Reaktorn i Tjernobyl (Lesyas film 1)
Ett illa skött expriment var orsak
till kärnkraftsolyckan i Leninverket i Tjernobyl den 26 april 1986. Reaktor 4
kördes på så låg effekt, att den blev instabil. I stället för att sakta stängas
av, som det var tänkt, ökade den till 100 gånger full effekt och exploderade.
Taket föll in och reaktorinnehållet kastades ut i atmosfären.
Molnet fördes bort med vindarna och
radioaktiva partiklar föll till marken, där det råkade regna, över hela norra
halvklotet. Hela Europa drabbades och dessutom Japan, Israel, Kuwait, Turkiet,
Kina, Indien, USA och Kanada.
Det mesta föll ner i närområdet –
Ukraina, Vitryssland och Ryssland - varpå villastaden Tjernobyl – som ligger en
dryg mil från kärnkraftsverket - i ett enda slag blev känd som platsen för
historiens värsta katastrof.
Den evakuerades…
Pripyat från luften (Lesyas film 2)
… liksom kärnkraftsstaden Pripyat 4
km från kärnkraftsverket, där arbetarna bodde, och alla . Samma öde drabbade
hundratals byar i närområdet – en del grävdes till och med ner – Det
radioaktiva området är emellertid inte begränsat till tremilszonen runt
kraftverket. Över 8 miljoner människor bor ännu på mark som är radioaktivt
nedsmutsat. Det innebär också att de äter den mat som odlas där.
Nöjesfältet + Rimma och tallarna (Lesyas film 3)
Nöjesfältet i Pripyat, som skulle
invigas den 1 april, blev aldrig invigt. I dag står det i sin spöklikt tomma
stad och rostar. Här bor numera mest bara vargar och vildsvin. Det enda som
stör tystnaden är gnisslet från pariserhjulet och karusellen som rör sig för
vinden.
Missbildade växter i Pripyat (TV-filmen 1)
Tallarna är vackra i Pripyat – men
missbildade.
Missbildade djur (TV-filmen 2)
I början fick världen se hur djur
och människor drabbades av DEN HÄR olyckan.
Larmrapporter berättade om en
kraftig ökning av antalet missbildade djur och människor.
En professor från
centrallaboratoriet i Zytomyr i Ukraina fångades på bild med bland annat
kraniet av en kalv med fyra horn och två huvuden.
Missbildade barn (TV-filmen 3)
Och från Kiev kom bilder på sjuka
och missbildade småbarn
Det var för mycket för omvärlden.
Locket lades på.
Gummorna i kyrkan (TV-filmen 4)
Många evakuerade gamlingar
återvände genom skogarna till sina hem. De ville hellre dö av strålning än av
svält, sa de och fortsatte odla sina trädgårdar. Myndigheterna såg genom
fingrarna och lät dem stanna. De flesta är döda nu. Bara några hundra finns
kvar i Tjernobyl.
Zonen (TV-filmen 5)
Den förbjudna zonen är numera världens största
laboratorium. likaväl som den är
begravningsplats för tusentals radioaktiva fordon som användes i
röjningsarbetet av de närmare mer eller mindre frivilliga 800 000
likvidatörerna.
Reaktor 4 (TV-filmen
6)
Den exploderade reaktorn täcktes sedermera av en sarkofag
som på grund av strålningen måste byggas av robotar. I dag är den ett rostigt
vrak på väg att rasa samman. Skulle det ske står närområdet inför ännu en
Tjernobylkatastrof.
Novozybkov
Det här är Novozybkov, en liten stad i Ryssland ungefär där
landet möter såväl Ukraina som Vitryssland. Det råka regna här den där natten,
när det radioaktiva molnet från Tjernobyl -ungefär 14 mil söderut - kom förbi.
De 45 000 invånarna varav 12 000 barn fick ingenting veta. Först i
augusti kom vetenskapsmännen från Moskva med sina mätinstrument. Det är ingen
fara, sa dom. Ni kan gott äta era grödor. Men själva hade de med sig egen mat…
Borgmästare Ivan
Nesterov
- Det är en tragedi som drabbat oss, säger borgmästare
Nesterov som har att styra över en stad som är bankrutt. Här fanns före olyckan
en blomstrande trä- och textilindustri med omfattande export. Nu går varorna
inte längre att sälja. Och då det är ont om arbete, tjänar folk inga pengar.
Det innebär också att de inte kan ge staden några inkomster i form av skatt.
- Minst 80 procent av invånarna i vår stad är sjuka, säger
Ivan Nesterov. I början fick vi lite hjälp. Nu vill regeringen helst inte höra
talas om oss. Det är därför vi brukar kalla Novozybkov Den glömda staden.
Dr Lydia Bavkunova
De som lider mest är kvinnorna och barnen. Dr Lydia
Bavkunova på kvinnosjukhuset, som vi kallar Änglagård, har all anledning att
vara orolig. All sjukvårdspersonal som kunde har flyttat. Det betyder att hon
har kanske bara en tredjedel av den personal hon behöver. Alla gravida kvinnor
har minst tre sjukdomar som måste behandlas. Var fjärde kvinna måste snittas
och somliga till och med förblöder under förlossningen. Barnen föds för tidigt
och är dessutom i hög utsträckning missbildade och sjuka.
Utomhusbilder
Det här är Änglagård, ett kvinnosjukhus i en gudsförgäten
håla inte långt från Sverige. Den vita byggnaden är ett BB, där 700 små knattar
ser dagens ljus varje år. Den röda byggnaden är en kvinnoklinik med
mödravårdscentral. Änglagård är med andra ord livsviktigt för att staden ska
leva vidare. För som vanligt, när det kör ihop sig, är det de små värnlösa
barnen som har det sämst…
Lokalerna
När vi i Lions Club först kom till Änglagård regnade det in
på mammor och barn. Dr Lydia till och med sa, att det snöade in på dem. Lägg
därtill att delar av innertaket ramlade ner då och då och att golven var så
ruttna, att de riskerade trampa igenom golvet. Mammorna frös i de otäta
lokalerna och svartmöglet klättrade på väggarna. Bilder och röster får tala för
sig själva.
Renoveringen
Sedan Änglagård väl blivit ett riksprojekt, kunde sjukhuset
börja renoveras. Det gav jobb till 40 byggnadsarbetare som annars hade varit
arbetslösa. Vi träffade dem, bjöd på lunch, blev vänner och är tämligen säkra
på, att de byggde ännu bättre efter det.
I september 2004 invigde vi den första, vita byggnaden och
snart är det dags att inviga det andra, röda huset.
Bilderna av det färdiga resultatet får tala för sig själva.
