Från Vallentuna till Distrikt 101-U
Motion
Lionsprojektet
Tjernobyls Barn / Novozybkov
Distrikt 101-U
2002-12-24
Restaurering,
upprustning och nybyggnad inom
Dr
Lidiyas sjukhus med
kvinnoklinik,
mödravårdscentral, BB, Barnklinik
samt
akutsjukvård i Novozbybkov,
Bryansk,
Ryssland
Tjernobylolyckan inträffade
den 26 april 1986,
när reaktor 4 i
Tjernobyls kärnkraftsverk exploderade. Reaktortaket blåstes av och stora
mängder radioaktiva partiklar steg upp i atmosfären. En stor del av det
radioaktiva materialet föll till marken i närområdet och hela 70 procent
förgiftade en femtedel av Vitryssland med 10 miljoner invånare. Resten fördes
bort med vindarna och föll ned över hela norra halvklotet, där det råkade
regna.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är fortfarande världens
största nukleära katastrof. Ofattbart stora landområden i Vitryssland, Ukraina
och Ryssland blev nedsmittade av minst ett 20-tal radioaktiva ämnen
– främst Cesium-137 och Strontium-90 med en halveringstid
på 30 respektive 29 år men även av mer långlivade ämnen som plutonium med en
halveringstid på 24 000 år. Omkring 10 miljoner människor beräknas ännu leva i
radioaktivt nedsmutsade områden i dessa tre länder. Det radioaktiva molnet från
Tjernobyl spred dessutom sitt dödliga gift i mindre mängder över hela norra
halvklotet. Där det råkade regna blev marken radioaktiv.
Den ryska staden Novozybkov med 45 000 invånare varav 12
000 barn på cirka 20 mils avstånd från Tjernobyl en av de värst drabbade
platserna. Flera byar kring staden har evakuerats, då de är lika radioaktivt
nedsmutsade som de värsta områdena i den förbjudna skyddszonen runt
kärnkraftsverket.
De medicinska följderna av strålningen från Tjernobyl är omöjliga att bevisa. Frågan är
kontroversiell med många starka krafter är inblandade. Det enda som går att slå
fast är att den rådande hälsomässiga och sociala situationen kan relateras till
katastrofen som sådan. Novozybkovborna utsätts efter olyckan ständigt för vad
man kallar lågdosstrålning som av många anses vara farligare än en omedelbar
högdosstrålning som dödar omedelbart och drar bort (Hiroshima). De som bor i
radioaktivt nedsmutsade områden tvingas dessutom varje dag äta radioaktiv mat,
elda med radioaktiv ved etc.
Den medicinska situationen i Novozybkov är katastrofal.
Omkring 70-80 procent av alla barn är sjuka, de flesta i typiska
vuxensjukdomar. Efter namnen på klasslistorna står, enligt skolfröken,
diagnoserna. Nya sjukdomar har emellertid inte uppstått i området - med
undantag av så kallat Tjernobyls syndrom eller Tjernobyl aids, ett tillstånd av
kraftigt nedsatt immunförsvar som i förlängningen kan vara en bidragande orsak
till ökningen av olika sorters cancer. Vid sidan av cancersjukdomarna nämns
ofta problem med alla inre organ (hjärta, lever, lungor, njurar), magsår, högt
blodtryck, grå starr, diabetes, koncentrationsproblem, yrsel, huvudvärk och
ständiga blödningar från näsa. De genetiska och neurologiska effekterna av
olyckan - som först nu börjat ge sig till känna – väntas drabba befolkningen
hårt framöver.
I Tjernobylolyckans spår ses dessutom en omfattande
arbetslöshet likaväl som utbredd alkoholism. Den forna sovjetregimen har
dessutom efterlämnat en icke fungerande administration och en omfattande
oförmåga att ta tag i den egna situationen. De radioaktiva områdena har mer
eller mindre avsiktligt ”glömts bort” av de styrande, då problemen helt enkelt
är för stora och svåra. De berörda måste med andra ord ha hjälp av olika slag –
inte minst en symbolisk spark i häcken att själva komma igång och göra något åt
sin situation.
