Projektplan Piteå 2003





Änglagård


inom

Lionsprojektet Tjernobyls Barn / Novozybkov

2003-02-20

Projektplan




Innehållsförteckning


Register ………………………………………………………………………………. 2
Objektet, Änglagård …………..…………………………………………………..….. 3
Bakgrund, kärnkraftsolyckan, karta över nedfallet i Europa …………………………              4
Novozybkov, karta över nedfallet i närområdet ………………………………………              5
Novozybkov, historia och bakgrund …………………………………………………..              6
              Novozybkov borde ha evakuerats
              Medicinska konsekvenser
              Kvinnosjukvården avgörande för stadens framtid
Änglagård, modell av sjukhusområdet …………………………………………….….              7
Projektet …………..………………………………………………………………….. 8
              Alternativ I
              Alternativ II
              Utbildning
              Kontaktnät
              Delprojekt
Byggnad A, kvinnoklinik och mödravårdscentral …………………………………… 9
Byggnad B, barnbördshus och barnklinik …………..……………………………….. 11
Omkring 20 procent av barnen sjuka ………………………………………………… 12
              Katastrofal situation
Byggnad C, planerad sjukhusbyggnad ……...………………………………………... 13
Ekonomisk kostnadskalkyl ……..……………………………………………………..              14
              Förutsättningar
              Renovering av A och B
              Nybyggnad av C
              Projektets finansiering
                        Alternativ I
                        Alternativ II
Stadens motprestation ………………………………………………………………… 15
              Projektets genomförande
                        Mål I
                        Mål II
                        Mål III
                        Mål IV
Målgrupp, Arbetets genomförande, Avtalet …………………………………………..              16
Mottagarorganisation, Aktiviteter, Genomförda hjälpinsatser ………………………..              17
Nära förestående hjälpinsatser ……………………………………………………….. 18
Information och marknadsföring ……………………………………………………...              19
              Uppföljning och rapportering
              Tidsplan
Utvärdering, Projektgruppen ….……………………………………………………… 20




                                                                                                                                                      

Objektet


Änglagård

Dr Lidiya Vladimirovna Bavkunovas sjukhus för kvinnor och barn

i den efter Tjernobylolyckan 1986 radioaktivt nedsmutsade staden
Novozybkov, Bryansk län, Ryssland



Dr Lidiya Vladimirovna Bavkunova



Bakgrund

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är världens största nukleära katastrof. Ofattbart stora landområden i Vitryssland, Ukraina och Ryssland blev nedsmittade av minst ett 20-tal radioaktiva ämnen – främst Cesium-137 och Strontium-90 med en halveringstid på 30 respektive 29 år - men även av mer långlivade ämnen som plutonium med en halveringstid på 24 000 år. Omkring 10 miljoner människor beräknas ännu leva i radioaktivt nedsmutsade områden i dessa tre länder. Det radioaktiva molnet från Tjernobyl spred dessutom sitt dödliga gift i mindre mängder över hela norra halvklotet. Där det råkade regna blev marken radioaktiv.



Den havererade reaktor 4 i Tjernobyl med sin ymnigt läckande sarkofag.



Kärnkraftverket i Tjernobyl med de fyra reaktorerna som vid tiden för olyckan var igång. I bakgrunden skymtar reaktor 5 och 6 som var under byggnad. 




Så föll det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Detta är emellertid i flera avseenden en glädjekarta.



Den exploderade reaktor 4 i Tjernobyl



Röjningsarbetare på taket till reaktor 3 med uppgift att under en (1) minut om dagen skyffla dödligt radioaktivt material ner i reaktor 4.



Novozybkov, Bryansk län, Ryssland
ca 20 mil norr om Tjernobyl i Ukraina.

En sådan plats är den ryska staden Novozybkov med 45 000 invånare varav 12 000 barn på drygt 20 mils avstånd från Tjernobyl. Flera byar runt staden har evakuerats, då de är lika radioaktivt nedsmutsade som de värst drabbade områdena i den förbjudna skyddszonen på tre mils radie kring kärnkraftsverket.

De medicinska följderna av strålningen från Tjernobyl är omöjliga att bevisa. Det enda som kan konstateras, är att den rådande hälsomässiga och sociala situationen kan relateras till katastrofen som sådan. Novozybkovborna utsätts efter olyckan ständigt för så kallad lågdosstrålning som anses vara farligare än en omedelbar högdosstrålning som dödar omedelbart och drar bort (jmf Hiroshima). De som bor i radioaktivt nedsmutsade områden tvingas dessutom varje dag äta radioaktiv mat, elda med radioaktiv ved etc.


