onsdag 17 februari 2010

"Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"

Ett år sedan kärnkraftsöverenskommelsen 2010-02-04 14:28 -
Miljöaktuellt:
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt"

Imorgon är det ett år sedan alliansen i sin energiöverenskommelse meddelade att de vill tillåta uppförandet av nya reaktorer. Men kärnkraften kan göras politiskt omöjlig över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till? Frågar sig Greenpeace på Miljöaktuellt Debatt.

Krona eller klave – kärnkraft eller förnybart. Myntet har som bekant alltid två sidor. Vissa menar att det i morgon är exakt ett år sedan den borgerliga alliansen presenterade sitt förslag på en sammanhållen och framtidsinriktad svensk energipolitik. Andra konstaterar att det är ett år sedan Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Maud Olofsson gjorde upp om hur Sverige ska hållas kvar i ett kärnkraftsberoende som riskerar att vara århundradet ut.Beskedet att regeringens fyra partiledare vill tillåta uppförandet av nya kärnreaktorer i Sverige kom onekligen som en chock för många svenskar. En och annan riksdagsledamot höjde nog också på ögonbrynen när det stod klart att alliansens ledarkvartett även avser att frånta riksdagen sin nuvarande rätt att besluta tidpunkten för avvecklandet av de tio ålderdomliga verk som nu är igång. Förvåning och förvirring, inte minst eftersom Allians för Sverige i sitt valmanifest 2006 utan omsvep lovade att ”förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden”. Men att upphäva förbudet är just vad de fyra partiledarna nu vill göra. I slutet av mars avser regeringen att komma med ett lagförslag till riksdagen som är tänkt att behandlas innan sommaruppehållet. Ironiskt nog tänker alliansen alltså bryta mot ett vallöfte ungefär samtidigt som man är i färd med att presentera nya vallöften inför det kommande riksdagsvalet i september. Att beskriva kärnkraften som en höger-vänsterfråga är dock att kraftigt underskatta dess betydelse. Hela den energipolitiska idén, att kärnkraften ska fasas ut i takt med att förnybar energi fasas in, har under lång tid haft stöd inom båda lägren. Detta eftersom kärnkraften i alla sina led, från uranbrytningen till kärnavfallets slutförvaring, är förknippad med en rad samhälleliga och miljömässiga problem. Olösta problem. Tyvärr har den övergripande energipolitiken, och därmed de långsiktiga spelreglerna, varit alltför oklara, framför allt vad gäller tidpunkterna för när dagens olika reaktorer ska tas ur drift. Det har alltså inte varit tekniska eller ekonomiska problem som hindrat att omställningen till en helt förnybar elproduktion tagit fart, utan just den politiska oklarheten. Konsekvensen är att Sverige helt i onödan dragits med kärnkraftens alla baksidor samtidigt som vi missat de fördelar som en tidig satsning på förnybar energi skulle ha gett svensk industri. Den goda nyheten är att det förstås inte är för sent. Det handlar bara om att välja rätt väg. Världen är i skriande behov av de tekniska lösningar som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser, och då är effektiviseringsteknik och förnybar energi överlägsna allt annat. Men om Sveriges riksdag nu helt byter spår och istället tillåter en utbyggnad av kärnkraften, då kommer vi garanterat missa chansen. Sverige riskerar då att hamna i en situation likt den i Finland, där ett försenat och kostsamt reaktorbygge gjort att tillväxten i den förnybara energiindustrin så gott som fryst till is. Sveriges stora möjlighet, den ligger i att utveckla de nya typer av energiteknik och energitjänster som kommer att dominera i framtiden. Det är inom förnybar energiproduktion, smarta elnät och system för energieffektiviseringar som den riktiga potentialen för tillväxt finns. Globalt kommer det nämligen alltid, under överskådlig framtid, att finnas en ständigt ökande efterfråga på den hållbara, förnybara energin.Kärnkraften däremot, den kan göras politiskt omöjlig i princip över en natt, eller rättare sagt lika fort som det tar för en tillräckligt allvarlig olycka att ske någonstans i världens 440 kärnkraftverk. Och vad ska vi då byta till?Nu när årsdagen av alliansens kärnkraftsuppgörelse närmar sig, nu har alla de politiska partiernas representanter anledning att på nytt tänka över vilken väg som vårt land bör slå in på. Ska vi cementera fast Sverige i ett sekellångt kärnkraftsberoende? Eller ska vi se till att Sverige leder omställningen mot den hållbara energiproduktion som världen behöver.Myntet har som sagt två sidor – kärnkraft eller förnybart. Som tur är behöver vi inte singla upp myntet i luften och hoppas på det bästa – den här gången har vi faktiskt möjlighet att välja vilken sida som myntet ska landa på. Ludvig Tillman, Greenpeace, talesperson i energifrågorAnders Hellberg, Greenpeace, talesperson i klimatfrågor
Mer från IDG-nätverket
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
C: "Greenpeace borde applådera" (Miljöaktuellt)
(S): "Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften" (Miljöaktuellt)
Greenpeace: "Kärnkraften kan göras politisk omöjlig över en natt" (Miljöaktuellt)
Läs mer
Västerteg: Greenpeace borde applådera
S: Energiöverenskommelsen hotar den svenska konkurrenskraften