Vattenfalls vd Lars G Josefsson och kålkraftverket Schwarze Pumpe i Spremberg, östra Tyskland.
”Få vet vad vi gör för miljön”
Publicerad: 28 oktober 2009, 08.25. Senast ändrad: 28 oktober 2009, 09.01
vattenfall kritiseras Lågkonjunkturen pressar statliga energijätten Vattenfall. Än värre har brister i tyska och svenska kärnkraftverk slagit mot bolaget och expansion i kolproducerande länder har kritiserats av miljöskäl. Men vd Lars G Josefsson vill fortsätta att växa – bland annat i Norge och Finland. –Svenskarna borde vara stolta över Vattenfall, säger han.
I entrén till Vattenfalls huvudkontor intill Humlegården i Stockholm ska väskan visas upp för en säkerhetsvakt. Tidigare i år råkade Lars G Josefsson ut för en färgattack när han presenterade delårsrapporten för första kvartalet. Fyra aktivister visade sitt missnöje mot bolagets kolkraftsinvesteringar och kastade färg på vd:n. Igår vad det dock lugnt på bolagets presskonferens när resultatet för tredje kvartalet presenterades.
Annars har det varit ett mycket turbulent år för Vattenfall. Särskilt negativ kritik har bolaget fått för bristande säkerhetsåtgärder vid kärnkraftverket Ringhals i Sverige och kärnkraftverken Krümmel och Brunsbüttel utanför Hamburg i Tyskland.
–Förtroendet för Vattenfall är för lågt, bolaget är undervärderat av allmänheten, säger Lars G Josefsson.
Men trots att bolaget har fått utstå massiv kritik ser Lars G Josefsson inga problem för framtiden på den tyska marknaden. Vattenfall ska förändra vissa delar av verksamheten men Tyskland kommer att förbli en viktig del av bolagets portfölj.
Förutom kritik mot hur Vattenfall sköter sina kärnkraftverk har bolaget också tagit stryk i klimatdebatten. I somras förvärvade bolaget Nederländernas största energibolag, Nuon, som har en betydande andel kolkraftsproduktion. Genom förvärvet producerar nu Vattenfall 19,5 TWh fossilkraft, vilket är 15 procent mer än ifjol.
–Svenskarna är generellt negativa till kol eftersom vi inte är beroende av kol för att få ljus och värme och då kan det i bland vara svårt för många att förstå att länder i Centraleuropa är beroende av kol för att tända lampan. Det är inte Vattenfall som vill ha kol, utan det är Centraleuropa som behöver det för att fungera, säger Lars G Josefsson.
Är kritiken orättvis?
–Det ska man aldrig säga att den är, men vi har problem att kommunicera med allmänheten. Samtidigt som vi gör mycket för miljön är det inte alla delar av vår organisation som uppfattas vara i linje med detta och vi måste bli bättre på att tala om vad vi faktiskt gör.
Lars G Josefsson menar att få i Sverige känner till vad Vattenfall gör för miljön och att bolaget ofta är inbjudet för att tala om miljö på internationella tillställningar.
–Folk i allmänhet kommer ihåg Vattenfall som det var innan det blev ett internationellt bolag och det är kanske svårt att förstå vad bolaget är idag om man inte hänger med.
Så vad är Vattenfall idag?
–Det är ett av Sveriges absolut största företag med huvuddelen av verksamheten utanför landet. Bolaget har gjort en företagsförvandling som saknar motstycke i svensk historia. Och det är bara kolkraftverken som kommer fram i diskussionerna och medierna.
Vattenfall är idag Europas femte största energibolag men Lars G Josefsson har inga planer på att bli störst just nu. Men han är sugen på att fortsätta växa och skulle gärna vilja förvärva på den nordiska marknaden.
–Just nu är vi inte i förvärvstagen, det är matsmältningsdags av förvärvet av Nuon, men vi skulle väldigt gärna växa både i Norge och Finland.
Du har inte haft storhetsvansinne i expansionsplanerna?
–Jag tror inte att man ska växa för snabbt. Vi anser att det är bäst om företaget kan utvecklas efter sin förmåga och Vattenfall har kunnat utvecklas på det sättet, något som varje svensk borde vara stolt över. Vi är av samma klass som Volvo och Ericsson.
Samtidigt krävs väldigt mycket pengar för att i framtiden bara ha förnybar energi. Och där är storleken av betydelse, fortsätter han.
–Om vi hade varit ett litet företag hade vi inte kunnat bidra till att nå klimatmålen. Men nu kan vi faktiskt göra något.
Men det blir ju mer kostsamt nu i och med förvärvet av Nuon?
–Jo, men då får jag väl vara lite lutersk och säga att vi tycker om att jobba. Baksidan med att vara ambitiös är naturligtvis att det blir mer jobb.
Detta är en sida om kvinnosjukhuset Änglagård i den efter Tjernobylkatastrofen radioaktivt nedsmutsade staden Novozybkov i Ryssland. Det har renoverats som ett rikssvenskt Lionsprojekt med Monica Antonsson och Anders Rönnholm som projektledare.
Sidor
- Startsida
- Hjälpresan 1997
- Resa i Zonen 1997
- Hjälpresan till Novozybkov juli 2000
- Sponsorerna
- Resan till Tjernobyl juli 2000
- Resan till motståndsrörelsen i Schweiz sept 2000
- Resan till Kiev och Tjernobyl 2001
- Resan oktober 2002
- Resan januari 2004
- Resan maj 2004
- Resan sept 2004
- Resan november 2005
- Resan 2006 invigning
- Resa i Zonen 2005
- När världspresidenten kom till riksmötet i Piteå
- Näste världspresident kom ända till Vallentuna
- Tidsaxel
- Resan 2005
- Änglagård
- Sven Nahlin
- Järnvägsstationen
- Historia
- Svyatsk - byn som inte finns...