Novozybkov i Bryansk län, Rysslandca 20 mil norr om
Tjernobyl i Ukraina.
Staden grundades på
polskt territorium 1701 av församlingen Old Believers som för sin tros skull
var på flykt undan ryske tsaren. Staden införlivades så småningom med Ryssland
och fick en unik ställning som kulturellt och affärsmässigt handelscentrum.
Novozybkov kort sagt blomstrade mycket tack vare sina täta och goda
utlandskontakter. Exporten härifrån var omfattande före 1986. Stadens historia
har emellertid även många svarta sidor. Under Andra världskrigets Operation
Barbarossa mördades här 400 judiska familjer på en enda natt. Novozybkov repade
sig mödosamt men råkade åter illa ut, när det radioaktiva molnet från Tjernobyl
kom förbi tidigt på morgonen den 26 april 1986. Det råkade, som sagt, regna
vilket gjorde att hela staden blev radioaktivt nedsmittad.
Novozybkov borde ha
evakuerats...
Det har emellertid
inte blivit av. Det finns helt enkelt ingenstans att ta de 45 000 invånarna
vara 12 000 är barn.
Många, särskilt de
mest kvalificerade, har förstås flyttat på egen hand, så av 33 läkartjänster på
Dr Lidiyas Sjukhus är bara 13 besatta. Under rådande omständigheter är det
dessvärre svårt att rekrytera fler. De som är kvar får med andra ord ständigt
arbeta dubbla pass, vilket gör att de går på knäna. Dessutom saknas resurser
till allt från förbrukningsmaterial till mediciner.
De medicinska konsekvenserna av Tjernobylolyckan
är omfattande.
Efter 1986 har gravida kvinnor i radioaktiva områden som
Novozybkov högre frekvens hjärtsjukdomar och högt blodtryck. De har dessutom en
ökad frekvens urinsjukdomar. Nästan alla gravida kvinnor har dessutom blodbrist
(anemi) och sjukdomar i sköldkörteln. Hälften av alla graviditeter hotas av
spontan abort under hela graviditetstiden. Allt fler kvinnor drabbas dessutom
av komplikationer som kräver kirurgiskt ingrepp i samband med förlossningen.
För närvarande måste var 15 procent av kvinnorna förlösas med kejsarsnitt, då
de inte kan föda sitt barn normalt. Tre gånger så många kvinnor som före 1986
drabbas dessutom av allvarliga blödningar i samband med förlossningen.
Kvinnosjukvården i Novozybkov är avgörande
för stadens framtid.
Det är kvinnorna som
föder barnen. Och det är barnen som en gång ska städa upp efter
kärnkraftsexperimentet i Tjernobyl och få staden på fötter. Gravida kvinnor tas
därför in på dr Lidiyas Sjukhus för medicinsk omvårdnad och i syfte att
förhindra för tidig förlossning, så att barnen i större utsträckning ska
överleva.
Kvinnokliniken och
dess gynekologiska avdelning är inrymt i ett tvåvånings stenhus byggt 1932. Det
förstördes under Andra världskriget men byggdes upp igen 1952. Sedan dess har
byggnaden inte renoverats. Under många år har det bland annat regnat in.
Byggnaden befanns
under vintern 2001/2002 vara i så dåligt skick, att det till och snöade in på
de blivande mammorna. Dr Lidiya tvingades evakuera, varpå hon – utan att ha
finansiering för det - tog beslut om att ersätta det ruttna taket med ett nytt.
LC Vallentuna gick in
och tog kostnaden – 100 000 rubel eller 3000 USD - för det nya taket.
Alternativet hade
varit att stänga sjukhuset, vilket hade varit ödesdigert med ett
upptagningsområde på 100 000 personer.
Kvinnokliniken har 40
bäddar. Varje år behandlas ca 1850 kvinnor här för i första hand inflammation
av äggstockar och livmoder, myom i livmoder, komplikationer under graviditeten,
spontan abort och fosterdöd i moderlivet.
Mödravårdscentralen i
samma hus tar emot 150 patienter per dag.
