"OIycka med kärnbränslebehållare".

Hej,

I onsdags skickade jag en sammanfattning av några artiklar som fanns i tidningen Ny Teknik.

Under tiden har det framkommit att en olycka i en uranfabrik i Tyskland hänger ihop med en miss i Västerås. Jag bifogar artikeln som fanns i Ny Teknik den 30. 1.
"OIycka med kärnbränslebehållare".
Jag bifogar också en artikel med datum 28. 1. "Westinghouse genomför förändringar". och artikeln med datum 28. 1. "Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken".
Olyckan i Tyskland hände den 21. 1. i fabriken Gronau som ligger i närheten av den holländska gränsen. I lördags genomförde tyska grupper en demonstration.
Utdrag ur en engelsk artikel (Nuclear Monitor): "The national news in Germany reported widely on the accident. Even the prosecutor has started - on demand of local antinuclear organisations - an investigation against Urenco. On January 22 and 24 there were demonstrations in Gronau - with up to 100 people."
Med atomfientliga hälsningar
Ingeborg

Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Publicerad igår,
Lungmätningarna av de anställdas radioaktiva stråldoser på Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås har visat för låga nivåer . I nya mätningar uppvisar de anställda i flera fall så höga värden att de närmar sig eller överskrider gränsvärdet.
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Kärnbränsle
Strålning
Westinghouse
Omkring 100 anställda vid Westinghouses kärnbränslefabrik uppvisar högre strålvärden än väntat.
Av dem har tretton personer så höga värden att de närmar sig eller överskrider gällande gränsvärde på 20 millisievert per år som är det genomsnittliga gränsvärdet på fem år.
Det visar preliminära beräkningar av stråldoserna utifrån urinprovtagningar som företaget utfört i fjol .
Resultaten har fått Strålskyddsmyndigheten att reagera. I ett föreläggande från december kräver man att bolaget senast den 1 februari redovisar de exakta stråldoserna per individ och åtgärder för att undvika internkontamination .
Westinghouse i Västerås är en av världens ledande tillverkare av kärnbränsle. Bolaget planerar att öka tillverkningen från 600 ton urandioxid per år till 900 ton. De höjda värdena gäller främst personal i de tre verkstäder där uran hanteras öppet. De anställda får dels stråldoser genom att vistas i närheten av uranet, dels riskerar de att andas in och svälja urandamm när de bearbetar uranet.
Den externa strålningen mäts med dosimetrar. Sedan 80-talet har stråldoser från det interna intaget mätts via främst lungmätningar. Det är en standardmetod som mäter gammastrålning utanför lungorna.
De nya genomförda beräkningarna på Westinghouse visar att stråldoserna underskattats.
— Dels har detektionsgränsen för mätning av uran i lungorna varit så hög att små doser inte varit registrerbara, dels har lungmätningarna inte tagit hänsyn till att uran ansamlas i andra organ i kroppen än i lungorna, säger Rolf Falk, strålskyddskonsult hos Strålskyddsmyndigheten, SSM.
Peter Hofvander, utredare på samma myndighet, beskriver att metoden inte snappar upp det dagliga låga intag av radioaktivt urandamm som personalen inandas, det vill säga de kroniska interndoserna.
För omkring ett år sedan satte Westinghouse i gång ett nytt mätprojekt kallat REN, som syftade till att man skapa en ”ren anläggning med låga personstråldoser”.
Man lät 176 personer som jobbar med öppen uranhantering att lämna upp till sju urinprover vardera i syfte att mäta uranhalten.
Proverna analyserades sedan med en känsligare metod än den man tidigare analyserat urinprover med på Westinghouse, då efter specifika händelser och kontroller.
Resultaten landade hos SSM den 29 oktober i fjol.
—Det var helt oväntat att det fanns så stora interndoser och det är naturligtvis inte acceptabelt för någon att jobba under sådana förhållanden, säger Peter Hofvander.
Hittills har en person av de 13 med mycket höga strålvärden har omplacerats men vederbörande är nu tillbaka i tjänst.
Varken ordföranden för IF Metall-klubben eller Thomas Hellström, huvudskyddsombudet på Westinghouse, säger sig ha fått några rapporter om oro bland personalen på grund av de höjda strålvärdena.

