lördag 31 oktober 2009
Statliga Vattenfall är en skam för Sverige!
Svenska regeringens trovärdighet i klimatarbetet raseras på grund av statliga Vattenfalls satsning på kolkraft i Tyskland. Det anse de grönas gruppledare i EU
Se reportaget på TV4 här.
Vill ha mer kärnkraft trots många problem
Vattenfall driver sju av Sveriges tio kärnkraftsreaktorerna, tre i Forsmark och fyra i Ringhals. Båda anläggningarna har drabbats av en mängd mer eller mindre allvarliga incidenter de senaste åren. Men nu vill Vattenfall eventuellt ändå bygga ut kärnkraften.
Publicerad 30 okt 2009 16:40
Fem allvarliga fel i Forsmark
1. Den 25 juli 2006 inträffade en kortslutning i ett ställverk utanför reaktor 1. Delar av nödkylningen blev strömlös och vattennivån i reaktortanken sjönk och risk för en härdsmälta uppstod. Efter 22 minuter lyckas operatörerna manuellt koppla in reaktorn på det allmänna el-nätet.
2. Den 30 september hittas fel i ett system som övervakar kärnklyvningsprocessen i reaktor 2, reaktorn snabbstoppas.
3. Den 1 oktober slog en vattenmätare larm i reaktorinneslutningen på 2:an, reaktorn stängdes i kallt läge.
4. Den 6 oktober rapporterade bolaget till SKI att man hittat läckor i reaktorinneslutningen på 2:an.
5. Den 10 oktober snabbstoppades 1:an efter att den yttre strömförsörjningen inte gått att återställa efter ett provstopp.
Källa: Ny teknik
Totalt har ett 60-tal händelser eller säkerhetsincidenter av kategori 1 och 2 rapporterats från Ringhals bara under 2009. Händelserna graderas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) på en tregradig skala.
Den senaste händelsen på den allvarligaste nivån, kategori 1, var att en automatisk säkerhetsfunktion inte trädde i funktion när reaktor 1 åter sattes i drift i januari i år. Felet upptäcktes när reaktorn ställdes av för revision i mitten av mars.
I slutet av förra året inträffade en incident med styrstavarna i en reaktor, som också klassades i kategori 1.
Risk för radioaktivt läckage
Så sent som för två veckor sedan upptäcktes ett sprucket rör vid en rutinmässig inspektion av reaktorn Forsmark 3. Enligt en ny rapport från strålsäkerhetsmyndigheten innebar sprickan en ökad risk för radioaktivt läckage. Och i mitten av augusti avslöjade en revisionen vid Forsmark att 15 av de 29 nya styrstavar som hade undersökts var defekta. Reaktor 3, som är den drabbade, har totalt 169 styrstavar.
Se reportaget på TV4 här.
Vill ha mer kärnkraft trots många problem
Vattenfall driver sju av Sveriges tio kärnkraftsreaktorerna, tre i Forsmark och fyra i Ringhals. Båda anläggningarna har drabbats av en mängd mer eller mindre allvarliga incidenter de senaste åren. Men nu vill Vattenfall eventuellt ändå bygga ut kärnkraften.
Publicerad 30 okt 2009 16:40
Fem allvarliga fel i Forsmark
1. Den 25 juli 2006 inträffade en kortslutning i ett ställverk utanför reaktor 1. Delar av nödkylningen blev strömlös och vattennivån i reaktortanken sjönk och risk för en härdsmälta uppstod. Efter 22 minuter lyckas operatörerna manuellt koppla in reaktorn på det allmänna el-nätet.
2. Den 30 september hittas fel i ett system som övervakar kärnklyvningsprocessen i reaktor 2, reaktorn snabbstoppas.
3. Den 1 oktober slog en vattenmätare larm i reaktorinneslutningen på 2:an, reaktorn stängdes i kallt läge.
4. Den 6 oktober rapporterade bolaget till SKI att man hittat läckor i reaktorinneslutningen på 2:an.
5. Den 10 oktober snabbstoppades 1:an efter att den yttre strömförsörjningen inte gått att återställa efter ett provstopp.
Källa: Ny teknik
Totalt har ett 60-tal händelser eller säkerhetsincidenter av kategori 1 och 2 rapporterats från Ringhals bara under 2009. Händelserna graderas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) på en tregradig skala.
Den senaste händelsen på den allvarligaste nivån, kategori 1, var att en automatisk säkerhetsfunktion inte trädde i funktion när reaktor 1 åter sattes i drift i januari i år. Felet upptäcktes när reaktorn ställdes av för revision i mitten av mars.
I slutet av förra året inträffade en incident med styrstavarna i en reaktor, som också klassades i kategori 1.
Risk för radioaktivt läckage
Så sent som för två veckor sedan upptäcktes ett sprucket rör vid en rutinmässig inspektion av reaktorn Forsmark 3. Enligt en ny rapport från strålsäkerhetsmyndigheten innebar sprickan en ökad risk för radioaktivt läckage. Och i mitten av augusti avslöjade en revisionen vid Forsmark att 15 av de 29 nya styrstavar som hade undersökts var defekta. Reaktor 3, som är den drabbade, har totalt 169 styrstavar.
fredag 30 oktober 2009
Vattenfall fullbordar centerns svek!
Miljöpartiet de gröna
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Vattenfall fullbordar centerns svek
2009-10-30 12:43
Idag går statliga Vattenfall in i ett samarbete med bolaget Industrikraft kring investeringar i ny energi. Industrikrafts uttryckliga syfte är att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige. Dagens offentliggörande visar att svenska statliga pengar planerar att investeras i kärnkraft.- Självklart handlar detta om att bygga kärnkraft. Sverige står inför ett stort elöverskott enligt Energimyndigheten. Det behövs alltså ingen ny kärnkraft för att klara industrins behov av el. Det här handlar mer om att förverkliga vissa personers pojkdrömmar om att få bygga nya kärnkraftverk, säger Maria Wetterstrand.
- Maud Olofssons kärnkraftssvek i våras försvarades med att offentliga pengar inte skulle gå till ny kärnkraft. Vattenfall som ett statligt bolag kan bara delta i en sådan här överenskommelse om näringsministern godkänt det. Allt annat är orimligt och otänkbart. Därmed fullbordar dagens besked Centerns svek i kärnkraftsfrågan, säger Peter Eriksson.
Undersökningar från SOM-institutet visar att kärnkraft hamnar långt efter förnybart när folket får välja vilka investeringar de vill se i energisektorn i framtiden.
- Kärnkraft är dyrt, tar lång tid att bygga och är ett ineffektivt sätt att lösa energiproduktion. Det ser vi i Finland. Dessutom ökar kostnaderna för kärnkraft, medan kostnaderna för förnybart minskar.
Det är en stor ekonomisk och miljömässig risk att satsa på kärnkraft, och det drar undan pengar från investeringar i förnybart, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
FÖR VIDARE INFORMATION:
Maria Wetterstrand, 073-701 45 45
Peter Eriksson, 070-52 48 776
Per Bolund, 070-580 00 19
Marie Utter, språkrörssekreterare för Peter Eriksson, 0703-72 73 23
Anders Wallner, språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32
Föreningen Greenpeace Norden
Ny kärnkraft: dyrt, dåligt, onödigt.
2009-10-30 12:41
Kommentarer kring Industrikraft och Vattenfalls utspel under fredagen. Greenpeace Ludvig Tillman:
- Om Vattenfalls och Industrikrafts översyn av kostnadseffektiviteten verkligen är "förutsättningslös" kommer de att finna att ny kärnkraft är såväl extremt dyr som helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.
- Erfarenheter från t.ex. Finland visar att ny kärnkraft inte bara är oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen ännu. Det motsvarar inte en kostnadseffektiv och framtidsinriktad energiplan.
- Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som den gamla. Dessutom är ny kärnkraft helt onödig. En utbyggnad av förnybara energislag, effektiviseringar och ett smart energisystem löser inte bara miljöproblem utan garanterar ett långsiktigt hållbart energisystem med en rad samhälleliga fördelar.
