Alternativet att förvara det svenska kärnavfallet i djupa borrhål måste redovisas bättre av Svensk kärnbränslehantering, SKB. Det kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att kräva i ett yttrande till regeringen om några veckor, erfar Ekot.Björn Dverstorp på Strålsäkerhetsmyndigheten
SKB väljer Forsmark för slutförvaring (3 juni)
Kärnavfall
Kärntekniskt avfall är det som blir över efter kärnkraftsproduktionen.
Avfallet delas in i kategorier, bland annat använt kärnbränsle och radioaktivt driftavfall.
Kärntekniskt avfall är radioaktivt, vilket innebär att det ger ifrån sig farlig strålning.
Använt kärnbränsle är farligt under tusentals år.
Radioaktivt driftavfall är farligt i några hundra år.
Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett sätt som är säkert för människor, djur och miljö.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten– Det vi är särskilt intresserade av är ju att titta på att strålsäkerheten sätts i främsta rummet i de principiellt viktiga vägvalen som man har gjort, säger Björn Dverstorp, en av experterna som arbetar med avfallsfrågan på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
SKB:s huvudalternativ är den så kallade KBS 3-metoden, som innebär att det högaktiva kärnkraftavfallet förvaras i kopparkapslar 500 meter ner i berget.
Alternativet djupa borrhål innebär att avfallet borras ner på stora djup, två till fyra kilometer ner i berget.
– Man kan väl säga att djupa borrhål är ett särskilt intressant alternativ eftersom SKB:s egna analyser har visat att själva bergbarriären skulle kunna ge goda säkerhetsmarginaler för det här alternativet, säger Björn Dverstorp.
– Det handlar om att grundvattnet på stora djup är salt och det finns tecken på att det rör sig väldigt långsamt. Det innebär naturligtvis att om det skulle läcka ut radioaktiva ämnen, så kommer det att ta väldigt lång tid innan de kommer upp till den mänskliga miljön, säger han.
Trots upprepade påstötningar har SKB inte kommit någon detaljerad redovisning av hur metoden med djupa borrhål skulle kunna genomföras.
– Från myndigheternas sida har vi begärt kompletterande redovisning sedan ett antal år tillbaka faktiskt. Vi har påmint SKB så sent som 2007. Det har kommit en del utredningar, men vi är fortfarande inte nöjda, säger Björn Dverstorp.
Svensk kärnbränslehantering har hittills avfärdat djupa borrhål med motiveringen att miljön därnere är så aggressiv, med hög salthalt, hög temperatur och stora bergspänningar.
Nästa år planerar SKB att lämna in sin ansökan om slutförvaret till regeringen. I somras bestämdes att platsen ska bli Forsmark. Då måste också alternativa lösningar finnas redovisade, i första hand då djupa borrhål, säger Björn Dverstorp.
– Strålsäkerhetsmyndighetens roll är ju att granska att det här slutförvaret uppfyller strålsäkerhetskraven, när SKB lämnar in sin ansökan. Vi ska kontrollera att de inte har missat ett uppenbart bättre alternativ, och att SKB i varje viktigt vägval har satt strålsäkerheten först, säger Björn Dverstorp, expert på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Ingrid Gustavsson
