Kostnaderna för kärnkraftbygget i Olkiluotu i Finland har ökat från planerade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder. Det finns fler exempel, skriver Carl Schlyter.
Nya kärnkraftverk en usel affärsidé
Det är en usel affär att bygga nya kärnkraftverk. Det visar en omfattande genomgång som gjorts av finans- och marknadsanalytikerna i engelska Citigroup Global Markets. Det är märkligt att Folkpartiet, som är ett marknadsliberalt parti, trots detta är kärnkraftens största försvarare. Det är dags att sluta krama kärnkraften, Jan Björklund! skriver Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Det är populärt att försöka sätta etiketter på Miljöpartiet. Vi kallas vänster för vårt samarbete med socialdemokraterna och vänstern. Vi kallas socialliberaler för vår tro på att människor som ges tillräcklig frihet i ett regelverk som skyddar människor, djur och natur kommer att utveckla sig själva och även samhället.
Folkpartister och andra som kallar sig liberaler har anfört att Miljöpartiets motstånd mot kärnkraften är ett hinder för liberaler att rösta grönt. Men nu har vi gröna fått stöd från oväntat håll, vilket visar att kärnkraften strider mot liberala tankegångar.
Om marknadsekonomi och normala bedömningar av lönsamhet får råda – ja, då blir det ingen mer kärnkraft i Västeuropa. Marknads- och finansanalytiker i Citigroup Global Markets menar att konstruktionskostnader och risken för driftsavbrott för ny kärnkraft är så höga att de kan få det mest solida bolag att gå omkull. Kärnkraft är en så kallad corporate killer.
Bara om staten tar det mesta ansvaret för avfallet och subventionerar kärnkraftsbyggandet, eller om staten håller elpriserna uppe och vi i egenskap av konsumenter håller kärnkraftselen under armarna, så kan det vara ekonomiskt möjligt för bolag att bygga ny kärnkraft.
Skälen att inte satsa på kärnkraft är många. Avfallsfrågan är fortfarande inte löst och det kan knappast anses vara liberalt att inskränka framtida generationers frihet genom enorma radioaktiva och giftiga avfallslager. Uranbrytningen orsakar enorma miljöproblem. På många ställen sker gruvdriften på områden där ursprungsbefolkningar bott i generationer. Kärnkraften bidrar till ökad risk för spridning av kärnvapen. Sedan när blev det liberalt med tvångsförflyttningar av människor och att stödja utvecklingen av massförstörelsevapen?
När blev oligopol liberalt?
Kärnkraften är storskalig och leder till centralstyrd elproduktion ofta med hjälp av statliga medel. Enbart enorma elbolag och stater har råd att bygga med oligopol på elmarknaden som följd. Sedan när blev oligopol liberalt?
Men om inte de argumenten biter så talar alltså rent ekonomiska argument fullständigt emot nya kärnkraftsprojekt.
Citigroup Global Markets, som är rådgivare åt internationella investerare, har studerat kostnader och marknadsförutsättningar. I dag kostar ett kärnkraftsbygge mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt. En reaktor av den nya generationen på 1 600 megawatt har då en byggkostnad på cirka 60 miljarder kronor och man bedömer att det kommer att öka ytterligare.
I Olkiluotui Finland har kostnaderna ökat från planerade 3 miljarder euro till 5,5 miljarder i dagsläget. Kärnkraftverket är tre år försenat och fortfarande inte färdigt. Det finns en lång rad andra exempel från USA, Korea, Kina med flera länder som visar samma sak.
En ännu sämre affär
I Kina och Indien väntar dessvärre stora kärnkraftssatsningar. Samtidigt är de flesta av jordens reaktorer lika gamla som de svenska och om de ska fortsätta drivas behöver de ersättas med nya reaktorer samtidigt. Efterfrågan på reaktordelar kommer att stiga och de största reaktortankarna görs av endast ett företag i världen – Japan Steel Works. Priser och leveranstider ökar och gör kärnkraft till en ännu sämre affär.
I Storbritannien har regeringen aviserat att man vill satsa på tio nya kärnreaktorer. Citygroup Global Markets har analyserat hur högt elpriset skulle behöva vara för att ny kärnkraft skulle vara ekonomiskt lönsam i Storbritannien. Bara under 20 månader av 115 har elpriset under de senaste tio åren legat så högt att kärnkraften skulle löna sig för bolagen.
Eftersom det är så höga fasta kostnader tål kärnkraftsekonomin inte heller omfattande driftsstopp. Som bekant står kärnkraftverken ofta stilla. I november stod fem av tio reaktorer i Sverige stilla.
Citygroup Global Markets pekar i sin analys också på problemet med kärnkraftens storskalighet som leder till att det blir nödvändigt med stora investeringar i elnätet. Det kan ta lika lång tid som att bygga nya kärnkraftverk.
Slutsatsen från marknadsanalytikerna inom Citigroup Global Markets är att ny kärnkraft är en allt igenom olönsam affär. Enda möjligheten för att kärnkraften ska vara ekonomiskt intressant för investerare är om den antingen subventioneras av staten/skattebetalarna eller av konsumenterna genom höjt elpris.
Om alla energislag fick betala sina miljökostnader skulle redan i dag energibesparing och förnybar energi vara det billigaste alternativet. Det skulle dessutom minska konfliktrisken om uran, olja och gas och ge en decentraliserad kraftproduktion med möjlighet för många aktörer att konkurrera på marknaden. Egen el skulle bli verklighet för många människor, en härlig förening av grönt och liberalt.
Blå planekonomi
Kärnkraft förenar det sämsta av nyliberalers brist på ansvar för planeten och centralstyrd planering. Jag kallar det blå planekonomi. Det är den totala motpolen till det gröna, ansvarstagande och fria samhället. Men inte heller en liberal kan logiskt förena kärnkraften med sin ideologi. Folkpartiet liberalerna – det är dags att antingen överge ert reaktorkramande eller att överge den falska marknadsföringen som liberaler.
Carl Schlyter
EU-parlamentariker Miljöpartiet de gröna
Detta är en sida om kvinnosjukhuset Änglagård i den efter Tjernobylkatastrofen radioaktivt nedsmutsade staden Novozybkov i Ryssland. Det har renoverats som ett rikssvenskt Lionsprojekt med Monica Antonsson och Anders Rönnholm som projektledare.
Sidor
- Startsida
- Hjälpresan 1997
- Resa i Zonen 1997
- Hjälpresan till Novozybkov juli 2000
- Sponsorerna
- Resan till Tjernobyl juli 2000
- Resan till motståndsrörelsen i Schweiz sept 2000
- Resan till Kiev och Tjernobyl 2001
- Resan oktober 2002
- Resan januari 2004
- Resan maj 2004
- Resan sept 2004
- Resan november 2005
- Resan 2006 invigning
- Resa i Zonen 2005
- När världspresidenten kom till riksmötet i Piteå
- Näste världspresident kom ända till Vallentuna
- Tidsaxel
- Resan 2005
- Änglagård
- Sven Nahlin
- Järnvägsstationen
- Historia
- Svyatsk - byn som inte finns...