Kontakt:
Ludvig Tillman,
talesperson kärnkraftsfrågor, Greenpeace, 0702 71 64 37
Vänsterpartiet
Vattenfall förlänger kärnkraftseländet
2009-10-30 13:04
Statliga energibolaget Vattenfalls besked idag att de inte utesluter ny svensk kärnkraft oroar Vänsterpartiets talesperson i energifrågor, Kent Persson:
- Om det är så att Vattenfall nu vill satsa enorma summor på ett energislag som inte har framtiden för sig så förlänger man kärnkraftseländet trots att vi i längden måste ställa om till andra energislag. Och det sorgliga i så fall är inte bara att man tänker bygga ny farlig kärnkraft utan att man därmed också tränger undan satsningar på miljövänliga alternativ. Därmed tar omställningen ännu längre tid.
Vänsterpartiets talesperson i miljöfrågor Wiwi-Anne Johansson är också mycket kritisk:
- Klimathotet får inte göra oss blinda för andra miljöfaror. Att ersätta fossila energislag med kärnkraft är inget alternativ. Men det här är såklart ett resultat av regeringens politik, förbudet mot en utbyggnad av kärnkraften hävdes ju i våras och dagens besked är en naturlig följd av det. Men fortfarande är alla frågor kring kärnkraftshanteringen olösta. Vem ska ta hand om avfallet? Var ska uranet brytas?
Kontakt:
Kent Persson (V) 070-235 05 45
Wiwi-Anne Johansson (V) 070-576 45 76
Vänsterpartiets presstjänst 070-620 00 64
Så ser kärnkraftsavtalet ut
Uppdaterad 2009-10-30 13:08
Vattenfall och Industrikraft har tecknat en avsiktsförklaring om gemensam kraftproduktion.Vattenfall har tecknat ett avtal med Industrikraft, ett bolag som bildades 2008 och ägs av gruvbolaget Boliden, Eka Chemicals samt skogsbolagen Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products ."Målet är bygga ny baskraft, och då framförallt kärnkaft. Vi har fört samtal med alla stora producenter men vi har nu tecknat avtal med Vattenfall", säger Magnus Hall, vd för Holmen.
di.se
Vattenfalls vd Lars Josefsson är noga med att påpeka att det nu inte bara handlar om kärnkraft utan att man även undersöker om man kan använda sig av andra energiformer. Det kan röra sig om vindkraft, biomassa och vågkraft. Under 2010 kommer Industrikraft och Vattenfall fatta beslut om energiform."Biomassa är en underskattad energiform, den skulle kunna göra mycket för att minska klimatproblemen", säger Lars Josefsson.Men Magnus Hall är tydlig med att han tror mest på kärnkraft."Anledningen är att kärnkraft går året runt, precis som vi. Vi konsumerar lika mycket energi året runt och därför har kärnkraft egenskaper som är bra för oss."Han tror att det kommer att räcka med en reaktor för att tillgodose industrins behov. Men oavsett vilket energislag valet kommer att falla på så är målsättningen att man inom ramen för avtalet ska kunna leverera energi 2020.Hur mycket pengar handlar det om?"Jag kan inte säga några exakta siffror. Vi pratar ju om investeringar på tiotals miljarder i alla fall", säger Lars Josefsson.
Har ni pratat med regeringen?
"Vi har informerat våra ägare, styrelsen var mycket nöjd med det här".
Locket på hos regeringen om kärnkraftsbygget
Uppdaterad 2009-10-30 10:45
Vid lunchtid på fredagen ska Vattenfall presentera ett samarbetsavtal mellan kraftjätten och delar av svensk basindustri. Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot så handlar det om planer på att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Men regeringen vill inte kommentera frågan.I årtionden var det förbjudet att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Men det är numera är möjligt igen. Det var i februari som de fyra regeringspartierna kom överens om kärnkraften efter att frågan i decennier skapat oenighet i det borgerliga lägret.
di.se
I korthet gick överenskommelsen ut på att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft hävs. Några statliga subventioner för att bygga kärnkraftsverk har det dock aldrig varit tal om, utan det är industrin själv som måste finansiera nya kärnkraftsreaktorer. Enligt regeringens uppgörelse så får nya reaktorer byggas där det redan finns befintliga, i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.Och nu ska alltså ett bygge vara på gång. Men hos näringsministern vill man ännu inte kommentera planerna på nya reaktorer.
"De få ha sin presskonferens först", säger Frank Nilsson, pressekreterare hos näringsminister Maud Olofsson (C).
Nytt svenskt kärnkraftsverk...?!
Vattenfall vill bygga nytt svenskt kärnkraftverk
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
Uppdaterad 2009-10-30 08:48
Vattenfall vill tillsammans med Industrikraft bygga minst en ny kärnreaktor. Företagens planer blir offentliga i dag, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.Enligt ett samarbetsavtal studerar de vilket energislag som är mest kostnadseffektivt. Men målet för Industrikraft när det bildades var just att bygga kärnkraft åt svensk basindustri, som står bakom företaget.
di.se
Företagen ska enligt Ekot presentera sitt avtal vid en presskonferens under fredagen.Industrikraft är ett samarbete mellan fem av Sveriges mest elslukande bolag: Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals.Redan i dag är statliga Vattenfall helt eller delvis ägare av flera kärnkraftverk, bland annat de svenska - ihop med Eon och Fortum - men också i Tyskland.Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till en presskonferens som ska hållas på förmiddagen."Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras", säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT.
Sverige får nytt kärnkraftverk
Vattenfall och Industrikraft ska bygga ihop
Ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Sverige.
I dag offentliggör Vattenfall och Industrikraft planerna, uppger Sveriges Radio Ekoredaktion.
I februari i år kom den borgerliga regeringen överrens om att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Det innebär att de reaktorer som finns i dag kan ersättas av nya.
Och redan nu offentliggörs planerna på en helt ny kärnkraftsanläggning, uppger Ekot.
Bakom planerna står Vattenfall och bolaget Industrikraft AB.
Kostar 60 miljarder
Var den nya anläggningen ska ligga är inte klart. Enligt Ekot kommer det att avslöjas på en presskonferens senare i dag.
Det är inte heller känt när den kommer att tas i bruk. Men enligt regeringsbeslutet från i februari får de nya reaktorerna inte börja användas förrän 2020, då de gamla tas ur bruk.
Kostnaden för den nya reaktorn beräknas ligga mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Vattenfall vill på morgonen inte kommentera uppgifterna om planerna på en ny kärnkraftsreaktor. Bolaget hänvisar till presskonferensen som ska hållas på förmiddagen.
– Det är spekulationer. Vi har bjudit in till ett pressmöte i dag klockan 11.30 där ett samarbetsavtal mellan Vattenfall och delar av svensk basindustri ska presenteras, säger pressekreterare Anna Lejestrand till TT
Fler reaktorer kan byggas
Sammanlagt får tio nya kärnkraftsaggregat byggas på platser i Sverige. Tanken är att de nya anläggningarna ska vara mer effektiva än de gamla.
Statliga Vattenfall är redan i dag delägare i flera kärnkraftverk, bland annat Ringhals och Forsmark.
Bolaget Industrikraft ägs av Holmen, SCA, Boliden, Stora Enso och Eka Chemicals och startades förra sommaren med målet att bygga ny kränkraft åt industrin.
Vattenfall: Få vet vad vi gör för miljön
Vattenfalls vd Lars G Josefsson och kålkraftverket Schwarze Pumpe i Spremberg, östra Tyskland.”Få vet vad vi gör för miljön”
Publicerad: 28 oktober 2009, 08.25. Senast ändrad: 28 oktober 2009, 09.01
vattenfall kritiseras Lågkonjunkturen pressar statliga energijätten Vattenfall. Än värre har brister i tyska och svenska kärnkraftverk slagit mot bolaget och expansion i kolproducerande länder har kritiserats av miljöskäl. Men vd Lars G Josefsson vill fortsätta att växa – bland annat i Norge och Finland. –Svenskarna borde vara stolta över Vattenfall, säger han.
