade mig att denna samsyn i behovet av ägarstyrning skulle bli vägledande för Maud Olofsson. Men istället för ökad formell styrning verkar Vattenfalls ledning haft att rätta sig efter medieuttalanden. Det har gett ännu större frihet att förvalta bolaget efter andra
intressen än de som är kopplade till att det ägs av Sveriges medborgare.
Ibland har Lars G Josefssons kontakter med den tyska förbundskanslern Angela Merkel framstått som mer omfattande än dialogen med näringsdepartementet. Vattenfall har stundtals blivit en politisk aktör som verkat stick i stäv med det som landet Sverige drivit, som när bolaget deltog i lobbying mot EU-parlamentariker för att främja kolindustrins intressen.
De frågor som hamnat i centrum för den öppna konflikt som nu förstör värden i en av skatte- betalarnas största tillgångar är avslöjande. Avtalet som slutits runt ansvaret vid en kärnkrafts- olycka i Tyskland varskor om risktagandet i att svenska statens bolag söker en dominerande ställning utomlands. Det finns ingen anledning att i Berlin acceptera att vinsterna på tyskarnas energianvändning tillfaller svenska staten, men att risken som är kopplad till kärnkraftsdrift ska bäras av samma tyskar.
För den som inte sett de tyska byar som skövlats av Vattenfall så åskådliggör bolagets planer på att sälja det svenska elnätet för att frigöra kapital till köp av kärnkraft i Storbritannien det aggressiva intresse man haft att tillskansa sig större marknads- andelar. Det kan kontrasteras mot svårigheterna man haft att uppfylla riksdagens vilja att kraftigt öka andelen förnybar energi. Det är uppenbart inte riksdagens mål med ägandet som utgjort Vattenfalls prioritetsordning.
Det finns en anledning till att energipolitiken fått en extra- ordinär roll i svensk politik, att den fällt regeringar, krävt blocköverskridande överenskommelser och, med undantag för en parentes som inleddes strax före förra valet och vars slut det här intermezzot får oss att ana, omöjliggjort all intimare borgerlig samling. Energipolitiken är central för vilket samhälle man vill ha. Här står ideologiska överväganden mot varandra – som småskalighet mot stordrift eller hållbarhet mot ändlighet – och idag är det huvudsakligen på denna arena det avgörs om vi som mänsklighet ska klara klimatutmaningen.
Problemen att styra Vattenfall verkar, oavsett regering, bottna i att man skiljer mellan de miljömässiga målen som politiska överväganden i bred samsyn lett fram till och affärsmässigheten. Men här finns ingen motsättning. Flera svenska privata aktörer tar idag större klimatansvar och anledningen till detta är uppenbar: den som tar täten i omställningen får ett försprång på marknaden. När alla länder samtidigt söker hållbara energilösningar, är det i den riktningen den största utvecklingspotentialen på energimarknaden går att finna.
GUSTAV FRIDOLIN
riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (MP) 2002–20
onsdag 18 november 2009
Åtta aktivister ockuperar kärnkraftstransport...
Föreningen Greenpeace Norden
Uppdatering: Åtta aktivister ockuperar kärnkraftstransport
2009-11-18 10:29
Östersjön/Stockholm, tisdag 17 november - Totalt åtta aktivister från Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike fortsätter protesten ombord på transportfartyget som fraktar ånggeneratorer från den franska kärnkraftskoncernen AREVA och är på väg till bygget av Finlands femte reaktor, Olkiluoto 3.
Tidigare idag klättrade fyra nya Greenpeaceaktivister ombord fraktfartyget Happy Ranger i passagen mellan norra Öland och Gotland. Kaptenen stoppade först fartyget och kallade på den svenska kustbevakningen. Befälhavaren på Happy Ranger hävdade att fartyget bara har räddningsutrustning för åtta extra personer ombord. Efter en förhandling, som varade cirka en timme, valde två aktivister som klättrade ombord på fartyget redan under måndagen att lämna fartyget. Fartyget fortsätter nu sin transport mot Finland.
Greenpeace genomför aktionen för att protestera mot planerna på mer nordisk kärnkraft. Olkiluoto 3 har visat att det innebär oacceptabla säkerhetsbrister, underminerade klimatåtgärder och enorma merkostnader. Greenpeace kräver att den finska regeringen stoppar bygget av Olkiluoto 3 och uppmanar Sverige och alla andra länder som överväger ny kärnkraft att inte upprepa Finlands kärnkraftsmisstag.
Läs mer i Lauri Myllyvirtas blogg direkt från skeppet.
Senaste bilderna från dagens aktion finns här.
Bakgrund:
Protest mot kärnkraft trappas upp utanför Öland
Aktivister fortsätter protest mot kärnkraft i svenska vatten
Greenpeace-aktion i Östersjön mot ny nordisk kärnkraft
För mer information kontakta:
Martina Krüger, Greenpeace koordinator i energi- och klimatfrågor, 070 550 29 13
Jan Isakson, Greenpeace pressekreterare, 070 608 74 83
Lauri Myllyvirta, Greenpeace talesperson och en av aktivisterna ombord på Happy Ranger. Kontakta Jan Isakson för intervjuer med aktivisterna ombord.
Ludvig Tillman, Greenpeace talesperson i energi- och klimatfrågor, ombord på Arctic Sunrise, 070 271 64 37, sat: +31 207 122 616, +870 764 596 089.
Frågor om bilder och video från aktionen.
Jason White, +45 602 183 24
Uppdatering: Åtta aktivister ockuperar kärnkraftstransport
2009-11-18 10:29
Östersjön/Stockholm, tisdag 17 november - Totalt åtta aktivister från Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike fortsätter protesten ombord på transportfartyget som fraktar ånggeneratorer från den franska kärnkraftskoncernen AREVA och är på väg till bygget av Finlands femte reaktor, Olkiluoto 3.
Tidigare idag klättrade fyra nya Greenpeaceaktivister ombord fraktfartyget Happy Ranger i passagen mellan norra Öland och Gotland. Kaptenen stoppade först fartyget och kallade på den svenska kustbevakningen. Befälhavaren på Happy Ranger hävdade att fartyget bara har räddningsutrustning för åtta extra personer ombord. Efter en förhandling, som varade cirka en timme, valde två aktivister som klättrade ombord på fartyget redan under måndagen att lämna fartyget. Fartyget fortsätter nu sin transport mot Finland.
