I går kom ytterligare 200:- från Lena. När månadsavgiften 55:- för pg-kontot är betald har vi nu exakt 30 482, 99 kr på kontot.
Bakgrunden är i korthet är att vi med Svenska Lions hjälp har renoverat kvinnosjukhuset Änglagård i den efter tjernobylolyckan radioaktivt nedsmutsade staden Novozybkov i Ryssland. Änglagård består av två sjukhusbyggnader (KK, BB och MVC) samt en laboratoriebyggnad med kök.
När de två förstnämnda byggnaderna var nästan klara och Lions gubbar varit där och fått såväl beröm som medaljer konfiskerade de våra återstående medel på kontot - 327 000 kr - som skulle täcka kostnader för yttre fasader, hängrännor och stuprör på sjukhusbyggnaderna, dvs skydd för de renoveringar för 2,7 miljoner kronor vi redan gjort.
De hade redan fått sina medaljer och var inte intresserade mer. Så går det alltså till. Ingen kontroll, inget ansvar, ingen uppföljning.
De konfiskerade medlen bestod av pengar jag personligen fått in genom försäljning av almanackor samt gåvor från utomstående privatpersoner.
Pågående insamlingen redovisas på öret här i bloggen, då vi inte har råd med ett så kallat 90-konto. De pengar vi nu har utgörs av arvoden från mina föreläsningar samt gåvor från privatpersoner.
Återkommer...
fredag 29 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Åke Sundström:
LÅT MEDBORGARNA BESTÄMMA KÄRNKRAFTENS ÖDE
Ingress:
Energipolitik är för viktigt för att överlåta åt politiker. Deras regemente har varit katastrofalt, särskilt i Sverige. Inför i stället direktdemokrati – genom fria val på fria marknader. Skrota alla selektiva styrmedel, som bidrag och straffskatter, och låt miljöavgifter vara den enda restriktionen. Det är en lösning som leder till mycket stora vinster, både för miljön och för samhällsekonomin.
Nej, kärnkraften är INTE billig! De ekonomiska lagarna lär oss att alla i dag befintliga alternativ är ungefär lika dyra. Om kärnkraft vore billigare än kolkraft med bästa rening, skulle kolet vara på väg att slås ut. Så är inte fallet.
Det betyder att mer kärnkraft ingalunda leder till lägre elpriser, som industrins direktörer inbillar sig. Tvärtom: det är bara om vi fortsätter att fasa ut kärnkraften som elpriset kan sänkas, i varje fall för under de närmaste tio åren! Det är nästan komiskt, men mer bekymmersanmt ändå, att Svenskt Näringsliv inte förstått vad som ligger i näringslivets intresse.
Elpriserna bestäms numera på en gemensam nordisk marknad, Nordpool, och om några år troligen på en gemensam europeisk marknad. I bägge fallen är det kostnaden för kolkraft som är utslagsgivande. Uran- och reaktorindustrins svåra utmaning är att matcha det billiga kolet.
Vid status quo – oförändrad svensk politik – förändras elpriset i takt med kostnaden för kolkraft. Om däremot elsubventionerna slopas, om vi återinför marknadsekonomi i denna viktiga näringsgren, kommer detta kolsamband att brytas, under lång tid. Förklaringen är att förbrukningen av elvärme kraftigt minskar på en sådan fri marknad. Kolkostnaden slår då å igenom under en kortare tid på året och elpriset faller.
Myten om den billiga kärnkraften bygger, för det andra, på en oförmåga (låtsad eller sann) att skilja mellan nominella och reala (inflationskorrigerade) kostnader. Den reala (”sanna”) kostnaden är lika med utgifterna för drift och underhåll plus avskrivningar på kraftverkets återanskaffningsvärde. I realiteten är därför gammal kärnkraft i stort sett lika dyr som ny. Att bokföringsreglerna tillåter (men inte tvingar) bolag att göra avskrivningar på nominella värden, förändrar inte detta faktum.
En annan grundbult i ekonomiska sammanhang är att nyinvesteringar förutsätter att marknadspriset ger täckning för totalkostnaden i nya anläggningar. Det villkor är långt ifrån uppfyllt. Kraftindustrin sitter i samma rävsax som alla krisbranscher med överkapacitet. Det kommer att dröja ett kvarts sekel innan vi i Sverige kan bygga nya kraftverk utan att tumma på det samhällsekonomiska lönsamhetskravet. Så enormt är dagens faktiska elöverskott.
Ny vindkraft är i dagsläget att slänga pengar i ett svart hål: alla de satsade miljarderna går förlorade. Om 30 år kan situationen vara en annan och vindkraftsbyggen kan börja gå runt även ekonomiskt. Varje krona som investeras så långt i förväg är förstås bortkastad, inga miljövinster kan motiverat ett sådant slöseri. Som om det inte skulle räcka med de ca 200 förlustmiljarder som 12-reaktorprogrammet kostat oss.