Novozybkov

Staden är belägen strax norr om den punkt där Ryssland, Vitryssland och Ukraina möts.
Den grundades på polskt territorium 1701 av församlingen Old Believers som för sin tros skull var på flykt undan ryske tsaren. Staden införlivades så småningom med Ryssland och fick en unik ställning som kulturellt och affärsmässigt handelscentrum. Novozybkov kort sagt blomstrade mycket tack vare sina täta och goda utlandskontakter. Exporten härifrån var omfattande före 1986. Stadens historia har emellertid även många svarta sidor. Under Andra världskrigets Operation Barbarossa mördades här 400 judiska familjer på en enda natt. Novozybkov repade sig mödosamt men råkade åter illa ut, när det radioaktiva molnet från Tjernobyl kom förbi tidigt på morgonen den 26 april 1986. Det lätta vårregnet gjorde hela staden radioaktivt nedsmittad.


Novozybkov borde ha evakuerats...
Men det fanns ingenstans att ta de 45 000 invånarna vara 12 000 är barn.
Många, särskilt de mest kvalificerade, har förstås flyttat på egen hand, så av 33 läkartjänster på Dr Lidiyas Sjukhus är bara 13 besatta.
Under rådande omständigheter är det dessvärre svårt att rekrytera fler. De som är kvar får med andra ord ständigt arbeta dubbla pass, vilket gör att de går på knäna. Dessutom saknas resurser till allt från förbrukningsmaterial till mediciner.  


De medicinska konsekvenserna av Tjernobylolyckan

Efter 1986 har gravida kvinnor i radioaktiva områden som Novozybkov högre frekvens hjärtsjukdomar och högt blodtryck. De har dessutom en ökad frekvens urinsjukdomar. Nästan alla gravida kvinnor har dessutom blodbrist (anemi) och sjukdomar i sköldkörteln. Hälften av alla graviditeter hotas av spontan abort under hela graviditeten. Allt fler kvinnor drabbas dessutom av komplikationer som kräver kirurgiskt ingrepp i samband med förlossningen. För närvarande måste 15 procent av kvinnorna förlösas med kejsarsnitt, då de inte kan föda sitt barn normalt. Tre gånger så många kvinnor som före 1986 drabbas dessutom av allvarliga blödningar i samband med förlossningen.


Kvinnosjukvården avgörande för stadens framtid.
Det är kvinnorna som föder barnen. Och det är barnen som en gång ska städa upp efter kärnkraftsexperimentet i Tjernobyl och få staden på fötter. Gravida kvinnor tas därför in på dr Lidiyas Sjukhus för medicinsk omvårdnad och i syfte att förhindra för tidig förlossning, så att barnen i större utsträckning ska överleva.

Änglagård

Änglagård är (med filmmakaren Colin Nutleys goda minne) vårt namn på
Dr Lidiyas ”maternity hospital”.
Anläggningen består av ett antal fallfärdiga sjukhusbyggnader.
Byggnad A är en kvinnoklinik för behandling av gynekologiska sjukdomar.
Byggnad B är ett barnbördshus med mödravårdscentral och barnklinik för prematur- och sjuka spädbarn.
För övrigt finns laboratorier och ekonomibyggnader – alla i samma undermåliga skick.
 
 
Modell över sjukhusområdet
Överst i bildens mitt ses byggnad A följd av byggnad B.
Därefter ses den planerade byggnad C markerad med tjockare linjer.
Byggnad C bör färdigställas för att kunna ta emot evakuerade patienter från A och B i samband med renoveringen av desamma.
Byggnad D är en planerad sjukhusbyggnad som inom överskådlig framtid inte kommer att kunna byggas.


Projektet



Vi ska, inom en tidsram på tre år, rusta Änglagård så mycket som möjligt
enligt något av nedanstående alternativ:



Alternativ I
Vi finansierar renoveringen av byggnaderna A och B samt ser till att såväl inredning
som möbler och medicinsk utrustning byts ut.
Kostnad: omkring 1,5 miljon kronor varav 1 mkr är byggkostnader.



Alternativ II
Vi finansierar nybyggnation av byggnad C och inreder den.
Vi finansierar dessutom renovering av byggnaderna A och B samt ser till att
inredning, möbler och medicinsk utrustning byts ut.
Kostnad: omkring 3,5 miljon kronor varav 3 mkr är byggkostnader.



