Filen 19-Ryssland2-2000_.avi
från sommaren 2000
Cirkatider
Med
betoning på cirka
1.36 På väg till Tjernobyl. Min
tolk Olesya Showkoshitnaya sitter i framsätet. Hon ska återvända till sitt
barndomshem i kärnkraftsstaden Pripjat varifrån hon evakuerades som tioåring.
1.37 Checkpoint
= In i Zonen
(Här
glömde jag kameran på en stund och filmade såväl fötter som gräs)
1.38.30 Information hos Zonadministrationen.
Chefen berättar om tremilszonen och de faktiskt radioaktivt nedsmutsade
områdena. Tolken Rimma Kiselitsa (som dog sedan hastigt och olustigt inför ett
senare besök) berättar. Förhoppningsvis hör du vad hon säger.
1.42.30 Vi åker vidare mot villastaden
Tjernobyl.
1.43.10 Vid brandstationen i Tjernobyl
eller rättare sagt minnesmärket framför den som restes i samband med
tioårsjubileet.
1.44.10 Vi kör vidare
1.45 Checkpoint en mil från
kärnkraftsverket.
1.45.37 Vid byn Kopachi som var så
radioaktiv att den grävdes ner. Inte ett spår mer än namnskylten avslöjar att
den låg här.
1.46.30 Vi mäter radioaktiviteten i
dikesrenen.
1.47.10 Framme vid kärnkraftsverket. Det
första man ser är (vattentornet för avkylning) och kanalen med det radioaktiva
vattnet i vilket det numera simmar abnormt stora fiskar.
Så småningom dyker
reaktor 5 och 6 upp i blickfältet. De var laddade vid tiden för olyckan man
startades aldrig.
1.48.45 Reaktor 3 (som fortfarande var
igång) och den 1986 exploderade reaktor 4 sammanbundna av en 6 meter tjock
betongvägg.
Reaktor 3 stängdes
sedan för gott den 15 december 2000
Reaktor 2 förstördes
i en brand 1991. Reaktor 1 stängdes 1996.
1.49.54 Brandstationen vid
kärnkraftsverket i Tjernobyl
1.50.00 Reaktor 4 med sin sarkofag filmad
från balkongen på informationscentret där det var oerhört radioaktivt och där
man senare inte ens fick gå ut. Här ses också några svalbon. Forskare i Uppsala
har konstaterat genetiska skador hos just svalorna i Tjernobyl.
1.51.00 Vi åker hastigt därifrån
1.54.20 Röda skogen. Åt just det här
hållet exploderade reaktor 4. Träden blev röda och dog. De som senare sanerade
här tappade håret och blev sjuka.
1.52.10 Här ska vi följa Olesya till hennes
barndomshem. Hon är blek och nervös när hon pekar ut sitt dagis och var
vännerna bodde. Det är till och med värre än vad jag väntade mig, säger hon när
vi åker in i kärnkraftsstaden Pripjat ca 4 km från kärnkraftsverket.
1.52.50 Checkpoint vid stadsgränsen.
1.54.12 Vi kan inte köra längre så vi
lämnar bilen och tar oss fram till fots. Det är mycket radioaktivt.
1.55.30 Vi går in i hyreshuset där Olesya
och hennes familj bodde. Det är rostigt, trasigt, dammigt och sönderbrutet. Vi
har bestämt att jag ska filma men hon vänder sig från kameran och gråter.
Färgen har flagnat.
Allt de ägde är stulet och förstört. På golvet ligger en några vykort och en
anteckningsbok. I den har hennes mamma skrivit om lillebrors första steg.
1.58.18 Vi åker vidare till hotel Polisya
i Pripjat. Jag väljer att stanna på backen tyvärr. De andra klättar de sju,
åtta våningarna upp till en slags balkong där man ser kärnkraftsverket bortom
husen och skogen. Jag har varit där många gånger och har massor med bilder
därifrån, möjligen också en film om jag letar.
Jag har en del av hotelliggaren och kan ta med den.
1.59.27 Nöjesfältet med racerbilar och
pariserhjul som skulle ha öppnats 1 april 1986. Kanske vanligaste motivet från
Pripjat. Många har varit här och ”lekt” med racerbilarna omedvetna om att de är
höggradigt radioaktiva.
1.59.50 Guiden Rimma Kiselitsa berättar om
de missbildade tallarna som växer runt nöjesfältet. Bland annat har barren tre
”stickor” i stället för två.
Jag har barret kvar och kan ta med det.
2.02.10 Vi åker från Pripjat tillbaka till
Zonadministrationen.
2.03.07 Sexrätters lunch på
administrationen. Ingår i besöket. Blir det något över så släng ingenting,
säger Rimma. Personalen tar tacksam emot alla rester.
2.03.40 Vid minnesmärket i Tjernobyl efter
helikoptern som störtade rakt ner i den brinnande reaktorn 1986 sedan den
fastnat i luftledningar. Jag tror det är ett rotorblad som står där.
2.04.35 Överväxta hus i villastaden
Tjernobyl.
2.05.10 Hamnen i Tjernobyl där båtarna
ligger och rostar.
2.05.40 Kyrkan i Tjernobyl. Här är den
låst men jag har senare varit inne i den. Den var då intakt. Prästen lämnade
aldrig sin kyrka.
2.6.35 Hemma hos och en pratstund med
Anna Ivanova Onishenko i ”Edens lustgård” i Tjernobyl.
2.09.29 Tillbaka till Kiev. Kor på vägen.
2.10.00 Men först ett besök i den nya
kärnkraftsstaden Slavutich varifrån arbetarna fortfarande åker tåg till jobbet
i Tjernobyls kärnkraftsverk. Nu när de inte längre är i drift jobbar de med att
försöka sanera och lagra mm.
Slavutich byggdes i
all hast efter olyckan 1986. Varje delstat i forna Sovjetunionen bidrog med
sitt kvarter i sin speciella stil. Dessvärre gick det nog lite väl snabbt. Även
Slavutich är radioaktivt nedsmutsad.
2.10.51 En galen präst i Kiev som absolut
ville inleda ett samarbete om våra hjälptransporter.
