Reaktorn i Tjernobyl (Lesyas film 1)
Ett illa skött
expriment var orsak till kärnkraftsolyckan i Leninverket i Tjernobyl den 26
april 1986. Reaktor 4 kördes på så låg effekt, att den blev instabil. I stället
för att sakta stängas av, som det var tänkt, ökade den till 100 gånger full
effekt och exploderade. Taket föll in och reaktorinnehållet kastades ut i
atmosfären.
Molnet fördes
bort med vindarna och radioaktiva partiklar föll till marken, där det råkade
regna, över hela norra halvklotet. Hela Europa drabbades och dessutom Japan,
Israel, Kuwait, Turkiet, Kina, Indien, USA och Kanada.
Det mesta föll
ner i närområdet – Ukraina, Vitryssland och Ryssland - varpå villastaden
Tjernobyl – som ligger en dryg mil från kärnkraftsverket - i ett enda slag blev
känd som platsen för historiens värsta katastrof.
Den
evakuerades…
Pripyat från luften (Lesyas film 2)
… liksom
kärnkraftsstaden Pripyat 4 km från kärnkraftsverket, där arbetarna bodde, och
alla . Samma öde drabbade hundratals byar i närområdet – en del grävdes till
och med ner – Det radioaktiva området är emellertid inte begränsat till
tremilszonen runt kraftverket. Över 8 miljoner människor bor ännu på mark som
är radioaktivt nedsmutsat. Det innebär också att de äter den mat som odlas där.
Nöjesfältet + Rimma och tallarna
(Lesyas film 3)
Nöjesfältet i
Pripyat, som skulle invigas den 1 april, blev aldrig invigt. I dag står det i
sin spöklikt tomma stad och rostar. Här bor numera mest bara vargar och
vildsvin. Det enda som stör tystnaden är gnisslet från pariserhjulet och
karusellen som rör sig för vinden.
Missbildade växter i Pripyat (TV-filmen
1)
Tallarna är
vackra i Pripyat – men missbildade.
Missbildade djur (TV-filmen 2)
I början fick
världen se hur djur och människor drabbades av DEN HÄR olyckan.
Larmrapporter
berättade om en kraftig ökning av antalet missbildade djur och människor.
En professor
från centrallaboratoriet i Zytomyr i Ukraina fångades på bild med bland annat
kraniet av en kalv med fyra horn och två huvuden.
Missbildade barn (TV-filmen 3)
Och från Kiev
kom bilder på sjuka och missbildade småbarn
Det var för
mycket för omvärlden. Locket lades på.
Gummorna i kyrkan (TV-filmen 4)
Många
evakuerade gamlingar återvände genom skogarna till sina hem. De ville hellre dö
av strålning än av svält, sa de och fortsatte odla sina trädgårdar.
Myndigheterna såg genom fingrarna och lät dem stanna. De flesta är döda nu.
Bara några hundra finns kvar i Tjernobyl.
Zonen (TV-filmen 5)
Den förbjudna zonen är
numera världens största laboratorium.
likaväl som den är begravningsplats för tusentals radioaktiva fordon som
användes i röjningsarbetet av de närmare mer eller mindre frivilliga
800 000 likvidatörerna.
Reaktor 4 (TV-filmen 6)
Den exploderade reaktorn
täcktes sedermera av en sarkofag som på grund av strålningen måste byggas av
robotar. I dag är den ett rostigt vrak på väg att rasa samman. Skulle det ske
står närområdet inför ännu en Tjernobylkatastrof.
Novozybkov
Det här är Novozybkov, en
liten stad i Ryssland ungefär där landet möter såväl Ukraina som Vitryssland.
Det råka regna här den där natten, när det radioaktiva molnet från Tjernobyl
-ungefär 14 mil söderut - kom förbi. De 45 000 invånarna varav 12 000
barn fick ingenting veta. Först i augusti kom vetenskapsmännen från Moskva med
sina mätinstrument. Det är ingen fara, sa dom. Ni kan gott äta era grödor. Men
själva hade de med sig egen mat…
Borgmästare Ivan Nesterov
- Det är en tragedi som
drabbat oss, säger borgmästare Nesterov som har att styra över en stad som är
bankrutt. Här fanns före olyckan en blomstrande trä- och textilindustri med
omfattande export. Nu går varorna inte längre att sälja. Och då det är ont om
arbete, tjänar folk inga pengar. Det innebär också att de inte kan ge staden
några inkomster i form av skatt.
- Minst 80 procent av
invånarna i vår stad är sjuka, säger Ivan Nesterov. I början fick vi lite
hjälp. Nu vill regeringen helst inte höra talas om oss. Det är därför vi brukar
kalla Novozybkov Den glömda staden.
Dr Lydia Bavkunova
De som lider mest är
kvinnorna och barnen. Dr Lydia Bavkunova på kvinnosjukhuset, som vi kallar
Änglagård, har all anledning att vara orolig. All sjukvårdspersonal som kunde
har flyttat. Det betyder att hon har kanske bara en tredjedel av den personal
hon behöver. Alla gravida kvinnor har minst tre sjukdomar som måste behandlas.
Var fjärde kvinna måste snittas och somliga till och med förblöder under
förlossningen. Barnen föds för tidigt och är dessutom i hög utsträckning
missbildade och sjuka.
Utomhusbilder
Det här är Änglagård, ett
kvinnosjukhus i en gudsförgäten håla inte långt från Sverige. Den vita
byggnaden är ett BB, där 700 små knattar ser dagens ljus varje år. Den röda
byggnaden är en kvinnoklinik med mödravårdscentral. Änglagård är med andra ord
livsviktigt för att staden ska leva vidare. För som vanligt, när det kör ihop
sig, är det de små värnlösa barnen som har det sämst…
Lokalerna
När vi i Lions Club först
kom till Änglagård regnade det in på mammor och barn. Dr Lydia till och med sa,
att det snöade in på dem. Lägg därtill att delar av innertaket ramlade ner då
och då och att golven var så ruttna, att de riskerade trampa igenom golvet.
Mammorna frös i de otäta lokalerna och svartmöglet klättrade på väggarna.
Bilder och röster får tala för sig själva.
Renoveringen
Sedan Änglagård väl
blivit ett riksprojekt, kunde sjukhuset börja renoveras. Det gav jobb till 40
byggnadsarbetare som annars hade varit arbetslösa. Vi träffade dem, bjöd på
lunch, blev vänner och är tämligen säkra på, att de byggde ännu bättre efter
det.
I september 2004 invigde
vi den första, vita byggnaden och snart är det dags att inviga det andra, röda
huset.
Bilderna av det färdiga
resultatet får tala för sig själva.