Att Tage Erlanders efterträdare vill sopa igen spåren efter detta debacle är begripligt. Mer gåtfullt är att förmenta liberaler av olika skiftningar - Timbro-folket, SNS, Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna – så ogenerat blundar för elementära fakta. Man spelar ovetande om vad marknadsekonomi innebär, hur priser sätts och hur investeringsbeslut fattas. Att de gröna, trots vinglandet på senare tid, i denna fråga är det mest marknadsliberala partiet, säger en del om särintressenas och den osanna historieskrivningens roll i svensk energi- och klimatpolitik.
Men som sagt, även miljörörelsen och miljöpartiet agerar numera alltmer populistiskt och taktiskt, säger en sak och gör motsatsen. Man kallar sig kärnkraftsmotståndare, men hör i praktiken till reaktorindustrins allra bästa vänner, genom att medverka till att elproducenterna otillbörligen gynnas. På två sätt: via omotiverade favörer i energibeskattningen och via s k elcertifikat och gratisutdelade utsläppsrätter. Vattenfalls VD har Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Naturskyddsföreningen att tacka för sin fantasibonus.
Om de fossila alternativen beskattades på ett korrekt, konkurrensneutralt sätt – med en avgift motsvarande den faktiska kostnaden för att på billigaste sätt minska de globala utsläppen av koldioxid – skulle nämligen de svenska elproducenterna tvingas redovisa stora förluster. Och dessutom, helt på egen hand, utan ett öre i kompensation från staten, behöva stänga flera reaktorer. Därför ingen bonus till chefen.
Med rättvisa energiskatter sjunker elförbrukningen kraftigt samtidigt som elpriset faller. På en fri marknad skulle dagens elförbrukning (ca 145 TWh) ligga på högst 110 TWh, främst genom att elvärmen slås ut. Än viktigare, eftersom kärnkraften bara kan användas som s k baslast (året-runt-kraft), är att effektbehovet nära nog halveras. Då klarar vi baslasten med befintlig vattenkraft och den tillkommande belastningen vintertid med hjälp av industrins mottryckskraft och kraftvärmeverk, eldade i huvudsak med biobränslen. Den baslast som kärnkraften bidragit med behövs inte längre, när marknadskrafterna får avgöra!
Lösningen heter alltså, som så ofta: mindre politik, mer marknad. D v s medborgarmakt, för på marknaden är det företagare och hushåll som fattar besluten. Vi behöver inte några Gosplan-kommissarier som styr i sovjetisk anda, ingen energipolik, än mindre någon "egen" svensk klimatpolitik. Inte heller någon energimyndighet eller nya tomma symbolhandlingar i form av verkningslösa och direkt skadliga planekonomiska klimatavtal av Kyoto-modell eller senare EU-modell. Däremot skall vi välkomna internationella avtal om gemensamma ekonomiska styrmedel, t ex minimiskatter på miljöskadliga utsläpp.
Det enda som krävs är just sådana miljöavgifter. Risker och miljöskador är kostnader för samhället som skall bäras av förorenaren, enligt principen Polluter Pays. En enkel modell vore att ersätta alla selektiva punktskatter och subventioner med en särskild energimoms på miljöbelastande energislag: fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft - medan biobränslen, solvärme och andra miljövänliga energislag betalar vanlig moms. En sådan miljömoms bör vara minst dubbelt så hög som den vanliga momsen.
Den generella regeln kan ifrågasättas, är ändå inte kärnkraft bättre än kolkraft? Och är inte vattenkraften mer miljövänlig än bägge? Jag hävdar att ur sammanvägd risk- och miljösynpunkt är ett modernt koleldat kraftverk med bästa reningsteknik att föredra framför kärnkraft. Att behärska de oerhörda risker som är förenade med reaktorteknologi och avfallshantering är betydligt svårare och dyrare än göra kolet miljöacceptabelt. Vattenkraften skonar luftmiljön, det är sant, men leder till skövlade älvdalar och förstörda naturmiljöer av ibland oersättligt slag. Skadejämförelser kräver en helhetsanalys som sträcker sig längre än till att jämföra CO2-utsläpp. Då blir det tydligt att även vattenkraften bör belastas med höga miljöavgifter.
Sammanfattningsvis: Låt medborgarna ta kommandot. Styra via sina egna val av värmesystem och energibärare, med miljöavgifter som enda restriktion. Som i en ständigt pågående folkomröstning, men bättre, eftersom vi slipper den manipulerande statsproganda som gjorde kärnkraftsomröstningen 1980 (liksom EU-omröstningen 1994) till parodier på demokrati.