I entrén till Vattenfalls huvudkontor intill Humlegården i Stockholm ska väskan visas upp för en säkerhetsvakt. Tidigare i år råkade Lars G Josefsson ut för en färgattack när han presenterade delårsrapporten för första kvartalet. Fyra aktivister visade sitt missnöje mot bolagets kolkraftsinvesteringar och kastade färg på vd:n. Igår vad det dock lugnt på bolagets presskonferens när resultatet för tredje kvartalet presenterades.
Annars har det varit ett mycket turbulent år för Vattenfall. Särskilt negativ kritik har bolaget fått för bristande säkerhetsåtgärder vid kärnkraftverket Ringhals i Sverige och kärnkraftverken Krümmel och Brunsbüttel utanför Hamburg i Tyskland.
–Förtroendet för Vattenfall är för lågt, bolaget är undervärderat av allmänheten, säger Lars G Josefsson.
Men trots att bolaget har fått utstå massiv kritik ser Lars G Josefsson inga problem för framtiden på den tyska marknaden. Vattenfall ska förändra vissa delar av verksamheten men Tyskland kommer att förbli en viktig del av bolagets portfölj.
Förutom kritik mot hur Vattenfall sköter sina kärnkraftverk har bolaget också tagit stryk i klimatdebatten. I somras förvärvade bolaget Nederländernas största energibolag, Nuon, som har en betydande andel kolkraftsproduktion. Genom förvärvet producerar nu Vattenfall 19,5 TWh fossilkraft, vilket är 15 procent mer än ifjol.
–Svenskarna är generellt negativa till kol eftersom vi inte är beroende av kol för att få ljus och värme och då kan det i bland vara svårt för många att förstå att länder i Centraleuropa är beroende av kol för att tända lampan. Det är inte Vattenfall som vill ha kol, utan det är Centraleuropa som behöver det för att fungera, säger Lars G Josefsson.
Är kritiken orättvis?
–Det ska man aldrig säga att den är, men vi har problem att kommunicera med allmänheten. Samtidigt som vi gör mycket för miljön är det inte alla delar av vår organisation som uppfattas vara i linje med detta och vi måste bli bättre på att tala om vad vi faktiskt gör.
Lars G Josefsson menar att få i Sverige känner till vad Vattenfall gör för miljön och att bolaget ofta är inbjudet för att tala om miljö på internationella tillställningar.
–Folk i allmänhet kommer ihåg Vattenfall som det var innan det blev ett internationellt bolag och det är kanske svårt att förstå vad bolaget är idag om man inte hänger med.
Så vad är Vattenfall idag?
–Det är ett av Sveriges absolut största företag med huvuddelen av verksamheten utanför landet. Bolaget har gjort en företagsförvandling som saknar motstycke i svensk historia. Och det är bara kolkraftverken som kommer fram i diskussionerna och medierna.
Vattenfall är idag Europas femte största energibolag men Lars G Josefsson har inga planer på att bli störst just nu. Men han är sugen på att fortsätta växa och skulle gärna vilja förvärva på den nordiska marknaden.
–Just nu är vi inte i förvärvstagen, det är matsmältningsdags av förvärvet av Nuon, men vi skulle väldigt gärna växa både i Norge och Finland.
Du har inte haft storhetsvansinne i expansionsplanerna?
–Jag tror inte att man ska växa för snabbt. Vi anser att det är bäst om företaget kan utvecklas efter sin förmåga och Vattenfall har kunnat utvecklas på det sättet, något som varje svensk borde vara stolt över. Vi är av samma klass som Volvo och Ericsson.
Samtidigt krävs väldigt mycket pengar för att i framtiden bara ha förnybar energi. Och där är storleken av betydelse, fortsätter han.
–Om vi hade varit ett litet företag hade vi inte kunnat bidra till att nå klimatmålen. Men nu kan vi faktiskt göra något.
Men det blir ju mer kostsamt nu i och med förvärvet av Nuon?
–Jo, men då får jag väl vara lite lutersk och säga att vi tycker om att jobba. Baksidan med att vara ambitiös är naturligtvis att det blir mer jobb.
Demonstration i Rauna mot uranprojekt
DEMONSTRATION ON SATURDAY IN RANUA AGAINST URANIUM PROJECTS
7.11.2009
A uranium claim has been made for an area bigger than a hundred squarekm in Ranua and Rovaniemi municipalities. Come along to demonstrateand give your support to stopping the uranium projects threatheningour clean living environment!Assembly at the yard of the municipal house at Aapiskuja at 11.30 am,from where the march leaves for hillatori square at 12 pm. Athillatori will be speeches, program and warm juice. We ask thatchildren participating should wear Safety reflector vests!PUBLIC EVENT ABOUT URANIUMAfter the demonstration a public event will take place at Ranua'sprimary school, Aapiskuja 6, at 15 pm. Before the discussionpresentations will be given by Prof. Inge Schmitz-Feuerhake, anthropologist Ulla Valovesi and teacher Ulla Klötzer.
Before the event it's possible to get a cheap meal of food at the school.
A bus transport from Rovaniemi is planned, more info later.WELCOME!
More info: * +358 400 704646 * +358 50 3828997
* http://ranuarescue.blogspot.com
* http://www.uraanivoima.com
Groups involved in the arranging:
* Laplanders Against Uranium Power reg.org.
* Portimo-Saukkojärvi-Tolja village council
* Ranua Rescue
* Saukkojärvi home region and museums association reg.org
http://ranua.nuclearheritage.net_______________________________________________u-international Mailingliste JPBerlin - Politischer Provider
u-international@listi.jpberlin.dehttps:
//listi.jpberlin.de/mailman/listinfo/u-international
7.11.2009
A uranium claim has been made for an area bigger than a hundred squarekm in Ranua and Rovaniemi municipalities. Come along to demonstrateand give your support to stopping the uranium projects threatheningour clean living environment!Assembly at the yard of the municipal house at Aapiskuja at 11.30 am,from where the march leaves for hillatori square at 12 pm. Athillatori will be speeches, program and warm juice. We ask thatchildren participating should wear Safety reflector vests!PUBLIC EVENT ABOUT URANIUMAfter the demonstration a public event will take place at Ranua'sprimary school, Aapiskuja 6, at 15 pm. Before the discussionpresentations will be given by Prof. Inge Schmitz-Feuerhake, anthropologist Ulla Valovesi and teacher Ulla Klötzer.
Before the event it's possible to get a cheap meal of food at the school.
A bus transport from Rovaniemi is planned, more info later.WELCOME!
More info: * +358 400 704646 * +358 50 3828997
* http://ranuarescue.blogspot.com
* http://www.uraanivoima.com
Groups involved in the arranging:
* Laplanders Against Uranium Power reg.org.
* Portimo-Saukkojärvi-Tolja village council
* Ranua Rescue
* Saukkojärvi home region and museums association reg.org
http://ranua.nuclearheritage.net_______________________________________________u-international Mailingliste JPBerlin - Politischer Provider
u-international@listi.jpberlin.dehttps:
//listi.jpberlin.de/mailman/listinfo/u-international
Uranbrytning alltid livsfarlig
Hej,
Detta Debattinlägg är skickat till Norra Västenbotten, NSD/Pitetidningen o Norrbottensradion idag. Kanske debatten fortsätter. Jag har föreläst sex årvid LTU om bl a "Energins miljöpåverkan", varit tekniskt biträde vidMiljödomstolsförhandlingar, projekterat s k tailingdammar åt gruvföretag, skrivit inlagor till riksdagsmän, dåvarande Koncessionsnämnden och tillsynsmyndigheten Naturvårdsverket om att Boliden borde ställa bankgarantipå minst fem MdrKr för att ta hand om Aitik-gruvans läckande damm efter det att Boliden lagt ner den.
Hittar ni några sakfel, eller tveksamheter, är jag tacksam om ni hör av er.
Med vänlig hälsning
Lennart (FMKK)
______________________________________________
Lennart Rahm (energiplanerare, f d distriktsordförande mp, f d opp råd NLL) svarar på Bergmästaren/generaldirektören Jan-Olof Hedströms (JOH) uttalande om uranbrytning.