Greenpeace genomför aktionen för att protestera mot planerna på mer nordisk kärnkraft. Olkiluoto 3 har visat att det innebär oacceptabla säkerhetsbrister, underminerade klimatåtgärder och enorma merkostnader. Greenpeace kräver att den finska regeringen stoppar bygget av Olkiluoto 3 och uppmanar Sverige och alla andra länder som överväger ny kärnkraft att inte upprepa Finlands kärnkraftsmisstag.
Läs mer i Lauri Myllyvirtas blogg direkt från skeppet.
Senaste bilderna från dagens aktion finns här.
Bakgrund:
Protest mot kärnkraft trappas upp utanför Öland
Aktivister fortsätter protest mot kärnkraft i svenska vatten
Greenpeace-aktion i Östersjön mot ny nordisk kärnkraft
För mer information kontakta:
Martina Krüger, Greenpeace koordinator i energi- och klimatfrågor, 070 550 29 13
Jan Isakson, Greenpeace pressekreterare, 070 608 74 83
Lauri Myllyvirta, Greenpeace talesperson och en av aktivisterna ombord på Happy Ranger. Kontakta Jan Isakson för intervjuer med aktivisterna ombord.
Ludvig Tillman, Greenpeace talesperson i energi- och klimatfrågor, ombord på Arctic Sunrise, 070 271 64 37, sat: +31 207 122 616, +870 764 596 089.
Frågor om bilder och video från aktionen.
Jason White, +45 602 183 24
måndag 2 november 2009
Rödgrön regering säger nej...
Kärnkraften
"Rödgrön regering säger nej till ny kärnkraft"
Publicerat 2009-10-31 15:50
Vattenfall kommer inte att få bygga några nya kärnkraftverk om det blir en rödgrön regering i Sverige. Det sade Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand i Ekots lördagsintervju. Hon vill också ha särskilda skatteregler för friskolor.
Maria Wetterstrand tycker att det är mycket förvånande att Vattenfalls vd Lars G Josefsson i en radiointervju sagt att han inte tror att de rödgröna kommer att sätta några käppar i hjulet för nya kärnkraftverk i Sverige.
- Vi kommer inte att låta dem bygga några nya kärnkraftverk i Sverige. Det rimliga är att återinföra förbudet mot nybygge av kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand i lördagsintervjun.
Hon hänvisar till att det finns en överenskommelse mellan de rödgröna om att det inte ska byggas några nya kärnkraftverk i Sverige, och menar att det finns ett större folkligt stöd för att satsa på förnyelsebar energi.
Wetterstrands linje är att en eventuell rödgrön regering "ska sluta uppgradera kärnkraften och sen diskutera vilka kärnkraftverk som ska stängas".
Hon vill också sätta stopp för Vattenfalls engagemang i kolkraften.
- De driver ju lobbying i Bryssel för kolkraften. Det är inte en lämplig uppgift för ett statligt bolag.
.....................................................................................................................................
"Rödgrön regering säger nej till ny kärnkraft"
Publicerat 2009-10-31 15:50
Vattenfall kommer inte att få bygga några nya kärnkraftverk om det blir en rödgrön regering i Sverige. Det sade Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand i Ekots lördagsintervju. Hon vill också ha särskilda skatteregler för friskolor.
Maria Wetterstrand tycker att det är mycket förvånande att Vattenfalls vd Lars G Josefsson i en radiointervju sagt att han inte tror att de rödgröna kommer att sätta några käppar i hjulet för nya kärnkraftverk i Sverige.
- Vi kommer inte att låta dem bygga några nya kärnkraftverk i Sverige. Det rimliga är att återinföra förbudet mot nybygge av kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand i lördagsintervjun.
Hon hänvisar till att det finns en överenskommelse mellan de rödgröna om att det inte ska byggas några nya kärnkraftverk i Sverige, och menar att det finns ett större folkligt stöd för att satsa på förnyelsebar energi.
Wetterstrands linje är att en eventuell rödgrön regering "ska sluta uppgradera kärnkraften och sen diskutera vilka kärnkraftverk som ska stängas".
Hon vill också sätta stopp för Vattenfalls engagemang i kolkraften.
- De driver ju lobbying i Bryssel för kolkraften. Det är inte en lämplig uppgift för ett statligt bolag.
.....................................................................................................................................
Naturskyddsföreningen...
Kärnkraften
”Sveriges nya kärnkraftverk kommer att subventioneras”
Naturskyddsföreningen:
Regeringsutredning föreslår fortsatt subventionering av kärnkraften.
Centerpartiets krav på att ny kärnkraft inte ska subventioneras uppfylls inte i regeringens utredning om kärnkraften som presenteras i dag. De maximala belopp för ersättningskrav vid kärnkraftsolyckor som utredningen föreslår ligger långt under de kostnader som riskerar bli aktuella. Anledningen är att högre belopp skulle kunna skada industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär subventionering av kärnkraften är svårt att finna, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
I dag måndag tar miljöminister Andreas Carlgren emot den statliga utredning som ska visa hur Sverige kan bindas till avsevärt mer kärnkraft under resten av detta århundrade. En central fråga i utredningen rör de krav som Centerpartiet ställt för att gå med på ny kärnkraft i allianspartiernas energiöverenskommelse, krav som utredningens förslag inte möter.
Överenskommelsen innehöll ett viktigt ställningstagande: ny kärnkraft ska inte subventioneras. Principen är ett klart avsteg från praxis som sedan länge innebär stora subventioner av olika slag till kärnkraften. I dag kan jag avslöja att denna nya princip, som är helt bärande för allianspartiernas uppgörelse, riskerar att bli en papperstiger
Utredningen saknar till att börja med en analys av uranbrytningens kostnader för miljö och hälsa. Den lämnar heller inga förslag på hur kostnaderna för det ofärdiga slutförvaret av det högaktiva avfallet ska täckas. Förklaringen är att regeringen valt bort dessa centrala frågor i utredningsdirektiven, trots att Strålsäkerhetsmy.ndigheten nyligen framfört till regeringen att det finns en risk att de framtida avfallskostnaderna systematiskt har underskattats. Stora delar av kärnkraftens livscykel tillåts därmed även subventionering i fortsättningen.
Inte heller för regleringen av atomansvarigheten, det område som utredningen hade i uppgift att undersöka, lämnas förslag som är i närheten av att internalisera de risker som finns och de kostnader nte som kan uppstå vid olyckor av olika slag.