Fördelarna är många:
· Vi slipper etanolen. Ingen normal människa värmer sitt hus eller tankar sin bil med ett livsmedel, socker eller spannmål i omvandlad form. Att miljöpartiet försvarar detta misstag är någonting ganska oerhört och visar hur snabbt mp övergivit sina ideologiska rötter.
· Merparten av våra elvärmda villor konverteras till vattenburna system, eldade i huvudsak med biobränslen. Att ersätta EL med VÄRME blir den stora förändringen. Det handlar INTE, som politikerna ger sken av, om att ersätta gammal el med ny el.
· Värmepumpstillverkarnas tal om den höga verkningsgraden och SCB:s eller SJ:s lika falska statistisk, som blandat äpplen och päron (el och värme) och i sann orwellsk anda förkunnat att slöseri är lika med sparande. Att SCB: chefer nedlåtit sig till detta, hör till det mest osannolika inslaget i vår moderna energihistoria.
· Vi upptäcker också att industrins hotbilder varit våldsamt överdrivna. På längre sikt händer ingenting som inte händer ändå. Med eller utan nya kraftverk kommer säkert aluminium och ferrolegeringar att förlora i den omöjliga konkurrensen med billig naturgas i arabvärlden. Men den viktiga skogsindustrin är närmast osårbar och anpassar sig genom att producera mer trävaror och mindre pappersmassa.
· Välståndsnivån höjs med många 10-tiotals miljarder kronor när effektiva marknader ersätter politisk detaljstyrning.
· Miljövinsterna blir också mycket stora, eftersom energiåtgången sjunker – korrekt mätt i termer av kol- eller oljeekvivalenter (primär energi) – och miljöarbetet styrs av en strävan att åstadkomma nödvändiga förändringar till lägsta möjliga kostnad.
· Det blir möjligt att skapa ett nytt politiskt, medialt och intellektuellt klimat, som mönstrar ut energimytologin och återupprättar det sakliga samtal som är den sanna demokratins kärna.
Åke Sundström
Not: En utförligare analys finns i min skrift ”Kärnkraften har gjort Sverige fattigare”, utgiven av FKMM. Vissa data behöver uppdateras, men analysen och slutsatserna står sig.
Ingress:
Energipolitik är för viktigt för att överlåta åt politiker. Deras regemente har varit katastrofalt, särskilt i Sverige. Inför i stället direktdemokrati – genom fria val på fria marknader. Skrota alla selektiva styrmedel, som bidrag och straffskatter, och låt miljöavgifter vara den enda restriktionen. Det är en lösning som leder till mycket stora vinster, både för miljön och för samhällsekonomin.
Nej, kärnkraften är INTE billig! De ekonomiska lagarna lär oss att alla i dag befintliga alternativ är ungefär lika dyra. Om kärnkraft vore billigare än kolkraft med bästa rening, skulle kolet vara på väg att slås ut. Så är inte fallet.
Det betyder att mer kärnkraft ingalunda leder till lägre elpriser, som industrins direktörer inbillar sig. Tvärtom: det är bara om vi fortsätter att fasa ut kärnkraften som elpriset kan sänkas, i varje fall för under de närmaste tio åren! Det är nästan komiskt, men mer bekymmersanmt ändå, att Svenskt Näringsliv inte förstått vad som ligger i näringslivets intresse.
Elpriserna bestäms numera på en gemensam nordisk marknad, Nordpool, och om några år troligen på en gemensam europeisk marknad. I bägge fallen är det kostnaden för kolkraft som är utslagsgivande. Uran- och reaktorindustrins svåra utmaning är att matcha det billiga kolet.
Vid status quo – oförändrad svensk politik – förändras elpriset i takt med kostnaden för kolkraft. Om däremot elsubventionerna slopas, om vi återinför marknadsekonomi i denna viktiga näringsgren, kommer detta kolsamband att brytas, under lång tid. Förklaringen är att förbrukningen av elvärme kraftigt minskar på en sådan fri marknad. Kolkostnaden slår då å igenom under en kortare tid på året och elpriset faller.
Myten om den billiga kärnkraften bygger, för det andra, på en oförmåga (låtsad eller sann) att skilja mellan nominella och reala (inflationskorrigerade) kostnader. Den reala (”sanna”) kostnaden är lika med utgifterna för drift och underhåll plus avskrivningar på kraftverkets återanskaffningsvärde. I realiteten är därför gammal kärnkraft i stort sett lika dyr som ny. Att bokföringsreglerna tillåter (men inte tvingar) bolag att göra avskrivningar på nominella värden, förändrar inte detta faktum.