Uranbrytning alltid livsfarlig
"Uranbrytning i Sverige är utan skadliga effekter för människors hälsa omiljö", sade JOH i TV den 22 okt. Man kan undra om JOH har den minsta aningom de epidemiologiska effekter som uranbrytning har på människor och miljö?Det behövs nämligen bara några enstaka radioaktiva dammpartiklar i lungornainnan celldöd inträder och cancer börjar utvecklas. Och vid uranbrytningbildas många miljarder radioaktiva dammkorn varje timme. Det är tur att inteSaharas sand är radioaktiv, när den blåser in över Sydfrankrike. MångaLuleåbor minns väl också LKAB:s svarta järnmalmsdamm ända fram tillflyttningen.Sveriges kärnkraftverk använder c:a 1 500 ton s k naturligt uran per år.
Uranmalmen innehåller oftast bara några promille naturligt uran. Därförinnebär det en grop, s k dagbrott, på c:a en kvadratkilometer - motsvarandehela Luleå centrum - och en lika stor avfallshög med finmalet berg - varjeår. Den finmalda gråbergsresten läggs upp i enorma s k tailingdammar,närmast att jämföra med Sveriges största jorddamm i Messaure i Jokkmokk, dvsmycket större än Aitik-gruvans damm i Gällivare. Dessa dammar ska vara heltläckagefria. Annars förorenas grundvattnet och människor, boskap och renarförgiftas. Men det är mycket kostsamt, ja så gott som omöjligt, att bygga enså stor damm helt vattentät.
Jämför med urangruvorna i Canada och Australien. Titta på deras behandlingav ortsbefolkningen och det s k "miljöansvar" som gruvföretagen har tagit.Hur kan JOH tro att dessa jättestora utländska gruvföretag skulle ändra sinautvinningsmetoder, bara för att de verkar i Sverige? Både EU:svattendirektiv och Riksdagens miljömål kräver att avfallsmassor, sominnehåller mycket miljöfarliga tungmetaller, såsom arsenik, bly eller uran,ska läggas på och täckas med ett helt tätt material. Det innebär helsvetsadbutylgummiduk, vattentät betong, ett tjockt lager importerad bentonitlera,eller liknande, som kostar minst en halv miljard kronor per kvadratkilometer. Detta för att inte grundvattnet ska kunna förorenas under tusentals år.
Finns då några sådana inkapslade gruvdammar i Svea rike? Nej tyvärr, därföratt även Sveriges miljölagstiftning är otillräcklig. GeneraldirektörHedström borde veta att Miljöbalken 1998:808 är en s kavvägningslagstiftning där Miljödomstolen väger miljöintressen mot andrasamhällsintressen. Att skydda grundvattnet under tusentalsår blir "orimligtdyrt" - därför finns, så vitt jag vet, inte en enda sådan gruvdamm iSverige. Men nya gruvor då? Vid Bolidens helt nya koppargruva, Salmijärvigruvan i Gällivare kommer väl dessa till synes självklaramiljökrav att krävas? Knappast, utan när gruvan är färdigbruten och nedlagdkommer, liksom vid Aitik-gruvan, arseniken och de andra tungmetallernaförorena grundvattnet - och Kalix älven - i tusentals år.
Vad säger LO:s huvudskyddsombud om att urangruvarbetarna möjligen kan klarasig genom att hela tiden arbeta med "gasmask" och alltid äta i filtrerade "renrum".Men hur ska de och deras familj klara sig på fritiden om de finastedammpartiklarna, s k nanopartiklar, lätt färdas 30 km vid torr väderlek. Och lokalbefolkningen? Och hur kan JOH tro att turisterna vill komma upp tillvår "orörda vildmark", med en luft som är livsfarlig att inandas vid vissavindar och ett radioaktivt förorenat grundvatten? Vi behöver ansvarsfullapolitiker, som törs säga nej, både i EU-parlamentet och i kommunerna istället för Statsminister Reinfeldt och kommunalrådet Olle Lindström iBoden.Allt flera kvalificerade bedömare inser att vi behöver ingen kärnkraft allsom 10-20 år. Redan 1980 skrev två energiprofessorer boken "Energi till vad -och hur mycket" och i år har två nya rapporter kommit, Naturskyddsföreningens /SWECO:s samt IVA:s (Ingenjörsvetenskapsakademiens),som bekräftar bokens resultat - att vi kan mer än HALVERA vårenergianvändning på 20 år, bara genom effektivare energianvändning medmindre förluster. Vi behöver alltså inga urangruvor heller i Sverige.
Lennart Rahm (energiplanerare, f d distriktsordförande mp, f d opp råd NLL)
Detta Debattinlägg är skickat till Norra Västenbotten, NSD/Pitetidningen o Norrbottensradion idag. Kanske debatten fortsätter. Jag har föreläst sex årvid LTU om bl a "Energins miljöpåverkan", varit tekniskt biträde vidMiljödomstolsförhandlingar, projekterat s k tailingdammar åt gruvföretag, skrivit inlagor till riksdagsmän, dåvarande Koncessionsnämnden och tillsynsmyndigheten Naturvårdsverket om att Boliden borde ställa bankgarantipå minst fem MdrKr för att ta hand om Aitik-gruvans läckande damm efter det att Boliden lagt ner den.
Hittar ni några sakfel, eller tveksamheter, är jag tacksam om ni hör av er.
Med vänlig hälsning
Lennart (FMKK)
______________________________________________
Lennart Rahm (energiplanerare, f d distriktsordförande mp, f d opp råd NLL) svarar på Bergmästaren/generaldirektören Jan-Olof Hedströms (JOH) uttalande om uranbrytning.
Uranbrytning alltid livsfarlig
"Uranbrytning i Sverige är utan skadliga effekter för människors hälsa omiljö", sade JOH i TV den 22 okt. Man kan undra om JOH har den minsta aningom de epidemiologiska effekter som uranbrytning har på människor och miljö?Det behövs nämligen bara några enstaka radioaktiva dammpartiklar i lungornainnan celldöd inträder och cancer börjar utvecklas. Och vid uranbrytningbildas många miljarder radioaktiva dammkorn varje timme. Det är tur att inteSaharas sand är radioaktiv, när den blåser in över Sydfrankrike. MångaLuleåbor minns väl också LKAB:s svarta järnmalmsdamm ända fram tillflyttningen.Sveriges kärnkraftverk använder c:a 1 500 ton s k naturligt uran per år.
Uranmalmen innehåller oftast bara några promille naturligt uran. Därförinnebär det en grop, s k dagbrott, på c:a en kvadratkilometer - motsvarandehela Luleå centrum - och en lika stor avfallshög med finmalet berg - varjeår. Den finmalda gråbergsresten läggs upp i enorma s k tailingdammar,närmast att jämföra med Sveriges största jorddamm i Messaure i Jokkmokk, dvsmycket större än Aitik-gruvans damm i Gällivare. Dessa dammar ska vara heltläckagefria. Annars förorenas grundvattnet och människor, boskap och renarförgiftas. Men det är mycket kostsamt, ja så gott som omöjligt, att bygga enså stor damm helt vattentät.
Jämför med urangruvorna i Canada och Australien. Titta på deras behandlingav ortsbefolkningen och det s k "miljöansvar" som gruvföretagen har tagit.Hur kan JOH tro att dessa jättestora utländska gruvföretag skulle ändra sinautvinningsmetoder, bara för att de verkar i Sverige? Både EU:svattendirektiv och Riksdagens miljömål kräver att avfallsmassor, sominnehåller mycket miljöfarliga tungmetaller, såsom arsenik, bly eller uran,ska läggas på och täckas med ett helt tätt material. Det innebär helsvetsadbutylgummiduk, vattentät betong, ett tjockt lager importerad bentonitlera,eller liknande, som kostar minst en halv miljard kronor per kvadratkilometer. Detta för att inte grundvattnet ska kunna förorenas under tusentals år.
