Ja till att bygga nya kärnkraftsreaktorer
Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Även förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren innebär detta att Sverige lägger sig i topp internationellt vad gäller kärnkraftsägares skadeståndsansvar. Enligt den så kallade Pariskonventionen är taket sju miljarder kronor.
Kontrolleras av riksgälden
Kärnkraftsbolagen ska garantera upp till 12 miljarder kronor vid en olycka. Detta ska vara säkra tillgångar som Riksgälden ska kontrollera. Om kostnaderna vid en olycka överstiger 12 miljarder kronor garanterar svenska staten enligt Pariskonventionen ytterligare tre miljarder kronor. Skulle kostnaderna bli ännu högre (alltså över totalt 15 miljarder kronor) inträder bolagens obegränsade ansvar. Då kan företagets samtliga tillgångar tas i anspråk. Ansvaret gäller per anläggning.
Får bygga nya
Förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer upphävs. Det blir möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, det vill säga i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagrådsremissen inte finnas fler än tio reaktorer.
Bundna av internationell konvention
Skadeståndsansvaret beräknas träda i kraft tidigast 1 januari 2011. Tidpunkten beror på när tillräckligt många stater har anpassat sin nationella lagstiftning till Pariskonventionen.- Så fort som de gjort det kommer detta att gälla, säger Carlgren.Enligt Carlgren är vi bundna av internationell konvention, men bolagen kommer nu att veta vilka villkor som kommer att gälla och vilka konsekvenserna är.
I Tyskland gäller redan mycket tuffare regler för skadeståndsansvaret. Men Carlgren säger:
- Vi tycker att det är riktigare att göra det enligt en internationell ordning.- Det ska inte vara möjligt att driva kärnkraft och sedan skicka notan till skattebetalarna.
Stödja förslagen
Miljöminister Andreas Carlgren är säker på att Centerpartiets riksdagsledamöter kommer att stödja förslagen och hänvisar till att de redan har gjort det genom att förra året godkänna klimat- och energiuppgörelsen.
- Detta är bättre än vad överenskommelsen sade, eftersom det obegränsade ansvaret lagfästs. Mer än väl uppfyller vi de krav som riksdagsgruppen kan ställa, säger han.Bolag som driver kärnkraftsanläggningen åläggs ett obegränsat ansvar, men inte moderbolaget, som i Tyskland.Det beror enligt Carlgren på att de två länderna har helt olika aktiebolagslagstiftning.- Det skulle helt kullkasta principerna i vår lagstiftning, säger han.
Däremot stoppas möjligheten att låta moderbolaget vara förmånstagare för en försäkring som det ansvariga bolaget tecknar.
Ingen effekt på elpriset
Carlgren har inga uppgifter om hur mycket de nya reglerna kan kosta för bolagen.- Men jag ser inte att det har någon effekt på elpriset, säger han.Hela kostnaden för att ansöka om tillstånd för att ersätta en gammal reaktor med en ny läggs på bolaget och Carlgren svarar inte på om han tror att det nu kommer att byggas nya reaktorer.
- Jag gör ingen bedömning av viljan att bygga nytt, säger han.
- Men det blir inga som helst skattesubventioner till det. En konsekvens av lagstiftningen är att skattebetalarna varken direkt eller indirekt kommer in. Kärnkraften ska fungera helt på marknadens villkor. Inte i något läge ska det gå att krypa upp i statens knä.
Naturskyddsföreningen
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor
2010-02-18 14:18
Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss som gör det möjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige.
– Regeringen vill subventionera ny och ökad kärnkraft i Sverige. Det strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse. Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den lag som hittills funnits i Sverige som förbjuder uppförandet av nya kärnkraftverk ska tas bort och istället ska kärnkraftsbolagen kunna ansöka om att byta ut kärnkraftverk mot nya som bara får placeras på samma platser som de gamla.
– Det här beslutet öppnar för en kraftig ökning av kärnkraften i Sverige eftersom nya kärnkraftverk i regel är mycket större än gamla. Nya kärnkraftverk skulle också låsa Sverige i mer icke-förnybar och farlig energi under resten av detta århundrade, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen menar att det är ologiskt att utöka kärnkraften i Sverige innan avfallsfrågan är löst.