En annan grundbult i ekonomiska sammanhang är att nyinvesteringar förutsätter att marknadspriset ger täckning för totalkostnaden i nya anläggningar. Det villkor är långt ifrån uppfyllt. Kraftindustrin sitter i samma rävsax som alla krisbranscher med överkapacitet. Det kommer att dröja ett kvarts sekel innan vi i Sverige kan bygga nya kraftverk utan att tumma på det samhällsekonomiska lönsamhetskravet. Så enormt är dagens faktiska elöverskott.
Ny vindkraft är i dagsläget att slänga pengar i ett svart hål: alla de satsade miljarderna går förlorade. Om 30 år kan situationen vara en annan och vindkraftsbyggen kan börja gå runt även ekonomiskt. Varje krona som investeras så långt i förväg är förstås bortkastad, inga miljövinster kan motiverat ett sådant slöseri. Som om det inte skulle räcka med de ca 200 förlustmiljarder som 12-reaktorprogrammet kostat oss.
Att Tage Erlanders efterträdare vill sopa igen spåren efter detta debacle är begripligt. Mer gåtfullt är att förmenta liberaler av olika skiftningar - Timbro-folket, SNS, Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna – så ogenerat blundar för elementära fakta. Man spelar ovetande om vad marknadsekonomi innebär, hur priser sätts och hur investeringsbeslut fattas. Att de gröna, trots vinglandet på senare tid, i denna fråga är det mest marknadsliberala partiet, säger en del om särintressenas och den osanna historieskrivningens roll i svensk energi- och klimatpolitik.
Men som sagt, även miljörörelsen och miljöpartiet agerar numera alltmer populistiskt och taktiskt, säger en sak och gör motsatsen. Man kallar sig kärnkraftsmotståndare, men hör i praktiken till reaktorindustrins allra bästa vänner, genom att medverka till att elproducenterna otillbörligen gynnas. På två sätt: via omotiverade favörer i energibeskattningen och via s k elcertifikat och gratisutdelade utsläppsrätter. Vattenfalls VD har Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Naturskyddsföreningen att tacka för sin fantasibonus.
Om de fossila alternativen beskattades på ett korrekt, konkurrensneutralt sätt – med en avgift motsvarande den faktiska kostnaden för att på billigaste sätt minska de globala utsläppen av koldioxid – skulle nämligen de svenska elproducenterna tvingas redovisa stora förluster. Och dessutom, helt på egen hand, utan ett öre i kompensation från staten, behöva stänga flera reaktorer. Därför ingen bonus till chefen.
Med rättvisa energiskatter sjunker elförbrukningen kraftigt samtidigt som elpriset faller. På en fri marknad skulle dagens elförbrukning (ca 145 TWh) ligga på högst 110 TWh, främst genom att elvärmen slås ut. Än viktigare, eftersom kärnkraften bara kan användas som s k baslast (året-runt-kraft), är att effektbehovet nära nog halveras. Då klarar vi baslasten med befintlig vattenkraft och den tillkommande belastningen vintertid med hjälp av industrins mottryckskraft och kraftvärmeverk, eldade i huvudsak med biobränslen. Den baslast som kärnkraften bidragit med behövs inte längre, när marknadskrafterna får avgöra!
Lösningen heter alltså, som så ofta: mindre politik, mer marknad. D v s medborgarmakt, för på marknaden är det företagare och hushåll som fattar besluten. Vi behöver inte några Gosplan-kommissarier som styr i sovjetisk anda, ingen energipolik, än mindre någon "egen" svensk klimatpolitik. Inte heller någon energimyndighet eller nya tomma symbolhandlingar i form av verkningslösa och direkt skadliga planekonomiska klimatavtal av Kyoto-modell eller senare EU-modell. Däremot skall vi välkomna internationella avtal om gemensamma ekonomiska styrmedel, t ex minimiskatter på miljöskadliga utsläpp.
Det enda som krävs är just sådana miljöavgifter. Risker och miljöskador är kostnader för samhället som skall bäras av förorenaren, enligt principen Polluter Pays. En enkel modell vore att ersätta alla selektiva punktskatter och subventioner med en särskild energimoms på miljöbelastande energislag: fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft - medan biobränslen, solvärme och andra miljövänliga energislag betalar vanlig moms. En sådan miljömoms bör vara minst dubbelt så hög som den vanliga momsen.