 Utbildning
Vi avser att - oavsett om vi kan sjösätta alternativ I eller alternativ II -
dra igång en omfattande kunskapsöverföring i form av såväl praktik som studiebesök och
konkreta teoretiska utbildningsinsatser i Sverige såväl som i Ryssland.



Kontaktnät
Vi ska hjälpa till att bygga upp ett gediget kontaktnät mellan Änglagård och svensk sjukvård i syfte att förbättra situationen för personal och patienter på Änglagård.
Sådana kontakter är redan på gång.

Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus har visat intresse för ett
kvinnoklinik-till-kvinnoklinik-utbyte. Dr Lidiya är inbjuden på studiebesök i samband med sitt Sverigebesök i april 2003. Svensk personal har dessutom meddelat intresse att besöka
Änglagård i Novozybkov.

Huddinge sjukhus, som har skänkt utrustning till Änglagård, har också bjudit in dr Lidiya liksom Karolinska sjukhuset, där hon förmodligen kommer att föreläsa om Tjernobylolyckans medicinska konsekvenser och om sin arbetssituation på Änglagård, ett fallfärdigt sjukhus i en
radioaktivt svårt nedsmutsad stad.
Det är, enligt vårt förmenande, en mycket god början.
  

Delprojekt
Projektet lämnar för övrigt utrymme för ett stort antal delprojekt för de klubbar som önskar göra en mer personlig insats.



Byggnad A

kvinnoklinik med mödravårdscentral mm




Byggnaden på den övre ritningen är identisk med byggnaden på den nedre. Skillnaden är att den nedre även visar en tillhörande äldre byggnadsdel.
Byggnad A försågs tack vare LC Vallentuna med nytt tak i höstas.
Se kostnadskalkyl en på sid 10.






Kvinnokliniken
Kvinnokliniken och dess gynekologiska avdelning är inrymd i ett tvåvånings stenhus byggt 1932. Det förstördes under Andra världskriget men byggdes upp igen 1952. Sedan dess har byggnaden inte renoverats. Under många år har det exempelvis regnat in.

Byggnaden befanns under vintern 2001/2002 vara i så dåligt skick, att det till och snöade in på de blivande mammorna. Dr Lidiya tvingades evakuera, varpå hon – utan att ha finansiering för det - tog beslut om att ersätta det ruttna taket med ett nytt.
LC Vallentuna gick in och tog kostnaden – 100 000 rubel eller 3000 USD - för det nya taket.

Alternativet hade varit att stänga sjukhuset, vilket hade varit ödesdigert med ett
upptagningsområde på 100 000 individer.

Kvinnokliniken har 40 bäddar. Varje år behandlas ca 1850 kvinnor här för i första hand inflammation av äggstockar och livmoder, myom i livmoder, komplikationer under graviditeten, spontan abort och fosterdöd i moderlivet.
Mödravårdscentralen i samma hus tar emot 150 patienter per dag.






Byggnad B

BB och barnklinik mm



BB i Novozybkov
är en hundra år gammal tvåvåningsbyggnad av sten. Den är i minst samma dåliga skick som kvinnokliniken men dessutom helt otidsenlig. Här finns 30 vårdplatser i mycket trånga
vårdsalar. Förlossnings- och operationssal lämnar allt i övrigt att önska. Den medicinska utrustningen är antik och möjligen också farlig.

På Dr Lidiyas Sjukhus föds varje år 700-750 barn.
Mellan 60 och 70 procent av förlossningarna har komplikationer.
Vart tionde barn föds ofullgånget, vilket är en fördubbling med före 1986.
I sammanhanget kan nämnas att sjukhuset nu, som sagt, fått ett antal kuvöser, men att där bara finns en enda respirator och övervakningsapparat.
Personalen hamnar med andra ord ofta i situationer, då de måste välja vilket barn som ska överleva.

I Novozybkov diagnostiseras allt fler nyfödda spädbarn med framför försenad tillväxt, syrebrist i hjärnan (som ger hjärnskador), kvävning, utvecklingsstörning och mental efterblivenhet.
Cancer och andra sjukdomar utvecklas efterhand.
Dessutom ökar antalet dödfödda barn. År 1995 registrerades 11 dödfödda barn i Novozybkov.
Det ska jämföras med 32 dödfödda barn år 2001. Frekvensen dödfödda barn har på sex år med andra ord tredubblats.