Finns då några sådana inkapslade gruvdammar i Svea rike? Nej tyvärr, därföratt även Sveriges miljölagstiftning är otillräcklig. GeneraldirektörHedström borde veta att Miljöbalken 1998:808 är en s kavvägningslagstiftning där Miljödomstolen väger miljöintressen mot andrasamhällsintressen. Att skydda grundvattnet under tusentalsår blir "orimligtdyrt" - därför finns, så vitt jag vet, inte en enda sådan gruvdamm iSverige. Men nya gruvor då? Vid Bolidens helt nya koppargruva, Salmijärvigruvan i Gällivare kommer väl dessa till synes självklaramiljökrav att krävas? Knappast, utan när gruvan är färdigbruten och nedlagdkommer, liksom vid Aitik-gruvan, arseniken och de andra tungmetallernaförorena grundvattnet - och Kalix älven - i tusentals år.
Vad säger LO:s huvudskyddsombud om att urangruvarbetarna möjligen kan klarasig genom att hela tiden arbeta med "gasmask" och alltid äta i filtrerade "renrum".Men hur ska de och deras familj klara sig på fritiden om de finastedammpartiklarna, s k nanopartiklar, lätt färdas 30 km vid torr väderlek. Och lokalbefolkningen? Och hur kan JOH tro att turisterna vill komma upp tillvår "orörda vildmark", med en luft som är livsfarlig att inandas vid vissavindar och ett radioaktivt förorenat grundvatten? Vi behöver ansvarsfullapolitiker, som törs säga nej, både i EU-parlamentet och i kommunerna istället för Statsminister Reinfeldt och kommunalrådet Olle Lindström iBoden.Allt flera kvalificerade bedömare inser att vi behöver ingen kärnkraft allsom 10-20 år. Redan 1980 skrev två energiprofessorer boken "Energi till vad -och hur mycket" och i år har två nya rapporter kommit, Naturskyddsföreningens /SWECO:s samt IVA:s (Ingenjörsvetenskapsakademiens),som bekräftar bokens resultat - att vi kan mer än HALVERA vårenergianvändning på 20 år, bara genom effektivare energianvändning medmindre förluster. Vi behöver alltså inga urangruvor heller i Sverige.
Lennart Rahm (energiplanerare, f d distriktsordförande mp, f d opp råd NLL)
onsdag 28 oktober 2009
Miljödomstolen godkänner effekthöjning av O2
OKG
Miljödomstolen godkänner effekthöjning av O2
2009-10-28 10:45
Tidigare i veckan meddelade miljödomstolen i Växjö att man godkänner OKGs ansökan om en effekthöjning av Oskarshamn 2. Effekthöjningen beräknas vara genomförd 2011 och är en av tre etapper i O2s moderniseringsprocess. - Det är givetvis glädjande att vi erhållit ett positivt besked och något som innebär att vi har kommit en god bit på väg i att fullborda moderniseringsarbetet. Nu ska vi fortsätta vår medvetna strävan efter att slutföra projektet på ett tillfredsställande sätt, säger VD Lars Thuring. För att säkerställa 60 års livslängd på samtliga av företagets anläggningar genomförs nu ett omfattande moderniseringsprogram på Oskarshamn 2, där en ytterligare höjning av säkerheten, åtgärder för att öka tillgängligheten och effekthöjningsarbetet ingår. Målsättningen med de säkerhetshöjande åtgärderna är framförallt att förbereda anläggningens utförande för att lättare kunna leva upp till nya och ökade säkerhetskrav på svenska kärnkraftsanläggningar. Det handlar också om att förstärka de redan befintliga säkerhetsfunktionerna. För att kunna öka tillgängligheten och verkningsgraden, krävs ett utbyte av flera stora komponenter. Mot bakgrund av detta genomfördes under årets revisionsavställning, installation av tre nya lågtrycksturbiner och ett nytt haveriavluftningssystem för reaktortanken. Målet med den sista etappen i moderniseringsprocessen, effekthöjningen, är att öka den termiska effekten från 1 800 MW till 2 300 MW. Detta innefattar bland annat att uppgradera kapaciteten på säkerhets- och driftsystem, samt installation av en helt ny högtrycksturbin.
För OKGs vidkommande gäller det att även i fortsättningen leva upp till den kravbild som stipulerats i den övergripande miljödomen, men också att tillmötesgå de villkor som beskrivs i deldomen gällande effekthöjningen. Det sistnämnda innebär främst att beakta verksamhetens eventuella påverkan på kustvattenområdet i anslutning till anläggningen.
Hur stor den slutgiltiga effekthöjningen blir avgörs senare via ett beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten som baseras på vidare analyser och underlag från OKG. En effekthöjning kräver också ett slutligt godkännande av regeringen. Ytterligare information lämnas av: Lars ThuringVD Tel: 0491 - 78 78 40
Miljödomstolen godkänner effekthöjning av O2
2009-10-28 10:45
Tidigare i veckan meddelade miljödomstolen i Växjö att man godkänner OKGs ansökan om en effekthöjning av Oskarshamn 2. Effekthöjningen beräknas vara genomförd 2011 och är en av tre etapper i O2s moderniseringsprocess. - Det är givetvis glädjande att vi erhållit ett positivt besked och något som innebär att vi har kommit en god bit på väg i att fullborda moderniseringsarbetet. Nu ska vi fortsätta vår medvetna strävan efter att slutföra projektet på ett tillfredsställande sätt, säger VD Lars Thuring. För att säkerställa 60 års livslängd på samtliga av företagets anläggningar genomförs nu ett omfattande moderniseringsprogram på Oskarshamn 2, där en ytterligare höjning av säkerheten, åtgärder för att öka tillgängligheten och effekthöjningsarbetet ingår. Målsättningen med de säkerhetshöjande åtgärderna är framförallt att förbereda anläggningens utförande för att lättare kunna leva upp till nya och ökade säkerhetskrav på svenska kärnkraftsanläggningar. Det handlar också om att förstärka de redan befintliga säkerhetsfunktionerna. För att kunna öka tillgängligheten och verkningsgraden, krävs ett utbyte av flera stora komponenter. Mot bakgrund av detta genomfördes under årets revisionsavställning, installation av tre nya lågtrycksturbiner och ett nytt haveriavluftningssystem för reaktortanken. Målet med den sista etappen i moderniseringsprocessen, effekthöjningen, är att öka den termiska effekten från 1 800 MW till 2 300 MW. Detta innefattar bland annat att uppgradera kapaciteten på säkerhets- och driftsystem, samt installation av en helt ny högtrycksturbin.
För OKGs vidkommande gäller det att även i fortsättningen leva upp till den kravbild som stipulerats i den övergripande miljödomen, men också att tillmötesgå de villkor som beskrivs i deldomen gällande effekthöjningen. Det sistnämnda innebär främst att beakta verksamhetens eventuella påverkan på kustvattenområdet i anslutning till anläggningen.
Hur stor den slutgiltiga effekthöjningen blir avgörs senare via ett beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten som baseras på vidare analyser och underlag från OKG. En effekthöjning kräver också ett slutligt godkännande av regeringen. Ytterligare information lämnas av: Lars ThuringVD Tel: 0491 - 78 78 40
Kinesiska kärnvapenprov och 200 000 människors död
Seminarium om kinesiska kärnvapenprov
Av: Kaianders SemplerPublicerad 23 oktober 2009 16:08 5 kommentarer Senaste av Peter igår, 00:36
Nu på torsdag den 29 oktober talar den uiguriske läkaren Enver Tohti om de kinesiska kärnvapenproven i Xinjiang som kan ha medfört 200 000 människors död.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Döden på sidenvägen
Välkomna till seminariet ”Death on the Silk Road”, där den uiguriske cancerläkaren Enver Tohti talar om hur de kinesiska kärnvapenproven 1964–1996 drabbade den uiguriska befolkningen.