Den generella regeln kan ifrågasättas, är ändå inte kärnkraft bättre än kolkraft? Och är inte vattenkraften mer miljövänlig än bägge? Jag hävdar att ur sammanvägd risk- och miljösynpunkt är ett modernt koleldat kraftverk med bästa reningsteknik att föredra framför kärnkraft. Att behärska de oerhörda risker som är förenade med reaktorteknologi och avfallshantering är betydligt svårare och dyrare än göra kolet miljöacceptabelt. Vattenkraften skonar luftmiljön, det är sant, men leder till skövlade älvdalar och förstörda naturmiljöer av ibland oersättligt slag. Skadejämförelser kräver en helhetsanalys som sträcker sig längre än till att jämföra CO2-utsläpp. Då blir det tydligt att även vattenkraften bör belastas med höga miljöavgifter.
Sammanfattningsvis: Låt medborgarna ta kommandot. Styra via sina egna val av värmesystem och energibärare, med miljöavgifter som enda restriktion. Som i en ständigt pågående folkomröstning, men bättre, eftersom vi slipper den manipulerande statsproganda som gjorde kärnkraftsomröstningen 1980 (liksom EU-omröstningen 1994) till parodier på demokrati.
Fördelarna är många:
· Vi slipper etanolen. Ingen normal människa värmer sitt hus eller tankar sin bil med ett livsmedel, socker eller spannmål i omvandlad form. Att miljöpartiet försvarar detta misstag är någonting ganska oerhört och visar hur snabbt mp övergivit sina ideologiska rötter.
· Merparten av våra elvärmda villor konverteras till vattenburna system, eldade i huvudsak med biobränslen. Att ersätta EL med VÄRME blir den stora förändringen. Det handlar INTE, som politikerna ger sken av, om att ersätta gammal el med ny el.
· Värmepumpstillverkarnas tal om den höga verkningsgraden och SCB:s eller SJ:s lika falska statistisk, som blandat äpplen och päron (el och värme) och i sann orwellsk anda förkunnat att slöseri är lika med sparande. Att SCB: chefer nedlåtit sig till detta, hör till det mest osannolika inslaget i vår moderna energihistoria.
· Vi upptäcker också att industrins hotbilder varit våldsamt överdrivna. På längre sikt händer ingenting som inte händer ändå. Med eller utan nya kraftverk kommer säkert aluminium och ferrolegeringar att förlora i den omöjliga konkurrensen med billig naturgas i arabvärlden. Men den viktiga skogsindustrin är närmast osårbar och anpassar sig genom att producera mer trävaror och mindre pappersmassa.
· Välståndsnivån höjs med många 10-tiotals miljarder kronor när effektiva marknader ersätter politisk detaljstyrning.
· Miljövinsterna blir också mycket stora, eftersom energiåtgången sjunker – korrekt mätt i termer av kol- eller oljeekvivalenter (primär energi) – och miljöarbetet styrs av en strävan att åstadkomma nödvändiga förändringar till lägsta möjliga kostnad.
· Det blir möjligt att skapa ett nytt politiskt, medialt och intellektuellt klimat, som mönstrar ut energimytologin och återupprättar det sakliga samtal som är den sanna demokratins kärna.
Åke Sundström
Not: En utförligare analys finns i min skrift ”Kärnkraften har gjort Sverige fattigare”, utgiven av FKMM. Vissa data behöver uppdateras, men analysen och slutsatserna står sig.
Nya sprickor stoppar reaktor 3 i Oskarshamn
Barometern:Nya sprickor stoppar O3:an
Oskarshamn i dag 07:25 Uppdaterad i dag 08:00
Nya sprickor har upptäckts på kärnkraftverket O3:s styrstavar.Ingen vet vad de beror på och enligt strålsäkerhetsmyndigheten är det tveksamt om reaktorn får starta förrän OKG kommit till rätta med problemet.Enligt uppgift till Oskarshamnstidningen kan det dröja mycket länge innan O3:an kan vara i drift igen.
Oskarshamn i dag 07:25 Uppdaterad i dag 08:00
Nya sprickor har upptäckts på kärnkraftverket O3:s styrstavar.Ingen vet vad de beror på och enligt strålsäkerhetsmyndigheten är det tveksamt om reaktorn får starta förrän OKG kommit till rätta med problemet.Enligt uppgift till Oskarshamnstidningen kan det dröja mycket länge innan O3:an kan vara i drift igen.
Under effekthöjningen och avställningen har företaget också undersökt styrstavarna.Och då upptäckte man nya sprickor.
O3:an fick ju vara stängt från oktober till december förra året och alla trasiga styrstavar byttes ut.På mindre än ett halvår har det uppkommit nya likadana skador.
- Vi kommer att informera om detta i slutet av veckan. Nu håller vi på att gå igenom vilka skador det är, hur omfattande de är och vad de kan bero på. Det är väldigt många som arbetar med detta.- Innan vi är klara med den genomgången finns det inte mycket jag kan säga, förklarar Anders Österberg.