– Nya större kärnkraftverk kommer att producera betydligt mer radioaktivt avfall än de gamla. Ännu saknas en säker metod att ta hand om avfallet, som kommer att vara farligt i hundratusentals år. Regeringen lämpar därmed över ett stort problem på våra barn och barnbarn, säger Mikael Karlsson.
Regeringen presenterade också sitt förslag om hur ansvaret vid en kärnkraftsolycka ska fördelas. Den del av ansvaret som företaget självt ska stå för genom borgen eller försäkring höjs till 12 miljarder.
– Det är mycket små belopp som bara täcker några procent av vad en kärnkraftsolycka kan innebära i kostnader för samhället. Därmed innebär förslaget de facto en stor subvention till kärnkraftsindustrin, vilket strider mot regeringspartiernas energiöverenskommelse, säger Oscar Alarik miljörättsjurist vid Naturskyddsföreningen.
Regeringen skriver också i sitt förslag till ny lag att kostnader över 15 miljarder ska företaget självt stå för, s.k. obegränsat skadeståndsansvar. Men det menar Naturskyddsföreningen är en regel med liten praktisk verkan.
– Kärnkraftsverken drivs av dotterbolag till storkoncerner som Eon och Vattenfall och den svenska aktiebolagslagen gör det inte möjligt att kräva moderbolagen på ersättning för kostnader som dotterbolagen orsakat. Vid en allvarlig olycka går dotterbolagen i konkurs och staten får ta den största delen av kostnaden, medan ägarbolagen går fria, säger Oscar Alarik. I Tyskland har regeringen krävt att moderbolagen måste skriva under ett avtal med staten att de ska stå för de kostnader som uppkommer vid en olycka.
– Det är helt orimligt att svenska Vattenfall ska hållas ansvarigt för kostnader vid allvarliga kärnkraftsolyckor i Tyskland men inte i Sverige. Slutsatsen blir att regeringen har valt att skydda kärnkraftsindustrin framför svenskarnas hälsa och miljö. Dessa subventioner kommer även fortsättningsvis göra att kärnkraftens verkliga kostnader för skador och risker inte syns på marknaden, säger Mikael Karlsson.
För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Oscar Alarik, miljöjurist 070-611 32 29 oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har 184 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.
Visar inlägg med etikett Olycka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Olycka. Visa alla inlägg
torsdag 18 februari 2010
Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
Miljödepartementet
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka
2010-02-18 13:11
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.
- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.
- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.
Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.
Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.Kontakt:
Lennart BodénPressekreterare hos Andreas Carlgren 070-950 22 45
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv om lagrådsremissen om kärnkraft
2010-02-18 13:09
- Det är bra att regeringen lägger fram ett färdigt förslag på kärnkraftsområdet. Med tanke på den mycket långa tid det tar att ersätta befintlig kärnkraft är det viktigt att lagändringen nu genomförs, säger Annika Lundius, vice VD, Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv välkomnar både möjligheten att ersätta äldre befintliga reaktorer med nya och att avvecklingslagen avskaffas. Vi vill poängtera att det är av vikt att se till de samlade ekonomiska villkoren för kärnkraftsproduktion i Sverige jämfört med i konkurrerande länder, främst Finland och Baltikum. Den totala ekonomiska situationen för ny kärnkraftsproduktion påverkar naturligtvis var de framtida investeringarna görs. - Nu ges möjlighet att ersätta befintlig kärnkraft som kommer att falla för åldersstrecket med ny kärnkraft. Men det är enbart marknadens aktörer som kan bedöma de ekonomiska möjligheterna för investeringarna, säger Annika Lundius. Sverige har idag en elproduktion som i stort sätt är helt koldioxidfri. Kärnkraften står för nästan hälften. En vällovlig utbyggnad sker för närvarande av vindkraft som på marginalen är viktig för att få in fler aktörer på elmarknaden och öka konkurrensen, men den kräver idag subventioner. Även med en hög energieffektivisering bedömer Svenskt Näringsliv att kärnkraften har en viktig roll i den långsiktiga elförsörjningen.