Bakgrunden till atomansvarigheten finns i de internationella avtal om atomenergi som utvecklats sedan 60-talet, främst Pariskonventionen om skadeståndsansvar med tilläggskonvention. Avtalen slår fast ett strikt ansvar för innehavaren av en kärnteknisk anläggning och numera kan staterna införa ett obegränsat skadeståndsansvar för en anläggningsinnehavare. Långt mer avgörande är dock vilket minimikrav på ersättning som bolagen, via exempelvis sina försäkringar, måste stå för vid en olycka. Detta så kallade referensbelopp ska enligt de nya internationella avtalen vara minst 700 miljoner euro. Utöver detta bär den aktuella staten ett ansvar på mellan 700 och 1.200 miljoner euro, såvida staten inte i sin tur binder kärnkraftsindustrin till samma – eller högre – nivå. Slutligen är staterna som kollektiv ansvariga för mellan 1.200 och 1.500 miljoner euro.
Siffran 700 miljoner euro har ingenting att göra med hur stora skadorna blir efter en atomolycka, utan är det maxbelopp som försäkringsbolagen accepterar i dag. Försäkringsbolagen vill inte heller försäkra personskada som inträffar tio år efter olyckor – det vill säga när många cancerfall uppkommer. Redan det säger en hel del om kärnkraftens stora risker: ingen vill ansvara för dem till fullo. Men det allvarligaste problemet är att en svår atomolycka kostar avsevärt mer än 700 miljoner euro. FN har exempelvis rapporterat att regeringen i enbart Ukraina uppskattade kostnaderna efter Tjernobylolyckan mellan åren 1986 och 2000 till 148 miljarder dollar.
I Sverige ligger det lagstadgade atomansvaret i dag på blott 470 miljoner euro, det vill säga klart lägre än de internationella avtalen. Vi kan nu avslöja att utredningen föreslår att anläggningsinnehavare blir ansvarsskyldiga upp till 700 miljoner euro, och till 1.200 miljoner euro i de fall anläggningen är ett kärnkraftverk. Utredningen vill också att ersättning från försäkring av kärnkraftsanläggningar som sådana enbart ska tillfalla det berörda kärnkraftsbolaget och inte dess moderbolag. Vid ett större haveri av ett kärnkraftverk kan detta belopp nå uppemot 2.000 miljoner euro. Eftersom ansvaret görs principiellt obegränsat och skadeståndsanspråk har förtur vid en olycka så gör konstruktionen att den aktuella summan kanaliseras från kärnkraftsbolagen till skadestånd. Det totala beloppet kan då bli 3.200 miljoner euro.
Visserligen innebär förslaget att ersättningskraven på kärnkraftsindustrin vid en allvarlig olycka ökar, men nivån ligger fortfarande långt under de kostnader som riskerar att bli aktuella. Ett motiv som varit viktigt när utredningen inte kräver högre finansiell täckning är att det kan vara negativt för industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär fortsatt subventionering av kärnkraften är svårt att finna.
I omvärlden varierar implementeringen av de internationella avtalen. I USA finns både ett anläggningsspecifikt och ett kollektivt ansvar, det senare uppgår till över 10.000 miljoner dollar, det vill säga cirka 300 procent högre än i Sverige.
Om förslagen från regeringens utredning genomförs skulle alltså regeringspartierna kraftigt bryta mot sin överenskommelse
Ett annat problem är att principen är tänkt att gälla enbart svenska subventioner. Statsstöd från andra länder som går till att bygga ut kärnkraft i Sverige tillåts. Reaktorbygget i Finland visar att detta är en högst relevant fråga. Nyligen gav franska staten ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro till det helstatliga franska konstruktionsbolaget AREVA, som bygger den nya finska reaktorn, för att bland annat möjliggöra hanteringen av kostnader för en lång rad konstruktionsfel, fleråriga förseningar och skadeståndskrav från den finska beställaren TVO.
I sammanfattning så innebär energiöverenskommelsen att utländska energibolag med statligt stöd kan bygga nya kärnkraftverk i Sverige och sälja elen till kontinenten där elpriserna är högre, utan att ägarna ansvarar för de risker och fulla miljö- och hälsokostnader som kärnkraften medför. I utbyte skulle svenska folket få vissa extra arbetstillfällen under konstruktion och drift men också ett avfall som kommande generationer tvingas ansvara för i hundratusentals år.
Detta är en helt ny inriktning på energipolitiken. Den ökar kraftigt beroendet av energi som inte är förnybar och ger ett livsfarligt avfall som det saknas metoder för att hantera. Inriktningen är oförenlig med erkända miljöprinciper om att förebygga avfall och satsa på det som kan förnyas. Forskning och många utredningar visar att Sverige kan hantera klimatproblemen, och hjälpa resten av världen att göra detsamma, utan ny kärnkraft. Redan EU:s och regeringens egna mål om effektivisering och förnybar energi visar att det inte behövs mer kärnkraft i Sverige – tvärtom talar teknik, ekonomi och miljö för att kärnkraften kan fortsätta att avvecklas på ett tryggt sätt.
Den utredning som Andreas Carlgren nu får ta emot löser inte problemet att om det inträffar en allvarlig olycka i Sverige får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten.
Mikael Karlssonordförande Naturskyddsföreningen
”Sveriges nya kärnkraftverk kommer att subventioneras”
Naturskyddsföreningen:
Regeringsutredning föreslår fortsatt subventionering av kärnkraften.
Centerpartiets krav på att ny kärnkraft inte ska subventioneras uppfylls inte i regeringens utredning om kärnkraften som presenteras i dag. De maximala belopp för ersättningskrav vid kärnkraftsolyckor som utredningen föreslår ligger långt under de kostnader som riskerar bli aktuella. Anledningen är att högre belopp skulle kunna skada industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär subventionering av kärnkraften är svårt att finna, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
I dag måndag tar miljöminister Andreas Carlgren emot den statliga utredning som ska visa hur Sverige kan bindas till avsevärt mer kärnkraft under resten av detta århundrade. En central fråga i utredningen rör de krav som Centerpartiet ställt för att gå med på ny kärnkraft i allianspartiernas energiöverenskommelse, krav som utredningens förslag inte möter.