När styrstavarna byttes ut förra gången misstänkte man att orsaken till skadorna är att vattnet som omger dem har för omväxlande temperatur. Det kallas termisk utmattning.
- Det är en av de teorier som funnits, men vi har inte hittat någon orsak till de tidigare skadorna. Det är mycket viktigt att vi gör det nu, säger Anders Österberg.
- Det kan vara termisk utmattning, felaktigheter i materialet eller något annat. Nu är det viktigt att vi får en definitiv grundorsak. Utan det kan vi inte eliminera problemet förklarar Anders Österberg.Han poängterar att företaget ser mycket allvarligt på de nya skadorna och satsar alla tänkbara resurser på att få en lösning.
Hur snart den kommer vågar han inte uttala sig om.Men enligt källor med god insyn i företaget kan det dröja mycket länge innan man startar igen.Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar också att OKG anmält att de hittat sprickor i de nya styrstavarna.
- Vi kommer inte ge något tillstånd till återstart så länge det finns någon som helst misstanke om att det finns sprickor. Vi kommer att göra en mycket grundlig utredning innan vi ger starttillstånd, förklarar myndighetens presschef Mattias Sköld.
Han berättar också att även systerreaktorn Forsmark tre kommer att kontrolleras grundligt.
- Jag förutsätter att man gör precis lika grundliga analyser som OKG gjort när F3:an går ner, säger Mattias Sköld.
söndag 24 maj 2009
ovanligt många incidenter på de svenska kärnkraftverken
Aftonbladet 22 maj 2009
Det har varit ovanligt många incidenter på de svenska kärnkraftverken enligt en ny rapport.
Många incidenter i kärnkraftverken
Fakta: Svenska reaktorincidenter
En sjugradig internationell skala, Ines-skalan (International Nuclear Event Scale), infördes 1991 för att ranka kärnkraftsincidenter.
Tjernobylkatastrofen nådde sju på skalan (stor olycka) och incidenten i Three Mile Island i USA 1979 en femma (olycka med risk för omgivningen)
Sverige har rapporterat 63 incidenter till Internationella atomenergiorganet IAEA.
Den värsta incidenten nådde till 3 på Ines-skalan (allvarlig händelse). Den inträffade 2001 då kraftigt förhöjda strålningshalter uppmättes i en transport från Studsvik AB till USA.
Åtta incidenter har klassats som tvåor (händelser), däribland kortslutningen i ett ställverk i Forsmark i juli 2006.
Källa: Strålskyddsmyndigheten (TT)
De svenska kärnkraftverken råkade ut för förhållandevis många incidenter förra året.
Luckor i skyddet i Oskarshamn tyder på bristande säkerhetskultur, anser Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Myndigheten listar i rapporten 14 så kallade snabbstopp i landets kärnreaktorer 2008. Den äldsta, Oskarshamn 1, stoppades hela fem gånger och en av dess systerreaktorer två gånger.
Nya fel i två reaktorer
I Forsmark snabbstoppades en av de tre reaktorerna fyra gånger och en annan tre gånger, medan Ringhals fyra reaktorer drevs utan snabbstopp under hela året.
Ingen av de incidenter som omnämns i SSM:s årsrapport för 2008 är så allvarlig som kortslutningen i ett ställverk i Forsmark för två år sedan. Den klassades som nivå 2 på den sjugradiga internationella Inesskalan. Däremot pekar SSM i rapporten på fyra något allvarligare händelser förra året, klassade som nivå 1.
De kanske mest bekymmersamma incidenterna drabbade Oskarshamn 3 och Forsmark 3, där snabba temperaturväxlingar framkallade brott på ett stort antal styrstavsförlängare. Felet har inte iakttagits tidigare och skulle kunna leda till att man inte kan manövrera bränslestavarna in och ut ur härden. Någon fara för omgivningen skulle detta dock inte ha inneburit.
Bristande säkerhetskultur
Tekniska analyser visade att bristningarna berodde på en speciell konstruktion i de två reaktorerna. Sedan upptäckten har dessa körts med temporärt tillstånd.
Rapporten ägnar ett särskilt avsnitt åt Oskarshamn kraftgrupps, OKG:s, polisanmälda debacle med obemannad inpassering i fjol våras och tar också upp andra brister i skyddet av anläggningen i Simpevarp. Dessa tyder, enligt SSM, på bristande säkerhetskultur bland kraftverkets anställda.
– Vi har varit svaga där, medger OKG:s informationschef Anders Österberg.
Han hävdar dock att företaget nu har arbetat hårt både med att stärka områdesskyddet och att förbättra attityden till säkerheten bland medarbetarna.
Själva brottsutredningen leds av kammaråklagare Gunilla Öhlin i Kalmar. Hon säger att ett eventuellt åtalsbeslut kommer att fattas senast i juli.