Åtminstone 7-9 procent av alla konstaterade graviditeter slutar med missfall.
Från Västvärlden vet man, att omkring 50 procent av alla spontana missfall beror på missbildning hos fostret.


Nyfödd pojke med missbildat ben.




Omkring 20 procent av alla
nyfödda barn i Novozybkov är friska.
Och antalet sjuka barn blir bara högre för varje år som går. De genetiska och neurologiska skadorna har ökat påtagligt hos barn efter 1986. Till det kommer cancersjukdomarna, där sköldkörtelcancer och till viss del även leukemi är de internationellt erkända effekterna av olyckan. Frekvensen barn med andra cancersjukdomar ökar emellertid också. Barn i Novozybkov drabbas dessutom oftare vuxensjukdomar som knappt fanns hos barn före 1986.

Professor Stephanova på ett av fyra Tjernobylsjukhus i Kiev, Ukraina, har identifierat vad världen brukar kalla Tjernobyl Syndrom eller Tjernobyl aids - ett tillstånd av kraftigt nedsatt immunförsvar som i sin tur leder vidare till infektioner och en rad svåra sjukdomar som exempelvis cancer.
– Vi fick inga nya sjukdomar efter Tjernobyl, säger hon. Olyckan skapade ingen Hulken. Vi har samma sjukdomar och missbildningar som före olyckan.
Det är bara det, att de är så mycket vanligare och svårare nu.



Katastrofal situation

Den medicinska situationen i Novozybkov är med andra ord katastrofal. Omkring 70-80 procent av alla barn är sjuka, de flesta i typiska vuxensjukdomar. Efter namnen på klasslistorna står, enligt skolfröken, diagnoserna. Nya sjukdomar har emellertid inte uppstått i området - med undantag av så kallat Tjernobyls syndrom eller Tjernobyl aids, ett tillstånd av kraftigt nedsatt immunförsvar som i förlängningen kan vara en bidragande orsak till ökningen av olika sorters cancer. Vid sidan av cancersjukdomarna nämns ofta problem med alla inre organ (hjärta, lever, lungor, njurar), magsår, högt blodtryck, grå starr, diabetes, koncentrationsproblem, yrsel, huvudvärk och ständiga blödningar från näsa. Av genetiska skador har ser man ännu bara början. Dessutom ses en kraftig ökning av neurologiska skador (mental retardation) hos den generation som nu växer upp.

I Tjernobylolyckans spår ses dessutom en omfattande arbetslöshet likaväl som utbredd alkoholism. Den forna sovjetregimen har dessutom efterlämnat en icke fungerande administration och en omfattande oförmåga att ta tag i den egna situationen. De radioaktiva områdena har mer eller mindre avsiktligt ”glömts bort”, då problemen helt enkelt är för stora och svåra. De drabbade måste med andra ord ha hjälp av olika slag – inte minst en symbolisk spark därbak för att själva komma igång och göra något åt situationen.

 

Byggnad C
Planerad ny sjukhusbyggnad



Engångshandskar på tork…

Också ett sätt att sterilisera…



De flesta gravida kvinnor är i så dåligt skick under graviditeten, att de måste tas in för vård.

Ekonomisk kostnadskalkyl


Förutsättningar
Det är i nuvarande skede omöjligt att göra en riktig budget.
En sådan kräver att vi kan vara på plats tillräckligt länge för att med ryska experters hjälp göra den.
Vi tvingas därför utgå ifrån:
1) sjukhusets ekonomiska kalkyler,
2) byggnadsteknisk och ekonomisk kunskap i projektet (Gunnar Sundqvist) och
3) den faktiska kostnaden vi hade för utbytet av taket på byggnad A (30 000 SEK) vilken kan ställas i relation till övriga normalkostnader för en byggnad.


 Renovering av A och B

Båda byggnaderna har en kvadratyta på cirka 775-800 kvadratmeter. De är byggda av sten och ska i princip blåsas ut helt och hållet vilket innebär nya golv, nya fönster, ny inredning, ny eldragning, nytt vatten och avlopp och för byggnad B nytt tak.
Ryssarna beräknar kostnaden till motsvarande 500 000 kronor vilket gör 925 kr/kvm. Det ska jämföras med motsvarande normalkostnad i Sverige som ligger på drygt 12 000 kr/kvm.
Renoveringen av A och B kommer med andra ord att kosta 1 miljon kronor.