För ytterligare information:Annika Lundius, 08-553 430 33Göran Norén, 08-55 34 31 41
Svenskt Näringsliv samlar 50 medlemsorganisationer och närmare 60 000 företag med 1,7 miljoner anställda. Följ vår verksamhet på vår hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/ och genom våra olika nyhetsbrev. Prenumerera på http://www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev/ Vår pressjour når Du på telefon 08-553 43 001.
Vänsterpartiet
Obegränsat ansvar en bluff
2010-02-18 13:24
Miljöminister Andreas Carlgren säger sig vara nöjd med att kärnkraftbolagen nu har getts ett obegränsat ansvar i och med dagens regeringsbeslut att ge bolagen ett ökat skadeståndsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka och ger grönt ljus för tio nya reaktorer som ska ersätta dagens tio.
- Det går knappast att tala om att kärnkraftbolagen tar ett obegränsat ansvar när som miljöministern själv sa på presskonferensen att en olycka kan få ”otänkbart stora” konsekvenser. Frågan om var uranet ska brytas om kärnkraften ska finnas kvar under oöverskådlig tid i Sverige behöver också få ett svar av miljöministern, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det är märkligt att den borgerliga regeringen med centern i spetsen vill att det byggs fler kärnkraftverk när vi enligt Energimyndigheten kommer att ha ett överskott av el i en nära framtid. Det är lika underligt med tanke på att ny forskning visar att uran inte kommer att finnas i mer än 20-30 år framöver.
- Kärnkraften är lika farlig som tidigare och jag är glad att vi rödgröna har fattat gemensamt beslut att fasa ut kärnkraften i takt med vad vi bygger ut den förnybara energin och att det inte kommer att byggas några nya reaktorer om vi vinner nästa val, avslutar Wiwi-Anne Johansson.
För ytterligare information:
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson, 0705 - 76 45 76
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64
onsdag 17 februari 2010
"Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Ett år sedan kärnkraftsöverenskommelsen 2010-02-04 14:28 -
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"
Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.
Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften
torsdag 28 januari 2010
Miss av Westinghouse orsakade olycka...
14:12 torsdag 28 januari 2010
Miss av Westinghouse orsakade olycka
En kärnbränslebehållare från Westingshouse i Västerås har orsakat en olycka vid en anläggning i Tyskland. En man andades in urangas ur en behållare som skulle ha varit rengjord men som fortfarande innehöll det radioaktiva ämnet uranhexaflorid.
Enligt Westinghouse vd Johan Hallén har företaget gjort ett allvarligt misstag;
--Ja, det här är ett misstag vi har begått. Behållaren skulle aldrig ha skeppats iväg härifrån utan att ha varit ordentligt tvättad, säger han till P4 Västmanland.
Det var den 21 januari som en man andades in radioaktiv urangas från en kärnbränslebehållare som kom från Westinghouse anläggning i Västerås.
Urangas bildas av uranhexafluorid och den ämnet blir frätande i kontakt med vatten.
Behållaren skulle ha varit rengjord och tom när den kom från Västerås och var också märkt så. Men när mannen öppnade behållaren trängde en gaspuff ut, berättar Johan Hallén;
--Men enligt de läkare som har behandlat honom så är hans tillstånd mycket gott, säger han.
Johan Hallén har suttit i möte om det inträffade hela förmiddagen, med personal och chefer.Nu gäller det att se till att ett sånt här misstag inte händer igen. Information till personalen är viktig men också att ha tydliga och säkra arbetsrutiner;
--Så att man har tydliga kontroller mellan olika arbetssteg. Då kan man förvissa sig om att det som ska vara slutfört verkligen är slutfört innan nästa steg i form av en transport eller annat, säger Johan Hallén.
Maria Edlund
nyheterna.vstm@sr.se
Miss av Westinghouse orsakade olycka
En kärnbränslebehållare från Westingshouse i Västerås har orsakat en olycka vid en anläggning i Tyskland. En man andades in urangas ur en behållare som skulle ha varit rengjord men som fortfarande innehöll det radioaktiva ämnet uranhexaflorid.