Fakta Gränsvärden för radioaktiv strålning
- Stråldos, oftast uttryckt i måttet millisievert, visar den sammanlagda mängden joniserande strålning som en människa utsatts för.
- Högsta tillåtna stråldos för den som arbetar i en verksamhet med joniserande strålning är i dag 50 millisievert per år men nivån anses vara för hög och är på väg att sänkas till 20 millisievert per år.
- Under fem år får dosen, enligt dagens regler, inte överskrida 100 millisievert. Det genomsnittliga gränsvärdet under fem år blir därmed 20 millisievert. Så höga värden når i dag bara enstaka personer inom kärnkraftsindustrin.
- Enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) ska arbetsgivare göra sitt bästa för att minimera strålningen så att ingen utsätts för några stråldoser.
Källa: SSMs författningssamling 2008:51, KTH, handläggare på SSM.


Westinghouse genomför förändringar
publ igår
Westinghouse kommer inom kort att redovisa nya individberäkningar av stråldoser till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa visar lägre värden, hävdar företaget.
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Kärnbränsle
Strålningsmätning
Westinghouse
I Westinghouse årliga redovisningar till Strålskyddsmyndigheten har man oftast haft betryggande marginaler. Att stråldoserna nu tycks vara betydligt större än man tidigare trott, beror på att analyserna av de brett upplagda urinprovtagningar man började med i slutet av 2008 gör det möjligt att påvisa även mycket små mängder uran.
Säkerhetschefen Berndt Holmqvist säger att personalen inte andas in eller sväljer ner mer urandamm än tidigare.
- Det är ingen försämring av strålskyddsmiljön, snarare tvärtom. Vi har kommit till nya insikter. Mätmetoderna har blivit noggrannare och mer korrekta.
Strålskyddsföreståndaren Hans Mellander fyller i:
- När man mäter uran i urin handlar det om mycket låga koncentrationer. Vi talar om mikrogram per liter. Det är inte mycket.
Med tanke på att man upptäcker lägre halter, borde ni ha börjat med bred undersökningar med urinprov tidigare?
- Ja, det är klart att det hade varit bra att ha den här metoden lite tidigare. Då hade vi kunnat vidta åtgärder på ett effektivare sätt. När vi gör något vill vi se effekter av åtgärden, säger Hans Mellander.
Strålskyddsmyndigheten kräver att Westinghouse redovisar exakta stråldoser senast den 1 februari. Innan dess vill inte företaget gå ut med några siffror.
- Beräkningarna vi håller på med nu visar att doserna kommer att ligga lägre än vi trodde från början, säger Berndt Holmqvist.
Hur exakt kommer ni att kunna fastställa stråldosen?
- Ja, det är komplext. I och med att vi jobbar med människor och utsöndring och modeller av hur uran uppträder i kroppen så finns det väldigt stora osäkerheter i sådana här beräkningar, säger Hans Mellander.
Ett absolut gränsvärde och en väldigt stor osäkerhet. Hur löser ni det?
- Vi vet inte hur stor osäkerheten är. Den kan slå uppåt och nedåt. Normalt sett i strålskyddssammanhang försöker man vara konservativ. Vi lägger in marginaler, säger Hans Mellander.
Westinghouse har under 2008 och 2009 förbättrat fabriken i Västerås. Man har kapslat in dammande maskiner. Fikarum som ligger nära öppna strålkällor flyttas. Strålskyddsarbetet utökas med mer personal. Lunglaboratoriet får ny utrustning.


Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Kärnbränsle
Uranhexafluorid
Westinghouse
Olyckan skedde den 21 januari när en anställd skulle ta hand om en behållare som skickats från Westinghouse kärnbränslefabrik till Urencos anläggning i Gronau i Tyskland, där man anrikar uran.
I går, torsdag, berättade Westinghouse i ett pressmeddelande att den otvättade behållaren kom från Västerås.
Enligt bolagets VD Jonas Hallén har man gjort ett misstag.
—Behållaren skulle aldrig skickats iväg härifrån utan att ha varit ordentligt tvättad, säger han till Radio Västmanland.
Westinghouse skickar regelbundet tomma urancylindrar till Urenco. I det aktuella fallet var behållaren inte invändigt rengjord när den transporterades i väg, trots att den var märkt så.
I stället innehöll den en liten mängd uranhexafluorid som i kontakt med fukt bryts ned och bildar flurovätesyra.
Ämnet anses vara mycket giftigt och starkt frätande och kan i kroppen slå ut viktiga organ som hjärta, lever, njurar eller nerver.
Jonas Hallén uppger dock att mannens tillstånd är gott enligt de läkare som behandlar honom.
Bolaget har nu startat en internutredning och uppger att man kommer att vidta åtgärder för att undvika liknande händelser framöver.