Överenskommelsen innehöll ett viktigt ställningstagande: ny kärnkraft ska inte subventioneras. Principen är ett klart avsteg från praxis som sedan länge innebär stora subventioner av olika slag till kärnkraften. I dag kan jag avslöja att denna nya princip, som är helt bärande för allianspartiernas uppgörelse, riskerar att bli en papperstiger
Utredningen saknar till att börja med en analys av uranbrytningens kostnader för miljö och hälsa. Den lämnar heller inga förslag på hur kostnaderna för det ofärdiga slutförvaret av det högaktiva avfallet ska täckas. Förklaringen är att regeringen valt bort dessa centrala frågor i utredningsdirektiven, trots att Strålsäkerhetsmy.ndigheten nyligen framfört till regeringen att det finns en risk att de framtida avfallskostnaderna systematiskt har underskattats. Stora delar av kärnkraftens livscykel tillåts därmed även subventionering i fortsättningen.
Inte heller för regleringen av atomansvarigheten, det område som utredningen hade i uppgift att undersöka, lämnas förslag som är i närheten av att internalisera de risker som finns och de kostnader nte som kan uppstå vid olyckor av olika slag.
Bakgrunden till atomansvarigheten finns i de internationella avtal om atomenergi som utvecklats sedan 60-talet, främst Pariskonventionen om skadeståndsansvar med tilläggskonvention. Avtalen slår fast ett strikt ansvar för innehavaren av en kärnteknisk anläggning och numera kan staterna införa ett obegränsat skadeståndsansvar för en anläggningsinnehavare. Långt mer avgörande är dock vilket minimikrav på ersättning som bolagen, via exempelvis sina försäkringar, måste stå för vid en olycka. Detta så kallade referensbelopp ska enligt de nya internationella avtalen vara minst 700 miljoner euro. Utöver detta bär den aktuella staten ett ansvar på mellan 700 och 1.200 miljoner euro, såvida staten inte i sin tur binder kärnkraftsindustrin till samma – eller högre – nivå. Slutligen är staterna som kollektiv ansvariga för mellan 1.200 och 1.500 miljoner euro.
Siffran 700 miljoner euro har ingenting att göra med hur stora skadorna blir efter en atomolycka, utan är det maxbelopp som försäkringsbolagen accepterar i dag. Försäkringsbolagen vill inte heller försäkra personskada som inträffar tio år efter olyckor – det vill säga när många cancerfall uppkommer. Redan det säger en hel del om kärnkraftens stora risker: ingen vill ansvara för dem till fullo. Men det allvarligaste problemet är att en svår atomolycka kostar avsevärt mer än 700 miljoner euro. FN har exempelvis rapporterat att regeringen i enbart Ukraina uppskattade kostnaderna efter Tjernobylolyckan mellan åren 1986 och 2000 till 148 miljarder dollar.
I Sverige ligger det lagstadgade atomansvaret i dag på blott 470 miljoner euro, det vill säga klart lägre än de internationella avtalen. Vi kan nu avslöja att utredningen föreslår att anläggningsinnehavare blir ansvarsskyldiga upp till 700 miljoner euro, och till 1.200 miljoner euro i de fall anläggningen är ett kärnkraftverk. Utredningen vill också att ersättning från försäkring av kärnkraftsanläggningar som sådana enbart ska tillfalla det berörda kärnkraftsbolaget och inte dess moderbolag. Vid ett större haveri av ett kärnkraftverk kan detta belopp nå uppemot 2.000 miljoner euro. Eftersom ansvaret görs principiellt obegränsat och skadeståndsanspråk har förtur vid en olycka så gör konstruktionen att den aktuella summan kanaliseras från kärnkraftsbolagen till skadestånd. Det totala beloppet kan då bli 3.200 miljoner euro.
Visserligen innebär förslaget att ersättningskraven på kärnkraftsindustrin vid en allvarlig olycka ökar, men nivån ligger fortfarande långt under de kostnader som riskerar att bli aktuella. Ett motiv som varit viktigt när utredningen inte kräver högre finansiell täckning är att det kan vara negativt för industrins konkurrensförmåga. Ett tydligare tecken på att förslaget innebär fortsatt subventionering av kärnkraften är svårt att finna.
I omvärlden varierar implementeringen av de internationella avtalen. I USA finns både ett anläggningsspecifikt och ett kollektivt ansvar, det senare uppgår till över 10.000 miljoner dollar, det vill säga cirka 300 procent högre än i Sverige.
Om förslagen från regeringens utredning genomförs skulle alltså regeringspartierna kraftigt bryta mot sin överenskommelse
Ett annat problem är att principen är tänkt att gälla enbart svenska subventioner. Statsstöd från andra länder som går till att bygga ut kärnkraft i Sverige tillåts. Reaktorbygget i Finland visar att detta är en högst relevant fråga. Nyligen gav franska staten ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro till det helstatliga franska konstruktionsbolaget AREVA, som bygger den nya finska reaktorn, för att bland annat möjliggöra hanteringen av kostnader för en lång rad konstruktionsfel, fleråriga förseningar och skadeståndskrav från den finska beställaren TVO.
I sammanfattning så innebär energiöverenskommelsen att utländska energibolag med statligt stöd kan bygga nya kärnkraftverk i Sverige och sälja elen till kontinenten där elpriserna är högre, utan att ägarna ansvarar för de risker och fulla miljö- och hälsokostnader som kärnkraften medför. I utbyte skulle svenska folket få vissa extra arbetstillfällen under konstruktion och drift men också ett avfall som kommande generationer tvingas ansvara för i hundratusentals år.
Detta är en helt ny inriktning på energipolitiken. Den ökar kraftigt beroendet av energi som inte är förnybar och ger ett livsfarligt avfall som det saknas metoder för att hantera. Inriktningen är oförenlig med erkända miljöprinciper om att förebygga avfall och satsa på det som kan förnyas. Forskning och många utredningar visar att Sverige kan hantera klimatproblemen, och hjälpa resten av världen att göra detsamma, utan ny kärnkraft. Redan EU:s och regeringens egna mål om effektivisering och förnybar energi visar att det inte behövs mer kärnkraft i Sverige – tvärtom talar teknik, ekonomi och miljö för att kärnkraften kan fortsätta att avvecklas på ett tryggt sätt.
Den utredning som Andreas Carlgren nu får ta emot löser inte problemet att om det inträffar en allvarlig olycka i Sverige får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten.
Mikael Karlssonordförande Naturskyddsföreningen
Ett dråpslag mot förnybar energi
Föreningen Greenpeace Norden
Regeringens kärnkraftsförslag - ett dråpslag mot förnybar energi
2009-11-02 15:14
Stockholm 2 november 2009 - Idag presenterar regeringen en utredning vars syfte är att öppna för mer kärnkraft i Sverige. Bland annat vill regeringen ta bort den så kallade avvecklingslagen - en lag som gör det möjligt för politikerna att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga alternativ.