Mellan åren 1964 och 1996 genomförde Kina 46 kärnvapensprängningar, därav tre ytexplosioner i megatonklassen, i testområdet vid Lop Nor i provinsen Xinjiang. Enligt den japanske forskaren Jun Takada utsattes upp till nära en och en halv miljon människor för radioaktivt nedfall (radioaktiv aska) och 190 000 av dem kan ha dött av skador orsakade av strålningen. Detta är fakta som hållits hemliga i Kina. Mer information finns på
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/asia/article6122338.ece
och
http://www.digitaljournal.com/article/271274
Enver Tohti, cancerläkare.Dr Enver Tohti arbetade som cancerläkare vid Railway Central Hospital i den kinesiska provinsen Xinjiangs huvudstad Urumchi från september 1985 till juli 1997. Han noterade då den onormalt höga förekomsten av cancersjukdomar bland uigurerna. Åren 1994-96 registrerade han systematiskt i hemlighet alla detaljer och omständigheter kring de cancerfall han behandlade.
1997 läckte han sina data till ett team västerländska journalister. Dessa spelade in en dokumentärfilm med titeln ”Death on the Silk Road”, som sändes i Channel 4 i Storbritannien och i andra länder. På grund av detta tvingades Tohto lämna Kina. Han beviljades 1999 flyktingstatus i Storbritannien.
Seminarium torsdag 29 oktober 2009, 14.00–16.30 i Riksdagshuset, rum L1-43, Mynttorget 2, Stockholm
Program:
14.00-14.30 Filmvisning: 'Death on the Silk Road', Channel 4, UK
14:30-16.30 Välkomsttal av riksdagsman Göran Lindblad (M). Därefter talar Dr Enver Tohti om ”China's Nuclear Tests Hazard behind the Veil of Secrecy”
Moderator: Professor Masako Ikegami, CPAS Stockholms universitet
Seminariet organiseras av Göran Lindblad (M), Sveriges Riksdag, i samarbete med Stockholms universitet.
OBS. Av säkerhetsskäl krävs föranmälan senast den 28 oktober till masako.ikegami@orient.su.se
Identiteskontroll görs vid entrén till Riksdagshuset.
Av: Kaianders SemplerPublicerad 23 oktober 2009 16:08 5 kommentarer Senaste av Peter igår, 00:36
Nu på torsdag den 29 oktober talar den uiguriske läkaren Enver Tohti om de kinesiska kärnvapenproven i Xinjiang som kan ha medfört 200 000 människors död.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Döden på sidenvägen
Välkomna till seminariet ”Death on the Silk Road”, där den uiguriske cancerläkaren Enver Tohti talar om hur de kinesiska kärnvapenproven 1964–1996 drabbade den uiguriska befolkningen.
Mellan åren 1964 och 1996 genomförde Kina 46 kärnvapensprängningar, därav tre ytexplosioner i megatonklassen, i testområdet vid Lop Nor i provinsen Xinjiang. Enligt den japanske forskaren Jun Takada utsattes upp till nära en och en halv miljon människor för radioaktivt nedfall (radioaktiv aska) och 190 000 av dem kan ha dött av skador orsakade av strålningen. Detta är fakta som hållits hemliga i Kina. Mer information finns på
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/asia/article6122338.ece
och
http://www.digitaljournal.com/article/271274
Enver Tohti, cancerläkare.Dr Enver Tohti arbetade som cancerläkare vid Railway Central Hospital i den kinesiska provinsen Xinjiangs huvudstad Urumchi från september 1985 till juli 1997. Han noterade då den onormalt höga förekomsten av cancersjukdomar bland uigurerna. Åren 1994-96 registrerade han systematiskt i hemlighet alla detaljer och omständigheter kring de cancerfall han behandlade.
1997 läckte han sina data till ett team västerländska journalister. Dessa spelade in en dokumentärfilm med titeln ”Death on the Silk Road”, som sändes i Channel 4 i Storbritannien och i andra länder. På grund av detta tvingades Tohto lämna Kina. Han beviljades 1999 flyktingstatus i Storbritannien.
Seminarium torsdag 29 oktober 2009, 14.00–16.30 i Riksdagshuset, rum L1-43, Mynttorget 2, Stockholm
Program:
14.00-14.30 Filmvisning: 'Death on the Silk Road', Channel 4, UK
14:30-16.30 Välkomsttal av riksdagsman Göran Lindblad (M). Därefter talar Dr Enver Tohti om ”China's Nuclear Tests Hazard behind the Veil of Secrecy”
Moderator: Professor Masako Ikegami, CPAS Stockholms universitet
Seminariet organiseras av Göran Lindblad (M), Sveriges Riksdag, i samarbete med Stockholms universitet.
OBS. Av säkerhetsskäl krävs föranmälan senast den 28 oktober till masako.ikegami@orient.su.se
Identiteskontroll görs vid entrén till Riksdagshuset.
Tjernobyl sågs aldrig från motorcykel...
Ny Teknik skriver idag under rubriken: Tjernobyl sett från motorcykel: Den ukrainska fotografen Elena Filatova har med hjälp av sin motorcykel tagit sig in i den avspärrade zonen i Tjernobyl.
Det var på morgonen den 26 april 1986 som haveriet i kärnkraftverket inträffade. Sedan dess har området varit avspärrat. Det har inte hindrat fotografen Elena Filatova att ta sig in med hjälp av sin Kawasaki Big Ninja ZZR-1100.
Läs hela artikeln här.
Jag råkar veta att detta är en bluff!
Min kommentar till Ny Teknik lyder:
MC-bilderna från Tjernobyl är fejk.
Hej! Jag är ledsen över att behöva göra er besvikna men varken Elena F eller någon annan har åkt MC genom Zonen. Det är en bluff. Icke desto mindre har det dragit välförtjänt uppmärksamhet till förhållandena där. Det är Elenas man som tagit bilderna. Hon satt i en bil och tittade på. Viss rekvisita som fanns i bilen användes. Bilderna där Elena själv medverkar med MC togs utanför Zonen. Elena F och hennes man har rest genom Zonen på exakt samma sätt som alla andra som reser in från den ukrainska sidan. I bil och med legitimerad guide. Guiden hette i detta fall Rimma Kiselitsa och var min vän. Tyvärr är hon död nu men jag har hennes berättelse om detta på band. Hon har personligen visat mig var och på vilket sätt bilderna togs. Och det har jag i min tur bilder på. Men visst är historien bra. Det kan man inte komma ifrån. Vänligen, Monica Antonsson, journalist
torsdag 22 oktober 2009
Our nuclear tragedy
Our nuclear tragedy
The idea that a few new reactors can solve climate change is attractive – and completely unrealistic
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/cif-green/2009/oct/20/nuclear-power-reactor-olkiluoto-greenhouse/print
If you are a minister in a government that spent its first 10 years in office talking on and on about the merits of energy efficiency and renewable power, but actually doing very little about it, then conjuring up a programme of nuclear power as a "get out when all else fails" sort of makes sense.
If you are chief executive of a large energy company in a country where the regulatory system does not permit you to make much money on your renewable investments, and no money at all from selling fewer electrons (to increase efficiency) rather than more, then taking a punt on a couple of nuclear reactors definitely makes sense. All the more so since you can pretty much guarantee that the government will pick up the tab for anything that goes wrong.
If you're a citizen of that country and increasingly concerned about climate change and the need to find alternatives to fossil fuels in order to cut emissions of greenhouse gases, then you might reluctantly conclude that there's no alternative but to replace nuclear reactors that are due for decommissioning.
If, like me, you are the former chair of the Sustainable Development Commission, which battled in vain for years to persuade the government that there are far better ways of meeting objectives on climate change, then all these pretexts for resuscitating our moribund nuclear industry remain utterly unconvincing.
The commission came to that opinion after nearly two years of research. We reviewed all available data on costs, waste, uranium, emissions reduction, safety, proliferation, security risks, and the impact of any new reactors on energy options. As dispassionately as we were able, we highlighted both the benefits of nuclear power and the disbenefits in each of those areas. The majority of us (with two of 18 commissioners dissenting)came to the conclusion that the disbenefits clearly outweighed the benefits.
A lot of it comes down to who you believe. For those with long memories, it's still difficult to attach much credibility to the promises of the nuclear industry. Two years ago it was the consensus view that companies bidding for new reactors would require no subsidy. Six months ago that bold (and some would say preposterous) assertion was put aside with a much more honest acknowledgement from E.ON, EDF and others that substantial amounts of public money would be required after all. Indeed, the case was made that the government would have to stop subsidising renewables in order to prioritise nuclear.