Nya beräkningar av personalens stråldoser vid Westinghouse kärnbränslefabrik visar att en stor grupp anställda fortfarande har högre stråldoser än väntat. Enligt bolaget ligger dessa dock under gällande gränsvärden.
Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken
Westinghouse genomför förändringar
Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer
Olycka med kärnbränslebehållare
Kärnbränslefabrik
Westinghouse
Efter att man undersökt personalen med nya metoder 2009 upptäckte bolaget sent i höstas att omkring 100 anställda hade flera gånger högre strålvärden än man tidigare antagit.
Tretton av de anställda i uranverkstäderna närmade sig snittgränsvärdet på 20 millisievert, lika mycket som ett ytterst fåtal personer inom kärnkraftsindustrin får i sig varje år..
Strålsäkerhetsmyndigheten krävde då att Westinghouse redovisade exakta värden. Detta för varje individ som jobbar med öppen hantering av kärnbränsle.
Bolagets redovisning lämnades in sent på måndasgeftermidagen. Den visar att gränsvärdena för stråldoser per år inte överskrids.
Samtidigt har ett stort antal anställda har fortfarande flera gånger högre strålvärden än vad man tidigare uppmätt.
Värdena är högre än 1 millisievert per år. Ett värde som man tidigare antagit representerat en genomsnittlig dos från inandning av uranpartiklar.
Enligt den färska redovisningen är:
* Medeldosen för 176 personer 2,1 millisievert, alltså dubbelt så mycket som tidigare uppmätts med hjälp av lungmätningar.
* Maxdosen för de anställda 12, 9 millisievert.
* För 36 anställda är dosen högre än 5 millisievert. Det kan jämföras med en röntgenundersökning som ger cirka 0, 1 millisievert.
Till detta kommer, skriver Westinghouse, att de anställda varje år utsätts för strålning via huden ( externa doser) på i medeltal 1 millisievert och max fem millisievert.
Bolaget uppger emellertid att den beräkningsmetodik man använder för att se hur uranet omsätts i kroppen är svår.
”Beräkningarna är behäftade med osäkerheter”, skriver bolaget.
De nya strålvärdena upptäcktes sedan bolaget infört breda undersökningar av uranhalten i de anställdas urin. Detta sedan man i många år försökt att uppskatta intaget av urandamm via lungmätningar.
Bolaget har nu vidtagit en rad åtgärder för att exempelvis minimera halten urandamm i luften .
Man bedömer också att uranspridningen i lokalerna minskat . Samtidigt har detta inte helt gått att påvisa med hjälp av den tekniska övervakningsutrustningen.

Särskilda villkor för drift vid Ringhals

Pressmeddelande:
SSM beslutar om särskilda villkor för drift vid Ringhals
2009-07-08 11:00

Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar att förelägga Ringhals AB om särskilda utredningsåtgärder och villkor för drift av reaktorerna Ringhals 1-4. Myndigheten och dess föregångare har sedan 2005 påtalat brister som kan kopplas till säkerhetskulturen vid kärnkraftverket. Men trots att Ringhals genomfört insatser kvarstår problemen.
Vid tillsyn av Ringhals kärnkraftverk har Strålsäkerhetsmyndigheten och föregångaren Statens kärnkraftinspektion uppmärksammat en rad brister sedan 2005. Det rör sig om svagheter i fråga om ledning och styrning, spårbarhet av interna beslut samt efterlevnad av rutiner och instruktioner.
- Myndigheten har vid upprepade tillfällen påpekat brister som följts av insatser från Ringhals sida. Ändå har de inte kommit till rätta med sina problem, säger Leif Karlsson, tillförordnad avdelningschef för reaktorsäkerhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Enligt myndighetens beslut ska Ringhals utreda och redovisa varför rutiner inte efterlevts och varför tidigare och pågående åtgärder inte fått avsett resultat. Ringhals ska också ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att rätta till dessa identifierade återkommande brister.
Dessutom innebär beslutet om särskilda villkor att Ringhals ska
redovisa interna beslut om återstart innan någon av reaktorerna tas i drift efter avställningar.
sammanställa och redovisa slutsatser och åtgärder efter internrevisioner.
sammanställa och redovisa slutsatser och åtgärder som följer av utredningar om sambandet människa-teknik-organisation.
sammanställa och redovisa hantering av tillfälliga instruktioner.
Strålsäkerhetsmyndigheten anser inte att de identifierade bristerna förhindrar fortsatt drift av reaktorerna. Däremot bedömer myndigheten att säkerhetsarbetet inte ges den vikt som är nödvändig i alla delar av organisationen. Detta kan på sikt äventyra reaktorsäkerheten.
I ett annat beslut godkänner Strålsäkerhetsmyndigheten att Ringhals tar reaktor Ringhals 1 i provdrift efter ett genomfört moderniseringsprogram. De största ändringarna är en modernisering av reaktorskyddssystemet och en förstärkning av funktionen för resteffektkylning.
Dessutom har Strålsäkerhetsmyndigheten granskat ansökan om återstart av Ringhals 1 mot bakgrund av uppdagade brister då delar av reaktorns automatiska säkerhetsfunktion inte var aktiverade under drift. Myndigheten beslutar även i detta fall att godkänna en återstart eftersom Ringhals gjort de utredningar och vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att reaktorn ska kunna tas i drift på ett säkert sätt.
För mer information till media om särskilda villkor för drift: Leif Karlsson, tillförordnad avdelningschef för kärnkraftssäkerhet, 08-799 41 02.
För mer information till media om återstart efter moderniseringsarbeten: Jan Hanberg, enhetschef för systemteknik, 08-799 42 21.
För allmän information till media: Mattias Sköld, pressansvarig, 073-200 67 60 eller pressjour 08-799 40 20.