- Det är ytterst beklagligt att regeringen vill ta bort den politiska möjligheten att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga lösningar. Energiförsörjningen är en enormt viktig samhällsfråga - därför är det nödvändigt att politikerna även i fortsättningen har möjlighet att fatta de långsiktiga energipolitiska beslut som inte minst klimatfrågan kräver, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
Lagförändringsförslaget, som även innebär att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft tas bort, väntas komma upp för omröstning i riksdagen till våren. Om riksdagen väljer att gå på regeringens linje, befarar Greenpeace att satsningen på de åtgärder som kan rädda klimatet - förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik - kommer att bli lidande.
- Kärnkraften är idag det största hindret för en snabb expansion av förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik.
Erfarenheten från vårt grannland Finland visar tydligt att beslut om ny kärnkraft helt slår undan benen för förnybart, säger Ludvig Tillman.
Ny kärnkraft är inte bara ett sätt att underminera de åtgärder som har störst potential att ersätta fossila bränslen - det är också en direkt dålig investering. Det närmaste jämförbara exemplet är den pågående byggnationen av den finska reaktorn Olkiluoto 3. Reaktorn, som initialt beräknades kosta 2,5 miljarder euro, beräknas nu kosta närmare 6 miljarder euro och den planerade konstruktionstiden har ökat från 4 till minst 8 år. Samtidigt som beslutet fattades avstannade också satsningarna på förnybar energi.
- Om vi ska kunna ställa om till ett hållbart energisystem och samtidigt bidra till andra länders minskade beroende av fossilenergi, måste vi ha mindre kärnkraft, inte mer. Vad vi behöver är en tidtabell för avveckling av de svenska kärnreaktorerna. Ett sådant beslut skulle också skapa förutsättningar för en ny, livskraftig svensk grön industri, säger Ludvig Tillman.
Mer information: Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor: 0702 71 64 37Åsa Mendel-Hartvig, pressekreterare: 0703 03 36 49
Regeringens kärnkraftsförslag - ett dråpslag mot förnybar energi
2009-11-02 15:14
Stockholm 2 november 2009 - Idag presenterar regeringen en utredning vars syfte är att öppna för mer kärnkraft i Sverige. Bland annat vill regeringen ta bort den så kallade avvecklingslagen - en lag som gör det möjligt för politikerna att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga alternativ.
- Det är ytterst beklagligt att regeringen vill ta bort den politiska möjligheten att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga lösningar. Energiförsörjningen är en enormt viktig samhällsfråga - därför är det nödvändigt att politikerna även i fortsättningen har möjlighet att fatta de långsiktiga energipolitiska beslut som inte minst klimatfrågan kräver, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.
Lagförändringsförslaget, som även innebär att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft tas bort, väntas komma upp för omröstning i riksdagen till våren. Om riksdagen väljer att gå på regeringens linje, befarar Greenpeace att satsningen på de åtgärder som kan rädda klimatet - förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik - kommer att bli lidande.
- Kärnkraften är idag det största hindret för en snabb expansion av förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik.
Erfarenheten från vårt grannland Finland visar tydligt att beslut om ny kärnkraft helt slår undan benen för förnybart, säger Ludvig Tillman.
Ny kärnkraft är inte bara ett sätt att underminera de åtgärder som har störst potential att ersätta fossila bränslen - det är också en direkt dålig investering. Det närmaste jämförbara exemplet är den pågående byggnationen av den finska reaktorn Olkiluoto 3. Reaktorn, som initialt beräknades kosta 2,5 miljarder euro, beräknas nu kosta närmare 6 miljarder euro och den planerade konstruktionstiden har ökat från 4 till minst 8 år. Samtidigt som beslutet fattades avstannade också satsningarna på förnybar energi.
- Om vi ska kunna ställa om till ett hållbart energisystem och samtidigt bidra till andra länders minskade beroende av fossilenergi, måste vi ha mindre kärnkraft, inte mer. Vad vi behöver är en tidtabell för avveckling av de svenska kärnreaktorerna. Ett sådant beslut skulle också skapa förutsättningar för en ny, livskraftig svensk grön industri, säger Ludvig Tillman.
Mer information: Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor: 0702 71 64 37Åsa Mendel-Hartvig, pressekreterare: 0703 03 36 49
Kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreatorer möjliggörs. Samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Utbildningsdepartementet
Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05
2009-11-02 13:19
Ny lagstiftning möjliggör kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreaktorer samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Äldre kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya
Förslag till ändringar i miljöbalken och kärntekniklagen, som ger möjligheter för reaktorägarna att ersätta befintliga äldre reaktorer med nya, lämnas i dag av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, i sitt delbetänkande KÄRNKRAFT - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88).
Enligt utredningens direktiv ska en förutsättning för att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor vara
- att den nya reaktorn ersätter en av de i dag befintliga elproducerande reaktorerna,
- att denna äldre reaktor är permanent avstängd när den nya reaktorn tas i drift, och
- att den nya reaktorn uppförs på en plats där någon av dagens elproducerande reaktorer i drift är lokaliserad.
Det ska således inte finnas utrymme för fler kärnkraftsreaktorer i Sverige än de 10 reaktorer som finns i dag.
Den föreslagna lagstiftningen ger samtidigt regeringen ett långtgående utrymme att pröva om en ny reaktor går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Det ska vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU när det gäller klimatpolitik, förnybar energi eller energieffektiviseringar, kunna avslå en ansökan om tillstånd att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor.
Skadeståndsansvaret skärps betydligt
Utredningen föreslår också att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps för att göra det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.
Utredningen rekommenderar i det sammanhanget reaktorägarna att komma överens om en ömsesidig försäkring av den modell som förekommer i Tyskland. En ömsesidig försäkring innebär att reaktorägarna upp till ett visst belopp solidariskt svarar för skadeståndsansvaret i händelse av en olycka. Utredningen framhåller att en ömsesidig försäkring skapar en tydlighet i att det är kärnkraftsindustrin och inte skattebetalarna som ska svara för skadeståndsansvaret på kärnenergins område. Samtidigt kan utredningen konstatera att såväl E.ON som Vattenfall redan har erfarenhet av en snarlik konstruktion i Tyskland.