TT
Läs mer om bomblarmet i Oskarshamn
Städare vaktade kärnkraftverket Städpersonalen fick jobba extra – med att hålla koll på Oskars- hamns kärnkraftverk
15
Raklödder låg bakom larmet Falskt bomblarm på kärnkraftverket i Oskarshamn – totala kostnaden: 100 miljoner
0
Inga vakter på kärn- kraftverket i Oskarshamn Vaktkuren är tidvis obemannad nattetid - personer kan ta sig in utan säkerhetskontroll
Skickade viktigaste beviset med posten Påsen som utlöste bomblarmet på kärnkraftverket i Oskarshamn skickades som paket
Terrorstämplade på väg till jobbet Mystiken tätnar medan polisen enligt samtliga medier är "förtegen".
Nyanställda kollas igen Ny säkerhetsprövning väntar för de som hyrts in för arbete på Oskarshamnsverket.
”Nej, jag är ingen terrorist” Han är fortfarande misstänkt för attentat mot kärnkraftverket
Dömd nio gånger – klarade Säpos kontroll 53-åringen dömd för våldsbrott, narkotikabrott och vapenbrott
Bägge förnerkar brott Männen släpptes efter nya förhör – men misstankarna kvarstår
Släpptes efter åklagarbeslut Men de två männen misstänks fortfarande för att ha planerat sabotage mot Oskarshamns kärnkraftverk.
Oskarshamn saknar bombkontroll Slump att männen stoppades.
”Han hatar terrorister” Vännerna i chock när kollegorna anhölls.
Reaktor 1 stängs under kvällen ”De anhållna männen har haft tillträde”
lördag 16 maj 2009
Änglagårdskontot
Änglagårdskontot
Den 30 april kom 200 kr från Karin och den 4 maj kom 200 kr från Lena.
Postgirotkontot kostar 55 kr per månad för att bara få finnas till.
Aktuellt saldo är: 30 282 kronor och 99 öre.
327 000 kronor försvann från vårt Lions konto.
Det är vad vi behöver för att färdigställa Änglagård.
Insamlingen fortsätter.
Den 30 april kom 200 kr från Karin och den 4 maj kom 200 kr från Lena.
Postgirotkontot kostar 55 kr per månad för att bara få finnas till.
Aktuellt saldo är: 30 282 kronor och 99 öre.
327 000 kronor försvann från vårt Lions konto.
Det är vad vi behöver för att färdigställa Änglagård.
Insamlingen fortsätter.
torsdag 7 maj 2009
Säkerhetsbrister i Finland
Säkerhetsmyndighet hotar stoppa finskt reaktorbygge
2009-05-07 08:46
Helsingfors, onsdag 6 maj 2009 - Greenpeace kräver att bygglovet för Finlands femte kärnreaktor, Olkiluoto 3, ska dras in sedan allvarliga brister i konstruktionen av den elektroniska kontroll- och skyddsutrustningen avslöjats. Olkiluoto 3 är en så kallad EPR, European pressurised reactor, ofta porträtterad som kärnkraftsindustrins flaggskepp.
Undersökande journalister vid finska tv-stationen YLE kunde igår, tisdag, visa upp ett brev från tillsynsmyndigheten STUK, Strålsäkerhetscentralen, till VD:n för den franska reaktortillverkaren Areva. I brevet skriver STUK:"I stort verkar bygget av Olkiluoto 3 fortskrida bra men jag kan inte se några konkreta framsteg vad gäller konstruktionen av kontroll- och skyddssystemen. Utan en genomarbetad konstruktion som uppfyller de grundläggande principerna för kärnsäkerhet, och som konsekvent och tydligt följer de koncept som presenterades i en bilaga till bygglovsansökan, blir det omöjligt för mig godkänna dessa viktiga system för installation. Det skulle innebära att byggarbetet stoppas och att det blir omöjligt att genomföra tester.", skriver Jukka Laaksonen generaldirektör på STUK till Arevas VD Anne Lauvergeon.
De elektroniska kontroll- och skyddssystemen är centrala för driften av en kärnreaktor, eftersom de kontrollerar allt från uteffekt till styrstavar och kylsystem. Det gör att systemen också har en nyckelroll för reaktorns säkerhetsfunktioner. Självklart borde konstruktionen ha godkänts före bygget startades, men så skedde inte. Myndigheterna såg mellan fingrarna med den bristfälliga dokumentationen och gav den nya Olkiluotoreaktorn en gräddfil i tillståndsprocessen, vilket Greenpeace påpekade redan år 2005.