__________

Kommentar till SSM:s beslut om villkor för drift vid Ringhals
– Ringhals kommer med kraft att genomföra de utredningsåtgärder och uppfylla de villkor som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har satt upp, säger Ringhals VD Bertil Dihné.
– Nu gäller det att – i nära samråd med myndigheten – säkerställa att våra åtgärder ger resultat.
För vidare information, kontakta:
Gösta Larsen, Ringhals kommunikationschef
T: 0340-66 70 00
Ringhals AB
432 85 Väröbacka
Lämnat av:
Ringhals kommunikationsenhet, telefon: 0340-66 70 00
Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.

SSM häver särskild tillsyn mot Forsmark

SSM häver särskild tillsyn mot Forsmark
2009-04-22 10:00
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) upphäver den särskilda tillsyn som kärnkraftsreaktorerna Forsmark 1-3 stått under sedan den 28 september 2006. Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har vidtagit en mängd åtgärder för att hantera de brister som uppdagades efter incidenten i Forsmark 1 i juli 2006. SSM anser att FKA nu kan återgå till att driva och utveckla säkerhetsarbetet inom ramen för normal tillsyn.
Den särskilda tillsynen ger myndigheten möjlighet att under en period skräddarsy och avpassa granskningen av en verksamhetsutövare efter särskilda omständigheter. En sådan åtgärd ansåg SSM:s föregångare Statens kärnkraftinspektion (SKI) var nödvändig 2006 efter att brister i säkerhetskulturen vid FKA hade identifierats.
- FKA uppfyller nu förutsättningarna för att bedriva säkerhetsarbete utan speciella insatser från SSM. Men naturligtvis kommer myndigheten att bedriva fortsatt, normal tillsyn i Forsmark, säger Christer Karlsson, inspektör och samordnare för SSM:s tillsyn av Forsmarks kärnkraftverk.
Verksamhetsutövarna har det fulla ansvaret att driva och utveckla säkerhetsarbetet. De fortsatta åtgärderna med koppling till incidenten kommer att genomföras inom ramen för det ordinarie utvecklingsprogrammet vid FKA.
- SSM kommer att hålla fokus på detta utvecklingsprogram och myndigheten kommer att bedriva en fortsatt tillsyn över det dagliga säkerhetsarbetet, säger Lars Axelsson, utredare vid SSM med ansvar för organisations- och ledningsfrågor.
Den 25 juli 2006 inträffade i Forsmark 1 en kortslutning i ett yttre ställverk som ansluter anläggningen till det nationella stamnätet. Kortslutningen gjorde att Forsmark 1:s automatiska säkerhetssystem snabbstoppade och stängde ner reaktorn. Händelsen medförde att utrustning som är viktig för säkerheten inte fungerade som avsett.
Det inträffade visade enligt dåvarande SKI att säkerheten vid FKA inte hade fått den prioritet som myndighetens föreskrifter krävde. SKI förelade FKA att ta fram ett program med åtgärder för att få bukt med bristerna. Som ett villkor för drift av reaktorerna skulle FKA förstärka den dagliga rapporteringen samt göra extra rapportering vid varje återstart av en reaktor.
För mer information till massmedia: Christer Karlsson, inspektör, 08-799 43 75, och Lars Axelsson, MTO-specialist, 08-799 43 30, eller Mattias Sköld, pressansvarig, 073-200 67 60.