Återstår att byta ut
alla ruttna golv på båda våningsplanen. Dessutom ska alla fönster antingen
bytas ut eller renoveras. Det är även viktigt att se över elinstallationer samt
vatten- och avloppsledningar.
All medicinsk
utrustning – från inredning till instrument måste dessutom bytas ut.
Sjukhuset bör även få
hjälp i form av engångsmaterial som handskar och sprutor som idag rengörs
hjälpligt och återanvänds.
LC Vallentuna har
bidragit med bland annat tre kuvöser och två autoklaver för sterilisering av
instrument, men behoven är betydligt större än så.
Högst 20 procent av alla nyfödda barn
i Novozybkov är friska.
Och antalet sjuka
barn blir bara högre för varje år som går. De genetiska och neurologiska
skadorna har ökat påtagligt hos barn efter 1986. Till det kommer
cancersjukdomarna, där sköldkörtelcancer och till viss del även leukemi är de
internationellt erkända effekterna av olyckan. Frekvensen barn med andra
cancersjukdomar ökar emellertid också. Barn i Novozybkov drabbas dessutom
oftare vuxensjukdomar som knappt fanns hos barn före 1986.
Professor Stephanova
på ett av fyra Tjernobylsjukhus i Kiev, Ukraina, har identifierat vad världen
brukar kalla Tjernobyl Syndrom eller Tjernobyl aids - ett tillstånd av kraftigt
nedsatt immunförsvar som i sin tur leder vidare till infektioner och en rad
svåra sjukdomar som exempelvis cancer.
- Vi fick inga nya sjukdomar efter Tjernobyl, säger hon.
Olyckan skapade ingen Hulken. Vi har samma sjukdomar och missbildningar som
före olyckan. Det är bara det, att de är så mycket vanligare och svårare nu.
BB i Novozybkov är en hundra år gammal tvåvåningsbyggnad
av sten. Den är i minst samma dåliga skick som kvinnokliniken men dessutom helt
otidsenlig. Här finns 30 vårdplatser i mycket trånga vårdsalar. Förlossnings-
och operationssal lämnar allt i övrigt att önska. Den medicinska utrustningen
är antik och möjligen också farlig.
På Dr Lidiyas Sjukhus
föds varje år 700-750 barn.
Mellan 60 och 70
procent av förlossningarna har komplikationer.
Vart tionde barn föds
ofullgånget, vilket är en fördubbling med före 1986.
I sammanhanget kan
nämnas att sjukhuset nu, som sagt, fått ett antal kuvöser, men att där bara
finns en enda respirator och övervakningsapparat.
Personalen hamnar med
andra ord ofta i situationer, då de måste välja vilket barn som ska överleva.
I Novozybkov
diagnostiseras allt fler nyfödda spädbarn med framför försenad tillväxt,
syrebrist i hjärnan (som ger hjärnskador), kvävning, utvecklingsstörning och
mental efterblivenhet.
Cancer och andra
sjukdomar utvecklas efterhand.
Dessutom ökar antalet
dödfödda barn. År 1995 registrerades 11 dödfödda barn i Novozybkov.
Det ska jämföras med
32 dödfödda barn år 2001. Frekvensen dödfödda barn har på sex år med andra ord
tredubblats.
Åtminstone 7-9
procent av alla konstaterade graviditeter slutar med missfall.
Från Västvärlden vet
man, att omkring 60 procent av alla spontana missfall beror på missbildning hos
fostret.
För att kunna ge vård åt de
gynekologiskt
sjuka och gravid kvinnorna,
behöver dr Lidiya en
ny sjukhusbyggnad om 60 bäddar.
Alternativt måste de
gamla byggnaderna renoveras.
Kostnaden för detta
beräknas till 210 000 USD, varav distrikt 101-U har tagit beslut om att söka
hälften (105 000 USD) från Multipeldistriktet i samband med Riksmötet i maj
2003. Projektet avser att därefter att före årets slut söka motsvarande belopp
från LCIF.
Monica
Antonsson Anders
Rönnholm
Projektledare, LC Vallentuna LP Vallentuna (ekonomi)
Gunnar
Sundqvist Susanne
Fridolin