Myndigheterna valde ändå ett "praktiskt" synsätt och gjorde säkerhetsbedömningen utifrån de dokument de råkade ha. Nu ser vi resultatetCentrala komponenter som är viktiga för kärnreaktorns säkerhet har redan tidigare prickats för olika problem och defekter. Enligt den finska tillsynsmyndigheten STUK handlar det totalt om 1500 säkerhetsbrister. I brevet som sändes till Arevas VD Anne Lauvergeon i december 2008 av STUKs generaldirektör Jukka Laaksonen pekar tillsynsmyndigheten också på att Areva inte agerar professionellt i bygget av Olkiluoto 3. "Attityden eller bristen på kunskap" Arevas representanter visar "förhindrar att problem kan lösas och att konstruktionsfel inte åtgärdas". Enligt brevet väntar STUK fortfarande på att Areva levererar en "genomarbetad konstruktion som uppfyller grundläggande krav för kärnsäkerhet", Gårdagens uppgifter är bara det senaste i en lång rad bakslag för reaktorn Olkiluoto sedan bygget startades för fyra år sedan. Problemen har inneburit att projektet nu ligger 3 år efter tidsplanen och har dragit över budget med 50 procent.För mer information kontakta:Lauri Myllyvirta, ansvarig för energifrågor Greenpeace i Finland: +358 50 3625 98Aslihan Tumer, Greenpeace International Energy Campaigner: +31 6 461 62022
2009-05-07 08:46
Helsingfors, onsdag 6 maj 2009 - Greenpeace kräver att bygglovet för Finlands femte kärnreaktor, Olkiluoto 3, ska dras in sedan allvarliga brister i konstruktionen av den elektroniska kontroll- och skyddsutrustningen avslöjats. Olkiluoto 3 är en så kallad EPR, European pressurised reactor, ofta porträtterad som kärnkraftsindustrins flaggskepp.
Undersökande journalister vid finska tv-stationen YLE kunde igår, tisdag, visa upp ett brev från tillsynsmyndigheten STUK, Strålsäkerhetscentralen, till VD:n för den franska reaktortillverkaren Areva. I brevet skriver STUK:"I stort verkar bygget av Olkiluoto 3 fortskrida bra men jag kan inte se några konkreta framsteg vad gäller konstruktionen av kontroll- och skyddssystemen. Utan en genomarbetad konstruktion som uppfyller de grundläggande principerna för kärnsäkerhet, och som konsekvent och tydligt följer de koncept som presenterades i en bilaga till bygglovsansökan, blir det omöjligt för mig godkänna dessa viktiga system för installation. Det skulle innebära att byggarbetet stoppas och att det blir omöjligt att genomföra tester.", skriver Jukka Laaksonen generaldirektör på STUK till Arevas VD Anne Lauvergeon.
De elektroniska kontroll- och skyddssystemen är centrala för driften av en kärnreaktor, eftersom de kontrollerar allt från uteffekt till styrstavar och kylsystem. Det gör att systemen också har en nyckelroll för reaktorns säkerhetsfunktioner. Självklart borde konstruktionen ha godkänts före bygget startades, men så skedde inte. Myndigheterna såg mellan fingrarna med den bristfälliga dokumentationen och gav den nya Olkiluotoreaktorn en gräddfil i tillståndsprocessen, vilket Greenpeace påpekade redan år 2005.
Myndigheterna valde ändå ett "praktiskt" synsätt och gjorde säkerhetsbedömningen utifrån de dokument de råkade ha. Nu ser vi resultatetCentrala komponenter som är viktiga för kärnreaktorns säkerhet har redan tidigare prickats för olika problem och defekter. Enligt den finska tillsynsmyndigheten STUK handlar det totalt om 1500 säkerhetsbrister. I brevet som sändes till Arevas VD Anne Lauvergeon i december 2008 av STUKs generaldirektör Jukka Laaksonen pekar tillsynsmyndigheten också på att Areva inte agerar professionellt i bygget av Olkiluoto 3. "Attityden eller bristen på kunskap" Arevas representanter visar "förhindrar att problem kan lösas och att konstruktionsfel inte åtgärdas". Enligt brevet väntar STUK fortfarande på att Areva levererar en "genomarbetad konstruktion som uppfyller grundläggande krav för kärnsäkerhet", Gårdagens uppgifter är bara det senaste i en lång rad bakslag för reaktorn Olkiluoto sedan bygget startades för fyra år sedan. Problemen har inneburit att projektet nu ligger 3 år efter tidsplanen och har dragit över budget med 50 procent.För mer information kontakta:Lauri Myllyvirta, ansvarig för energifrågor Greenpeace i Finland: +358 50 3625 98Aslihan Tumer, Greenpeace International Energy Campaigner: +31 6 461 62022
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)