Nybyggnad byggnad C

Byggnaden C, som håller ungefär samma ytmått som A och B, är en förutsättning för att renoveringen av A och B ska gå någorlunda smärtfritt, eftersom patienterna måste evakueras. 
Den totala byggkostnaden är beräknad till 6 447 000 rubel vilket motsvarar 2 miljoner 13 000 kronor.
Arbetet antas ta 2 760 timmar/man i anspråk eller för tio byggnadsarbetare 1,46 år.
En projekteringstid (efter ett positivt beslut inom Lions) på ca 8 månader tillkommer.



Projektets finansiering

Alternativ I
Projektet äskar medel om 1 mkr för renovering av byggnaderna A och B. Dessutom åtgår 0,5 mkr för utbyte av inredning, inventarier och medicinsk utrustning. Det sistnämnda belopp inkluderar kostnader för administration, resor, transporter, dokumentation och övriga kostnader.
Kostnad 1,5 mkr.
Projektgruppen önskar att samtliga Lions-klubbar i Sverige ska bidra med 65 kronor per medlem, vilket blir 14 700 x 65 kr = 955 500 kr. Resterande belopp hoppas vi kunna täcka med ett bidrag från LCIF som maximalt delar ut 75 000 USD till projekt som detta.

Alternativ II
Projektet äskar medel om 3 mkr för nybyggnad av byggnad C (2 mkr) och renovering av byggnaderna A och B (1 mkr). Dessutom åtgår 0,5 mkr för utbyte av inredning, inventarier och medicinsk utrustning. Det sistnämnda belopp inkluderar kostnader för administration, resor, transporter, dokumentation och övriga kostnader.
Kostnad 3,5 mkr.
Projektgruppen önskar att samtliga Lions-klubbar i Sverige ska bidra med 65 kronor per medlem och år under treårsperioden, vilket blir 14 700 x 65 kr = 955 500 kr per år eller totalt 2.866.500 kronor. Resterande belopp hoppas vi kunna täcka med ett bidrag från LCIF som maximalt delar ut 75 000 USD till projekt som detta.








Stadens motprestation

Novozybkov stad åtar sig att som motprestation till insatsen från Sveriges Lions renovera en fastighet öster om Byggnaderna A-C som bland annat inrymmer för verksamheten viktiga laboratorier.
Staden måste dessutom snarast bygga en specialklinik för HIV-smittade, gravida kvinnor.
Allt för att minimera risken för smittspridning.




 
Projektets genomförande

Mål I

Projektets mål är att samla in i första hand 3 mkr (3 år) och i andra hand 1 mkr (1 år) så att:
C kan byggas och A-B renoveras alternativt att A-B kan renoveras.
Vi avser att söka ytterligare ekonomiskt stöd hos olika myndigheter och organisationer.  



Mål II
Projektet ska presenteras för Guvernörsrådet i februari 2003 och för Riksmötet i slutet av maj 2003 i syfte att projektet från och med 2003-07-01 ska vara en angelägenhet för Multipeldistrikt 101 Sverige.
Projektgruppen önskar att samtliga klubbar därmed ska bidra med
65 kronor per medlem under ett alternativt tre år.
Sveriges Lionsklubbar ska dessutom beredas möjlighet att stå som ansvariga för ett antal självständiga och mycket behjärtansvärda delprojekt inom ramen för
Lionsprojektet Tjernobyls Barn / Novozybkov.




Mål III
Vid utgången av 2003 ansöker multipeldistriktet om ekonomiskt stöd till projektet hos
Lions Clubs International Foundation (LCIF).
Det sökta stödet bör motsvara det av LCIF maximala bidraget om 75 000 USD
dvs omkring 670 000 kronor.




Mål IV
Ett fjärde och sista mål är att använda medel från Core 4 till utbildningsinsatser och studiebesök. 

  

Målgrupp

Samtliga Lionsklubbar i Sverige.
Projektgruppen kommer även att söka stöd från annat håll såsom Svenska kyrkan, kommunen, myndigheter och andra hjälporganisationer.


Arbetets genomförande
Representanter för projektgruppen har på plats i Novozybkov inlett diskussioner om inriktning och omfattning av de planerade insatserna.

Ett avtal har upprättats mellan Änglagård, staden (borgmästaren) Savings Bank of the Russian Federation och Lions Club, Vallentuna. Pengar kan därför utan risk överföras till Änglagård.
Varje utbetalning kräver 1) specificerad verifikation, 2) underskrift av dr Lidiya, 3) underskrift av borgmästaren och 4) underskrift av LP Anders Rönnholm (som upprättat avtalet).


Avtalet






Avtalet är undertecknat.