Enligt Westinghouse vd Johan Hallén har företaget gjort ett allvarligt misstag;
--Ja, det här är ett misstag vi har begått. Behållaren skulle aldrig ha skeppats iväg härifrån utan att ha varit ordentligt tvättad, säger han till P4 Västmanland.
Det var den 21 januari som en man andades in radioaktiv urangas från en kärnbränslebehållare som kom från Westinghouse anläggning i Västerås.
Urangas bildas av uranhexafluorid och den ämnet blir frätande i kontakt med vatten.
Behållaren skulle ha varit rengjord och tom när den kom från Västerås och var också märkt så. Men när mannen öppnade behållaren trängde en gaspuff ut, berättar Johan Hallén;
--Men enligt de läkare som har behandlat honom så är hans tillstånd mycket gott, säger han.
Johan Hallén har suttit i möte om det inträffade hela förmiddagen, med personal och chefer.Nu gäller det att se till att ett sånt här misstag inte händer igen. Information till personalen är viktig men också att ha tydliga och säkra arbetsrutiner;
--Så att man har tydliga kontroller mellan olika arbetssteg. Då kan man förvissa sig om att det som ska vara slutfört verkligen är slutfört innan nästa steg i form av en transport eller annat, säger Johan Hallén.
Maria Edlund
nyheterna.vstm@sr.se
måndag 23 november 2009
Men kärnkraftsolyckor kan väl inte hända... Eller?
Lunds universitet
Vid framtida katastrofer måste hushållen ta ett större ansvar
2009-11-23 11:29
I framtiden måste vi försöka förbereda oss på det osannolika. Och bli bättre på att klara oss själva, utan samhällets insatser. Så ser framtidsscenariot ut enligt Nicklas Guldåker vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram en avhandling om krishantering.
- Tendensen har på senare år varit att vi ställs inför katastrofer som vi inte har kunnat föreställa oss, säger Nicklas Guldåker och ger Tsunamin, Estonia och branden på Hisingen i Göteborg som exempel. Och att fler större katastrofer är att vänta i klimatförändringarnas spår, råder det enligt honom inget tvivel om.Nicklas Guldåker har använt stormen Gudrun som fallstudie i sin avhandling och kommit fram till att det var hushållen och medborgarna själva som stod för större delen av krishanteringen. Ändå fokuserar flertalet rapporter och utvärderingar av krisarbetet på hur myndigheter, organisationer och näringslivet agerade.- Det är dags att flytta fokus till hur man kan stärka individer och hushåll i deras krisarbete, säger Nicklas Guldåker.På landsbygden har folk ofta en god krisberedskap och är beredda på exempelvis längre elavbrott. Människor i städer är mer beroende av myndigheter. Det gör dem mer sårbara, särskilt som lagstiftningen går mot att människor måste ta ett allt större individuellt ansvar. Efter stormen Gudrun var det tack vare grannsamverkan, sockenråd och lokala föreningar som man klarade sig ur den värsta krisen. En viktig aktör var LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. - LRF spelade en oerhört viktigt roll, säger Nicklas Guldåker. De har stora resurser att sätta in vid extraordinära händelser och är definitivt en aktör som man bör räkna med vid krishantering. Efter stormen Gudrun visade det sig ofta att kommuners, räddningstjänster och andra professionella aktörers resurser inte räckte till. Den nationella krisberedskapen har ändrat karaktär flera gånger under de senaste årtiondena. När muren i Berlin föll gick fokus från externa hot där skyddsrum och gasmasker var centrala i planeringen, till civila och på senare år av hot i form av terrordåd och sabotage. Idag gäller det att i större utsträckning att förbereda sig för det osannolika. Men hur förbereder man sig för något som man inte tror kan hända? Nicklas Guldåker medverkar tillsammans med andra forskare inom LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskmanagement) i utbildningar i risk- och sårbarhetsanalys vid kommuner och landsting runt om i landet. Allt från kärnkraftsolyckor, sabotage, gängkrig på offentlig plats och gisslandraman, till längre elavbrott, stopp i vattenförsörjningen och större IT-haverier hamnar på listor över händelser som man förbereder sig för.För att inte hushållens roll i krishanteringsarbetet ska glömmas bort har Nicklas Guldåker i sin avhandling utvecklat och prövat en uppsättning begrepp för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter. Han hoppas att det ska leda fram till bättre kunskaper om hur hushållen själva blir bättre på att hantera kriser. Han hoppas också att resultaten skall öka förståelsen för hushållens behov i samband mes större kriser.