Ökade krav ställs på reaktorinnehavarnas organisation
Utredningen föreslår i anslutning till de ovannämnda förslagen flera ändringar i kärntekniklagen. Bland annat ställs ökade krav på tillståndshavarens driftsorganisation.
Tillståndshavaren måste bland annat kunna visa att denne har den finansiella kapacitet som krävs för att på ett uthålligt sätt uppfylla de krav som ställs enligt lagstiftningen.
Utredningen fortsätter nu arbetet med ett slutbetänkande där bland annat möjligheterna att föra samman bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen till en gemensam lag ska studeras. Möjligheterna att föra in dessa bestämmelser i miljöbalken kommer också att övervägas.
Kontakt:
Ingvar Persson
Särskild utredare
08-405 26 11
Pernilla Sandgren
Huvudsekreterare
08-405 42 28
Miljödepartementet
Andreas Carlgren kommenterar utredning om utökat skadeståndsansvar på kärnenergiområdet
2009-11-02 15:51
Idag har utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet överlämnat ett delbetänkande Kärnkraft - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88) till Miljödepartementet.
Miljöminister Andreas Carlgren kommenterar:- Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Jag välkomnar därför utredningen, som bl.a. föreslår införandet av ett obegränsat skadeståndsansvar.
- Sverige ska anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.
- Det är viktigt att reaktorägarna tar fulla ansvaret för säkerhet och försäkring. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men nu är det dags att ändra den synen och tydliggöra ansvaret för kärnkraftens risker. Jag avser lägga fram ett sådant förslag, något som tidigare regering misslyckades med att få fram.Utredningens delbetänkande kommer nu att skickas ut på bred remiss fram till slutet av december. Regeringen avser därefter att lägga fram en proposition till riksdagen.
Bakgrund: Utredningen föreslår att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps så att ägarna av kärnkraftverken i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker och därmed blir det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.Enligt alliansens energiöverenskommelse ska maximalt dagens befintliga kärnkraftsreaktorer kunna ersättas med nya reaktorer på samma geografiska platser. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör dock ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion måste tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Utredningen föreslår i den delen bl.a. att en förutsättning för en ny kärnkraftreaktor ska vara att den går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion.
Kontakt:Lennart Bodén
Pressekreterare hos Andreas Carlgren070-950 22 45
Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05
2009-11-02 13:19
Ny lagstiftning möjliggör kontrollerade generationsskiften av kärnkraftsreaktorer samtidigt skärps skadeståndsansvaret
Äldre kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya
Förslag till ändringar i miljöbalken och kärntekniklagen, som ger möjligheter för reaktorägarna att ersätta befintliga äldre reaktorer med nya, lämnas i dag av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, i sitt delbetänkande KÄRNKRAFT - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88).
Enligt utredningens direktiv ska en förutsättning för att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor vara
- att den nya reaktorn ersätter en av de i dag befintliga elproducerande reaktorerna,
- att denna äldre reaktor är permanent avstängd när den nya reaktorn tas i drift, och
- att den nya reaktorn uppförs på en plats där någon av dagens elproducerande reaktorer i drift är lokaliserad.
Det ska således inte finnas utrymme för fler kärnkraftsreaktorer i Sverige än de 10 reaktorer som finns i dag.
Den föreslagna lagstiftningen ger samtidigt regeringen ett långtgående utrymme att pröva om en ny reaktor går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Det ska vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU när det gäller klimatpolitik, förnybar energi eller energieffektiviseringar, kunna avslå en ansökan om tillstånd att få uppföra en ny kärnkraftsreaktor.
Skadeståndsansvaret skärps betydligt
Utredningen föreslår också att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps för att göra det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.
Utredningen rekommenderar i det sammanhanget reaktorägarna att komma överens om en ömsesidig försäkring av den modell som förekommer i Tyskland. En ömsesidig försäkring innebär att reaktorägarna upp till ett visst belopp solidariskt svarar för skadeståndsansvaret i händelse av en olycka. Utredningen framhåller att en ömsesidig försäkring skapar en tydlighet i att det är kärnkraftsindustrin och inte skattebetalarna som ska svara för skadeståndsansvaret på kärnenergins område. Samtidigt kan utredningen konstatera att såväl E.ON som Vattenfall redan har erfarenhet av en snarlik konstruktion i Tyskland.
Ökade krav ställs på reaktorinnehavarnas organisation
Utredningen föreslår i anslutning till de ovannämnda förslagen flera ändringar i kärntekniklagen. Bland annat ställs ökade krav på tillståndshavarens driftsorganisation.
Tillståndshavaren måste bland annat kunna visa att denne har den finansiella kapacitet som krävs för att på ett uthålligt sätt uppfylla de krav som ställs enligt lagstiftningen.
Utredningen fortsätter nu arbetet med ett slutbetänkande där bland annat möjligheterna att föra samman bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen till en gemensam lag ska studeras. Möjligheterna att föra in dessa bestämmelser i miljöbalken kommer också att övervägas.
Kontakt:
Ingvar Persson
Särskild utredare
08-405 26 11
Pernilla Sandgren
Huvudsekreterare
08-405 42 28
Miljödepartementet
Andreas Carlgren kommenterar utredning om utökat skadeståndsansvar på kärnenergiområdet
2009-11-02 15:51
Idag har utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet överlämnat ett delbetänkande Kärnkraft - nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88) till Miljödepartementet.
Miljöminister Andreas Carlgren kommenterar:- Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Jag välkomnar därför utredningen, som bl.a. föreslår införandet av ett obegränsat skadeståndsansvar.
- Sverige ska anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.
- Det är viktigt att reaktorägarna tar fulla ansvaret för säkerhet och försäkring. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men nu är det dags att ändra den synen och tydliggöra ansvaret för kärnkraftens risker. Jag avser lägga fram ett sådant förslag, något som tidigare regering misslyckades med att få fram.Utredningens delbetänkande kommer nu att skickas ut på bred remiss fram till slutet av december. Regeringen avser därefter att lägga fram en proposition till riksdagen.
Bakgrund: Utredningen föreslår att skadeståndsansvaret på kärnenergins område skärps så att ägarna av kärnkraftverken i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker och därmed blir det möjligt för Sverige att ratificera 2004 års ändringsprotokoll av Pariskonventionen. Bland annat föreslår utredningen att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.Enligt alliansens energiöverenskommelse ska maximalt dagens befintliga kärnkraftsreaktorer kunna ersättas med nya reaktorer på samma geografiska platser. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör dock ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion måste tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Utredningen föreslår i den delen bl.a. att en förutsättning för en ny kärnkraftreaktor ska vara att den går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion.