This change of heart may well have been influenced by the fiasco at Olkiluoto in Finland, where the new reactor is already massively behind schedule and over budget. This is the same reactor design that will apparently be rolled out here in the UK. Even the staunchest advocates of nuclear power concede that it's extremely difficult unearthing the true story about its cost. We do know, courtesy of the Nuclear Decommissioning Agency, that UK taxpayers face a bill of at least £70bn over the next 20 years or so for cleaning up the legacy of our existing nuclear facilities. Faced with that kind of reality, as we move into a period of inevitable austerity, it remains incomprehensible to me that the Treasury has now set aside its traditional scepticism about nuclear power.
For me, nuclear power is the lazy option. Stick up a few more reactors, don't say too much about costs per kilowatt hour (let alone costs for each tonne of CO2 abated), dump the responsibility of dealing with the waste on future generations, and don't worry too much about the state of the grid or the impact on renewable energy.
I can't deny that the alternative course of action (reducing total energy consumption by at least 40%, massively ramping up investments both in large-scale renewables – including the Severn barrage – and small-scale microgeneration, making a proper go of Combined Heat and Power and "Energy From Waste" schemes, and relying on combined-cycle gas turbines for base load generation) is the harder option in terms of the quality of leadership required. But those still wavering about the balance of pros and cons should not underestimate the knock-on effects of any commitment to new nuclear. It will undoubtedly slow investment in new renewables. It will reassure politicians that they don't have to do the heavy lifting required to put energy efficiency at the heart of any strategy. It will weaken efforts to move towards localised distributed energy solutions (why else do you think the industry and pro-nuclear civil servants fought so hard against feed-in tariffs for so many years?), and it will "lock us in" to today's hugely inefficient generation and transmission system for the next 40 years or so.
And the tragedy is it won't make much difference anyway – even if the reactors do eventually get built after inevitable delay. If every OECD country follows this route, instead of pursuing the alternative mapped out above, then emissions of greenhouse gases will keep rising at a dangerously fast level, average temperatures will soar, the Greenland ice cap will melt far faster than anticipated – and all those shiny new reactors will be several metres under water. Oh, for a little bit of realism.
Jan Beránek
Nuclear Energy Project Leader
Climate & Energy Unit
Greenpeace International, Ottho Heldringstraat 5, NL-1066 AZ Amsterdam
tel. office: (+31) 20 718 2134, tel. cell: (+31) 651 109 558
skype: janberanek
campaign blog: http://weblog.greenpeace.org/nuclear-reaction
personal blog: http://blog.aktualne.centrum.cz/blogy/jan-beranek.php
web: http://www.greenpeace.org
The idea that a few new reactors can solve climate change is attractive – and completely unrealistic
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/cif-green/2009/oct/20/nuclear-power-reactor-olkiluoto-greenhouse/print
If you are a minister in a government that spent its first 10 years in office talking on and on about the merits of energy efficiency and renewable power, but actually doing very little about it, then conjuring up a programme of nuclear power as a "get out when all else fails" sort of makes sense.
If you are chief executive of a large energy company in a country where the regulatory system does not permit you to make much money on your renewable investments, and no money at all from selling fewer electrons (to increase efficiency) rather than more, then taking a punt on a couple of nuclear reactors definitely makes sense. All the more so since you can pretty much guarantee that the government will pick up the tab for anything that goes wrong.
If you're a citizen of that country and increasingly concerned about climate change and the need to find alternatives to fossil fuels in order to cut emissions of greenhouse gases, then you might reluctantly conclude that there's no alternative but to replace nuclear reactors that are due for decommissioning.
If, like me, you are the former chair of the Sustainable Development Commission, which battled in vain for years to persuade the government that there are far better ways of meeting objectives on climate change, then all these pretexts for resuscitating our moribund nuclear industry remain utterly unconvincing.
The commission came to that opinion after nearly two years of research. We reviewed all available data on costs, waste, uranium, emissions reduction, safety, proliferation, security risks, and the impact of any new reactors on energy options. As dispassionately as we were able, we highlighted both the benefits of nuclear power and the disbenefits in each of those areas. The majority of us (with two of 18 commissioners dissenting)came to the conclusion that the disbenefits clearly outweighed the benefits.
A lot of it comes down to who you believe. For those with long memories, it's still difficult to attach much credibility to the promises of the nuclear industry. Two years ago it was the consensus view that companies bidding for new reactors would require no subsidy. Six months ago that bold (and some would say preposterous) assertion was put aside with a much more honest acknowledgement from E.ON, EDF and others that substantial amounts of public money would be required after all. Indeed, the case was made that the government would have to stop subsidising renewables in order to prioritise nuclear.
This change of heart may well have been influenced by the fiasco at Olkiluoto in Finland, where the new reactor is already massively behind schedule and over budget. This is the same reactor design that will apparently be rolled out here in the UK. Even the staunchest advocates of nuclear power concede that it's extremely difficult unearthing the true story about its cost. We do know, courtesy of the Nuclear Decommissioning Agency, that UK taxpayers face a bill of at least £70bn over the next 20 years or so for cleaning up the legacy of our existing nuclear facilities. Faced with that kind of reality, as we move into a period of inevitable austerity, it remains incomprehensible to me that the Treasury has now set aside its traditional scepticism about nuclear power.
For me, nuclear power is the lazy option. Stick up a few more reactors, don't say too much about costs per kilowatt hour (let alone costs for each tonne of CO2 abated), dump the responsibility of dealing with the waste on future generations, and don't worry too much about the state of the grid or the impact on renewable energy.
I can't deny that the alternative course of action (reducing total energy consumption by at least 40%, massively ramping up investments both in large-scale renewables – including the Severn barrage – and small-scale microgeneration, making a proper go of Combined Heat and Power and "Energy From Waste" schemes, and relying on combined-cycle gas turbines for base load generation) is the harder option in terms of the quality of leadership required. But those still wavering about the balance of pros and cons should not underestimate the knock-on effects of any commitment to new nuclear. It will undoubtedly slow investment in new renewables. It will reassure politicians that they don't have to do the heavy lifting required to put energy efficiency at the heart of any strategy. It will weaken efforts to move towards localised distributed energy solutions (why else do you think the industry and pro-nuclear civil servants fought so hard against feed-in tariffs for so many years?), and it will "lock us in" to today's hugely inefficient generation and transmission system for the next 40 years or so.
And the tragedy is it won't make much difference anyway – even if the reactors do eventually get built after inevitable delay. If every OECD country follows this route, instead of pursuing the alternative mapped out above, then emissions of greenhouse gases will keep rising at a dangerously fast level, average temperatures will soar, the Greenland ice cap will melt far faster than anticipated – and all those shiny new reactors will be several metres under water. Oh, for a little bit of realism.
Jan Beránek
Nuclear Energy Project Leader
Climate & Energy Unit
Greenpeace International, Ottho Heldringstraat 5, NL-1066 AZ Amsterdam
tel. office: (+31) 20 718 2134, tel. cell: (+31) 651 109 558
skype: janberanek
campaign blog: http://weblog.greenpeace.org/nuclear-reaction
personal blog: http://blog.aktualne.centrum.cz/blogy/jan-beranek.php
web: http://www.greenpeace.org
lördag 17 oktober 2009
Al-Qiadasympatisörer på Pakistans kärnvapenlabratorier
"Al-Qiadasympatisörer jobbar på Pakistans kärnvapenlabratorier"
16 oktober 2009, kl 14:22
Skrivet av
Wolgang Hansson - Aftonbladet Anmäl !
Med talibanernas nästan dagliga attacker mot armébaser och polisstationer finns det en fråga som håller Barack Obama vaken om nätterna.
Kan extremister lägga vantarna på Pakistans kärnvapen?
Frågan är fel ställd förstår jag när jag ringer Shannon Kyle, kärnvapenexpert på fredsinstitutet Sipri.
- Största problemet är inte kärnvapnen i sig utan de laboratorier som producerar plutonium och höganrikat uran, säger han. Det är känt att al-Qaidasympatisörer arbetar vid de här anläggningarna.
