Sultan Abdulrochmanov kom till världen på
förlossningskliniken i Novozybkov, när Lions var på besök i oktober. Han har
ett svårt missbildat högerben.
– Man vänjer sig aldrig, sa läkaren. Vad annat kan han
bli än tiggare?
Vi bad att få träffa lille Sultan, när vi nu återvände till
Novozybkov nio månader senare. I packningen fanns babykläder från Torghuset och
Monica Niklassons butik samt mjukisdjur från Leksaksaffären i Vallentuna. Vår
tolk Tamara Roshkova hittade hans farbror bland frukthandlarna på marknaden,
varpå hans fru visade oss hem till Sultan.
– De kommer från staden Sumgait i Azerbajdzjan, sa Tamara.
Den ligger vid Kaspiska havet. Området kallas den döda zonen. Luften är så
förorenad att det sticker i ögon, näsa och hals. Man lagrar radioaktivt avfall
och har såväl oljeraffinaderi som elva kemiska fabriker där. Folk tappar håret
och barnen föds missbildade eller mentalt efterblivna.
Osäker framtid
När Sultans föräldrar insåg, att de väntade barn, flyttade
de till Novozybkov. Nu lever de av att importera frukt och grönt från sitt
forna hemland och kämpar för att bli ryska medborgare.
– De flyttade lite för sent, säger Tamara och syftar på
Sultans missbildade ben.
Mamman gråter och det går inte att få Sultan att le. Det
tunga gipset begränsar honom. Tanken är att benet åtminstone ska bli rakt av
det. Han ler och jollrar först, när det kommer av. Då försöker han till och med
krypa. Den gröna färgen är något som mamman har smort på.
– Han saknar ben på tre ställen under knäet, förklarar hon.
Han kommer aldrig att kunna gå.
Om Sultan har någon framtid beror på om han får hjälp. Lions
i Vallentuna har såväl röntgenbilder som journaler, om någon har förslag till
en lösning av problemet.