Kontakt:Lennart Bodén
Pressekreterare hos Andreas Carlgren070-950 22 45
söndag 1 november 2009
Det är inget annat än djupt tragiskt!
Publicerad: 2009-10-31
Kärnkraften lever
Lena Mellin, Aftonbladet
För 29 år sedan bestämde svenska folket att kärnkraften skulle bli en tillfällig lösning.
I går stod det oändligt klart att så inte blir fallet.
Kärnkraften lever.
Den statliga energijätten Vattenfall kom i går överens med Industrikraft om att bygga minst en ny kärnreaktor.
I uttalandena från bolagen talas visserligen även om andra alternativ, exempelvis biomassa. Men att det är ett nytt aggregat, till en kostnad mellan 40 och 60 miljarder kronor, det är frågan om står utom all tvivel.
Det här är en stor nyhet, en historisk överenskommelse. Men när den socialdemokratiska partikongressen som av en händelse diskuterade kärnkraften i går nämndes den inte alls. Märkligt? Det kan man lugnt säga.
Slut om tio år
Den nya reaktorn ska ersätta ett av Vattenfalls aggregat i Forsmark eller Ringhals när deras livslängd är slut om ungefär tio år.
Industrikraft ägs av fem elslukande giganter på den svenska arbetsmarknaden. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA.
De vill ha så billig el som möjligt. Eller som det heter på deras språk, ”energi till konkurrenskraftiga priser”.
Uppenbarligen tror företagen inte att dagens elmarknad kommer kunna leverera det. Trenden är nämligen tydlig. I stället för att köpa el producerar bolagen den i delvis egen regi.
Den nya reaktorn är inte det enda exemplet. Ett annat är SCA som tillsammans med norska Statkraft projekterar en vindkraftspark med 450 propellrar i den norrländska skogen.
Förmodligen ska man vara glad för det. Utan billig el till den elintensiva industrin finns risk att jobb i de svenska basnäringarna försvinner. Eller rättare sagt, flyttar dit produktionen är billigare.
Men man kan också fälla en tår. Det engagemang som föregick folkomröstningen om kärnkraft var enormt. Men det var förgäves. Kärnkraften skulle bli en historisk parentes men blev relativt billig och koldioxidfri el.
Inget stöd från staten
Efter folkomröstningen bestämde riksdagen att kärnkraften skulle bara borta 2010, det vill säga nästa år.
Därefter har man backat steg för steg. Så sent som i februari försvann förbudet mot att bygga ny kärnkraft efter en överenskommelse mellan de fyra regeringspartierna. Dagens tio reaktorer kunde ersättas om någon var villig att betala för det. Något stöd från staten skulle det däremot inte bli.
Nu har alltså den förste intressenten anmält sig. Blir det fler? Det beror på hur elpriset utvecklas.
Sverige hade tolv reaktorer. Två i Barsebäck är nerlagda. Hur många av reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn som kommer att ersättas kan ingen veta. Utom att det blir minst en.
Nära tre decennier efter den upprivande folkomröstningen kan man konstater att det var ”Kärnkraft, nej tack” som blev en parentes. Inte kärnkraften.
Lena Mellin
Kärnkraften lever
Lena Mellin, Aftonbladet
För 29 år sedan bestämde svenska folket att kärnkraften skulle bli en tillfällig lösning.
I går stod det oändligt klart att så inte blir fallet.
Kärnkraften lever.
Den statliga energijätten Vattenfall kom i går överens med Industrikraft om att bygga minst en ny kärnreaktor.
I uttalandena från bolagen talas visserligen även om andra alternativ, exempelvis biomassa. Men att det är ett nytt aggregat, till en kostnad mellan 40 och 60 miljarder kronor, det är frågan om står utom all tvivel.
Det här är en stor nyhet, en historisk överenskommelse. Men när den socialdemokratiska partikongressen som av en händelse diskuterade kärnkraften i går nämndes den inte alls. Märkligt? Det kan man lugnt säga.
Slut om tio år
Den nya reaktorn ska ersätta ett av Vattenfalls aggregat i Forsmark eller Ringhals när deras livslängd är slut om ungefär tio år.
Industrikraft ägs av fem elslukande giganter på den svenska arbetsmarknaden. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA.
De vill ha så billig el som möjligt. Eller som det heter på deras språk, ”energi till konkurrenskraftiga priser”.
Uppenbarligen tror företagen inte att dagens elmarknad kommer kunna leverera det. Trenden är nämligen tydlig. I stället för att köpa el producerar bolagen den i delvis egen regi.
Den nya reaktorn är inte det enda exemplet. Ett annat är SCA som tillsammans med norska Statkraft projekterar en vindkraftspark med 450 propellrar i den norrländska skogen.
Förmodligen ska man vara glad för det. Utan billig el till den elintensiva industrin finns risk att jobb i de svenska basnäringarna försvinner. Eller rättare sagt, flyttar dit produktionen är billigare.
Men man kan också fälla en tår. Det engagemang som föregick folkomröstningen om kärnkraft var enormt. Men det var förgäves. Kärnkraften skulle bli en historisk parentes men blev relativt billig och koldioxidfri el.
Inget stöd från staten
Efter folkomröstningen bestämde riksdagen att kärnkraften skulle bara borta 2010, det vill säga nästa år.
Därefter har man backat steg för steg. Så sent som i februari försvann förbudet mot att bygga ny kärnkraft efter en överenskommelse mellan de fyra regeringspartierna. Dagens tio reaktorer kunde ersättas om någon var villig att betala för det. Något stöd från staten skulle det däremot inte bli.
Nu har alltså den förste intressenten anmält sig. Blir det fler? Det beror på hur elpriset utvecklas.
Sverige hade tolv reaktorer. Två i Barsebäck är nerlagda. Hur många av reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn som kommer att ersättas kan ingen veta. Utom att det blir minst en.
Nära tre decennier efter den upprivande folkomröstningen kan man konstater att det var ”Kärnkraft, nej tack” som blev en parentes. Inte kärnkraften.
Lena Mellin
fredag 30 oktober 2009
Vattenfall fullbordar centerns svek!
Miljöpartiet de gröna
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Nytt svenskt kärnkraftsverk...?!
Vattenfall vill bygga nytt svenskt kärnkraftverk
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
måndag 14 september 2009
DN: Svensk kärnkraft har gått i stå...