Nicklas Guldåker disputerar den 27 november kl 10.15 på Geocentrum, byggnad 1, Sölvegatan 10, Lund.
Han nås på 070-275 54 04, 046-222 32 79, Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Nicklas Guldåker ingår i ramforskningsprogrammet FRIVA (Framework Programme for Risk and Vulnerability Analysis) och hans forskning finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB).
Vid framtida katastrofer måste hushållen ta ett större ansvar
2009-11-23 11:29
I framtiden måste vi försöka förbereda oss på det osannolika. Och bli bättre på att klara oss själva, utan samhällets insatser. Så ser framtidsscenariot ut enligt Nicklas Guldåker vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram en avhandling om krishantering.
- Tendensen har på senare år varit att vi ställs inför katastrofer som vi inte har kunnat föreställa oss, säger Nicklas Guldåker och ger Tsunamin, Estonia och branden på Hisingen i Göteborg som exempel. Och att fler större katastrofer är att vänta i klimatförändringarnas spår, råder det enligt honom inget tvivel om.Nicklas Guldåker har använt stormen Gudrun som fallstudie i sin avhandling och kommit fram till att det var hushållen och medborgarna själva som stod för större delen av krishanteringen. Ändå fokuserar flertalet rapporter och utvärderingar av krisarbetet på hur myndigheter, organisationer och näringslivet agerade.- Det är dags att flytta fokus till hur man kan stärka individer och hushåll i deras krisarbete, säger Nicklas Guldåker.På landsbygden har folk ofta en god krisberedskap och är beredda på exempelvis längre elavbrott. Människor i städer är mer beroende av myndigheter. Det gör dem mer sårbara, särskilt som lagstiftningen går mot att människor måste ta ett allt större individuellt ansvar. Efter stormen Gudrun var det tack vare grannsamverkan, sockenråd och lokala föreningar som man klarade sig ur den värsta krisen. En viktig aktör var LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. - LRF spelade en oerhört viktigt roll, säger Nicklas Guldåker. De har stora resurser att sätta in vid extraordinära händelser och är definitivt en aktör som man bör räkna med vid krishantering. Efter stormen Gudrun visade det sig ofta att kommuners, räddningstjänster och andra professionella aktörers resurser inte räckte till. Den nationella krisberedskapen har ändrat karaktär flera gånger under de senaste årtiondena. När muren i Berlin föll gick fokus från externa hot där skyddsrum och gasmasker var centrala i planeringen, till civila och på senare år av hot i form av terrordåd och sabotage. Idag gäller det att i större utsträckning att förbereda sig för det osannolika. Men hur förbereder man sig för något som man inte tror kan hända? Nicklas Guldåker medverkar tillsammans med andra forskare inom LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskmanagement) i utbildningar i risk- och sårbarhetsanalys vid kommuner och landsting runt om i landet. Allt från kärnkraftsolyckor, sabotage, gängkrig på offentlig plats och gisslandraman, till längre elavbrott, stopp i vattenförsörjningen och större IT-haverier hamnar på listor över händelser som man förbereder sig för.För att inte hushållens roll i krishanteringsarbetet ska glömmas bort har Nicklas Guldåker i sin avhandling utvecklat och prövat en uppsättning begrepp för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter. Han hoppas att det ska leda fram till bättre kunskaper om hur hushållen själva blir bättre på att hantera kriser. Han hoppas också att resultaten skall öka förståelsen för hushållens behov i samband mes större kriser.
Nicklas Guldåker disputerar den 27 november kl 10.15 på Geocentrum, byggnad 1, Sölvegatan 10, Lund.
Han nås på 070-275 54 04, 046-222 32 79, Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Nicklas Guldåker ingår i ramforskningsprogrammet FRIVA (Framework Programme for Risk and Vulnerability Analysis) och hans forskning finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)