Nu jämnas marken för nya, svenska reaktorer.
Om två månader läggs regeringens förslag till ändrade lagar om kärnkraften. Vårriksdagen förväntas ta den nya lagen, som kan träda i kraft den första juli i år.
Därefter blir det möjligt för kärnkraftsägarna att ersätta sina gamla reaktorer med nya.
- Men det är fråga om ett kontrollerat generationsskifte, säger utredaren Ingvar Persson på Miljödepartementet.
- En förutsättning är att kärnkraften går att förena med utvecklingen av förnybar elproduktion, exempelvis nya vindkraftsparker.
Enligt lagförslaget får de nuvarande reaktorägarna bygga nya reaktorer på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk. Men först sedan en gammal reaktor tagits ur bruk för gott. Och om den nuvarande ägaren inte vill eller har råd att bygga nytt, så kan någon annan en annan få tillstånd att uppföra en ersättningsreaktor.
- Men det får inte finns fler än tio reaktorer, säger Ingvar Persson.
- Däremot spelar effekten ingen roll. En reaktor på 600 megawatt kan ersättas med en på 1 800 megawatt.
Begränsningen av antalet reaktorer gör att det sannolikt kommer att byggas mycket stora reaktorer. Mängden svensk kärnkraftsel kan därmed komma at flerfaldigas, om lagen går igenom.
Men även om det inte byggs nya reaktorer har effekten från de nuvarande kärnkraftverken ökat med mellan tio och trettio procent sedan de byggdes. Bland annat genom de omfattande ombyggnader som fått reaktorerna att stå stilla under vintern.
Tillsammans med den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer det därmed att bli ett ordentligt överskott av elproduktion i Sverige runt 2020. Kärnkraftsägarna har därför inte särskilt bråttom med nya byggplaner.
- Vi kan inte fatta beslut nu, säger Lennart Fredenberg på Eon. Men vi vill medverka till att öppna dörren för nya reaktorer.
Eons första reaktor i Oskarshamn, O1, har 38 år på nacken och kan behöva bytas ut mot en O4:a. Det skulle kunna innebära en effektökning från O1:ans 500 megawatt till O4:ans 1 800 megawatt.
- Vi är beredda när det behövs, om det är lönsamt, om politikerna vill och det accepteras av opinionen, säger Lennart Fredenberg.
Samma sak gäller för Vattenfall och Fortum. Det framgick tydligt vid Elforsks konferens om nya reaktorer i torsdags, där hela kärnkraftsetablissemanget var samlat:
- Det viktigaste nu är att få lagen i kraft och politisk stabilitet, säger Eva Halldén på Vattenfall.
- Någon gång kommer vi till en punkt där de nuvarande reaktorerna gjort sitt. Det måste vi förbereda oss för redan nu.
Den punkten inträffar mellan 2020 och 2030, är de tre kärnkraftsägarna överens om. Då passerar många reaktorer femtioårsstrecket.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Här är industrins nya drömreaktor
Förslaget som bäddar för ny kärnkraft
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Kärnkraften måste betala nytt elnät
Av: Anders WalleriusPublicerad igår, 13:29 55 kommentarer Senaste av Gråsosse igår, 23:54
Det svenska elnätet sätts på hårda prov om kärnkraften byggs ut, och alla vindkraftsplaner sätts i verket. Och ett framtida elöverskott måste exporteras söder- eller österut. - Det kräver förstärkning av kapaciteten i elöverföringen, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.
- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.
- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.
På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.
- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.
- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.
Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.
- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.
Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.
Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).
- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.
Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.