Svensk kärnkraft står stilla allt oftare. Produktionen har backat varje år sedan 2004. Så mycket stillestånd som 2009 har det aldrig varit sedan de senaste reaktorerna togs i drift 1985.
År 2009 ger den svenska kärnkraften i bästa fall cirka 58 TWh el, om alla planer håller. Det är mer än 20 procent sämre än toppåret 2004. Orsaken är fler och längre
Foto: Sven-Erik Sjöberg
Kontrollrummet på Forsmark.
Flera allvarliga stopp för kraftverken i år – produktionen har backat konstant sedan 2004.
oplanerade stopp, till stor del säkerhetsrelaterade. Oskarshamn 3 står stilla sedan den 1 mars. Planerad återstart var den 1 juni, det senaste budet är 4 oktober. Om det målet klaras ska verket gå på begränsad effekt (67 procent) i ytterligare två månader.
Effekten ska höjas från 1.200 till 1.450 MW. Det är ett stort jobb, 2.700 personer har tagits in utifrån, upp till 1.600 arbetar samtidigt.Trots detta håller inte tidsplanen. Det finns tre skäl till detta, enligt informationschefen vid Oskarshamnsverket Anders Österberg. Man hade räknat med att en stor del av arbetena skulle kunna utföras parallellt, men en ny säkerhetsanalys visade att detta skulle medföra risker. Man har därför i stället fått göra dem efter varandra.
Dessutom dök problemet med sprickor i styrstavarnas skaft upp igen. Styrstavarna är reaktorns viktigaste säkerhetsfunktion, bland annat för snabbstopp. De förs in i härden underifrån. Om en sprucken styrstav skulle falla ur betyder det en ofrivillig effektrusning.Detta får naturligtvis inte inträffa. Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrivit villkor och deadline för att lösa problemen.
Därför stod både Oskarshamn 3 och Forsmark 3 stilla i tre månader hösten 2008.
Men likadana sprickor visade sig på nya styrstavar på de båda reaktorerna inom bara några månader. I Oskarshamn kom detta i vägen för de andra arbetena. Vidare har leverantörerna enligt Österberg ”fokuserat på det fysiska arbetet mer än på dokumentation”. Oskarshamn 3 står nu stilla i väntan på denna dokumentation. Av liknande skäl står Ringhals 2. Man väntar på papper.
Systerreaktorn Ringhals 1 står stilla sedan den 15 mars. Under stoppet upptäcktes att reaktorn inte haft en fungerande inneslutning under den föregående driftssäsongen. Ett system för ventilstängning hade inte varit inkopplat.
Varför har starten för Ringhals 1 förskjutits från maj till september?
– Det är omfattande arbeten för att höja säkerheten. Säkerheten går först, säger informationschefen Erik von Hofsten.
Flera andra reaktorer har haft stopp eller kört på begränsad effekt. Alla reaktorer måste stoppas cirka en månad per år för bränslebyte och underhåll. Som bäst går de94 procent av tiden. Några svenska reaktorer har tidigare varit nära det. Men medan USA:s 100 reaktorer år efter år nått över 90 procent så låg de svenska 2008 på omkring 80 procent och i år nedåt 75 procent.
År 2000 gav kärnkraften ännu mindre el än den gör i år, men då berodde det inte på några fel, utan på att kraftverken sänkte produktionsplanerna för att elpriset var för lågt.
Fredrik Lundberg
År 2009 ger den svenska kärnkraften i bästa fall cirka 58 TWh el, om alla planer håller. Det är mer än 20 procent sämre än toppåret 2004. Orsaken är fler och längreFoto: Sven-Erik Sjöberg
Kontrollrummet på Forsmark.
Flera allvarliga stopp för kraftverken i år – produktionen har backat konstant sedan 2004.
oplanerade stopp, till stor del säkerhetsrelaterade. Oskarshamn 3 står stilla sedan den 1 mars. Planerad återstart var den 1 juni, det senaste budet är 4 oktober. Om det målet klaras ska verket gå på begränsad effekt (67 procent) i ytterligare två månader.
Effekten ska höjas från 1.200 till 1.450 MW. Det är ett stort jobb, 2.700 personer har tagits in utifrån, upp till 1.600 arbetar samtidigt.Trots detta håller inte tidsplanen. Det finns tre skäl till detta, enligt informationschefen vid Oskarshamnsverket Anders Österberg. Man hade räknat med att en stor del av arbetena skulle kunna utföras parallellt, men en ny säkerhetsanalys visade att detta skulle medföra risker. Man har därför i stället fått göra dem efter varandra.
Dessutom dök problemet med sprickor i styrstavarnas skaft upp igen. Styrstavarna är reaktorns viktigaste säkerhetsfunktion, bland annat för snabbstopp. De förs in i härden underifrån. Om en sprucken styrstav skulle falla ur betyder det en ofrivillig effektrusning.Detta får naturligtvis inte inträffa. Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrivit villkor och deadline för att lösa problemen.
Därför stod både Oskarshamn 3 och Forsmark 3 stilla i tre månader hösten 2008.
Men likadana sprickor visade sig på nya styrstavar på de båda reaktorerna inom bara några månader. I Oskarshamn kom detta i vägen för de andra arbetena. Vidare har leverantörerna enligt Österberg ”fokuserat på det fysiska arbetet mer än på dokumentation”. Oskarshamn 3 står nu stilla i väntan på denna dokumentation. Av liknande skäl står Ringhals 2. Man väntar på papper.
Systerreaktorn Ringhals 1 står stilla sedan den 15 mars. Under stoppet upptäcktes att reaktorn inte haft en fungerande inneslutning under den föregående driftssäsongen. Ett system för ventilstängning hade inte varit inkopplat.
Varför har starten för Ringhals 1 förskjutits från maj till september?
– Det är omfattande arbeten för att höja säkerheten. Säkerheten går först, säger informationschefen Erik von Hofsten.
Flera andra reaktorer har haft stopp eller kört på begränsad effekt. Alla reaktorer måste stoppas cirka en månad per år för bränslebyte och underhåll. Som bäst går de94 procent av tiden. Några svenska reaktorer har tidigare varit nära det. Men medan USA:s 100 reaktorer år efter år nått över 90 procent så låg de svenska 2008 på omkring 80 procent och i år nedåt 75 procent.
År 2000 gav kärnkraften ännu mindre el än den gör i år, men då berodde det inte på några fel, utan på att kraftverken sänkte produktionsplanerna för att elpriset var för lågt.
Fredrik Lundberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)