Pakistan har på sistone kraftigt ökat sin produktion av plutonium i syfte att utöka sin kärnvapenarsenal. Inte ens USA kan ha koll på att inget material försvinner.
- Allting är mycket känsligt och mycket hemligt men vi vet att Pakistan öppnat två nya produktionsställen för plutonium, säger Shannon Kyle.
Det är betydligt enklare - utan att vara lätt - att komma över en mindre mängd vapenplutonium än att stjäla en hel bomb. Merparten av Pakistans minst 60 kärnvapen är inte skjutklara. Stridsspetsar och utlösningsmekanismer förvaras separat.
Hur noggrann personkontroll de pakistanska myndigheterna än gör är det nästan omöjligt att hindra islamistiska fundamentalister från att infiltrera laboratorierna.
Senaste åren har ett större antal pakistanska vetenskapsmän återvänt från utlandet för att börja jobba inom kärnvapenindustrin. Några av dem misstänks, enligt amerikanska underrättelsekällor, sympatisera med radikala muslimska grupper.
Omkring 70 000 personer är sysselsatta i landets kärnvapenprogram. Runt 7000-8000 är forskare. Av dessa sitter tvåtusen på "avgörande information" om hur man tillverkar en bomb.
Vill bara några av dessa gå terroristers ärenden kan Obamas värsta mardröm vara ett faktum.
Frågan om Pakistans kärnvapen ligger i en av de absolut översta högarna på presidentens skrivbord i Ovala rummet. Pentagon genomför regelbundet övningar där man simulerar hur USA ska agera om extremister tar över Pakistan.
Trots att Pakistan får amerikanskt bistånd för att förbättra kärnvapensäkerheten råder en stark misstänksamhet mellan länderna.
USA litar inte på att Pakistan klarar att skydda sina vapen i ett nödläge och Pakistan vill inte berätta för USA exakt var man har sina kärnvapen av rädsla för att amerikanerna i ett krisläge flyger in specialstyrkor för att "stjäla" vapnen.
Säkerhetsdebatten har blivit akut i och med talibanernas dokumenterade förmåga att slå till direkt mot militär- och statsapparat.
I första veckan intogs arméhögkvarteret i Rawalpindi, en halvtimme från huvudstaden. Angriparna lyckades hålla stånd i nästan ett dygn.
I början av veckan attackerades tre säkerhetsanläggningar i Lahore, en storstad i Pakistans hjärta.
Talibanerna visar med dessa dåd inte bara att de har kapaciteten av att angripa svåra mål utan också att de kan slå till utanför sina traditionella områden längs gränsen mot Afghanistan.
På allvar börjar det talas om risken för ett inbördeskrig.
Räkna med att den amerikanska specialstyrkorna ligger i startgroparna.
16 oktober 2009, kl 14:22
Skrivet av
Wolgang Hansson - Aftonbladet Anmäl !
Med talibanernas nästan dagliga attacker mot armébaser och polisstationer finns det en fråga som håller Barack Obama vaken om nätterna.
Kan extremister lägga vantarna på Pakistans kärnvapen?
Frågan är fel ställd förstår jag när jag ringer Shannon Kyle, kärnvapenexpert på fredsinstitutet Sipri.
- Största problemet är inte kärnvapnen i sig utan de laboratorier som producerar plutonium och höganrikat uran, säger han. Det är känt att al-Qaidasympatisörer arbetar vid de här anläggningarna.
Pakistan har på sistone kraftigt ökat sin produktion av plutonium i syfte att utöka sin kärnvapenarsenal. Inte ens USA kan ha koll på att inget material försvinner.
- Allting är mycket känsligt och mycket hemligt men vi vet att Pakistan öppnat två nya produktionsställen för plutonium, säger Shannon Kyle.
Det är betydligt enklare - utan att vara lätt - att komma över en mindre mängd vapenplutonium än att stjäla en hel bomb. Merparten av Pakistans minst 60 kärnvapen är inte skjutklara. Stridsspetsar och utlösningsmekanismer förvaras separat.
Hur noggrann personkontroll de pakistanska myndigheterna än gör är det nästan omöjligt att hindra islamistiska fundamentalister från att infiltrera laboratorierna.
Senaste åren har ett större antal pakistanska vetenskapsmän återvänt från utlandet för att börja jobba inom kärnvapenindustrin. Några av dem misstänks, enligt amerikanska underrättelsekällor, sympatisera med radikala muslimska grupper.
Omkring 70 000 personer är sysselsatta i landets kärnvapenprogram. Runt 7000-8000 är forskare. Av dessa sitter tvåtusen på "avgörande information" om hur man tillverkar en bomb.
Vill bara några av dessa gå terroristers ärenden kan Obamas värsta mardröm vara ett faktum.
Frågan om Pakistans kärnvapen ligger i en av de absolut översta högarna på presidentens skrivbord i Ovala rummet. Pentagon genomför regelbundet övningar där man simulerar hur USA ska agera om extremister tar över Pakistan.
Trots att Pakistan får amerikanskt bistånd för att förbättra kärnvapensäkerheten råder en stark misstänksamhet mellan länderna.
USA litar inte på att Pakistan klarar att skydda sina vapen i ett nödläge och Pakistan vill inte berätta för USA exakt var man har sina kärnvapen av rädsla för att amerikanerna i ett krisläge flyger in specialstyrkor för att "stjäla" vapnen.
Säkerhetsdebatten har blivit akut i och med talibanernas dokumenterade förmåga att slå till direkt mot militär- och statsapparat.
I första veckan intogs arméhögkvarteret i Rawalpindi, en halvtimme från huvudstaden. Angriparna lyckades hålla stånd i nästan ett dygn.
I början av veckan attackerades tre säkerhetsanläggningar i Lahore, en storstad i Pakistans hjärta.
Talibanerna visar med dessa dåd inte bara att de har kapaciteten av att angripa svåra mål utan också att de kan slå till utanför sina traditionella områden längs gränsen mot Afghanistan.
På allvar börjar det talas om risken för ett inbördeskrig.
Räkna med att den amerikanska specialstyrkorna ligger i startgroparna.
fredag 16 oktober 2009
Statliga Vattenfall - du och jag - investerar i engelsk kärnkraft
New Nukes
Sweden’s biggest energy company is eyeing a possible multibillion-pound investment in Britain’s nuclear power industry. Vattenfall, Europe’s fifth-largest electricity utility, is considering acquiring a stake in EDF’s project to construct four new reactors in the UK at Hinkley Point in Somerset and Sizewell in Suffolk. EDF, the nuclear power company that is 82 per cent owned by the French Government, is keen to sell part of its stake in the project to help to cut its €36.8 billion (£34.4 billion) debt pile, amassed during an acquisition spree last year.
Times 15th Oct 2009
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/natural_resources/article6875425.ece
Swedes prepare to snap up stake in Britain’s new nuclear reactorshttp://www.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/natural_resources/article6875425.ece
Sweden’s biggest energy company is eyeing a possible multibillion-pound investment in Britain’s nuclear power industry. Vattenfall, Europe’s fifth-largest electricity utility, is considering acquiring a stake in EDF’s project to construct four new reactors in the UK at Hinkley Point in Somerset and Sizewell in Suffolk. EDF, the nuclear power company that is 82 per cent owned by the French Government, is keen to sell part of its stake in the project to help to cut its €36.8 billion (£34.4 billion) debt pile, amassed during an acquisition spree last year.
Times 15th Oct 2009
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/natural_resources/article6875425.ece
Swedes prepare to snap up stake in Britain’s new nuclear reactorshttp://www.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/natural_resources/article6875425.ece
tisdag 13 oktober 2009
Miljöeffekterna är oacceptabla”
Olov Holmstrand:
”Miljöeffekterna är oacceptabla”
Olov Holmstrand, teknologie doktor, tror inte att det blir någon brytning av uran i Sverige. – Inte som det ser ut nu. Jag tror inte det är lönsamt, miljöeffekterna är oacceptabla och nästan alla kommuner har sagt att de kommer använda sin vetorätt.
I helgen ordnar Naturskyddsföreningen i Norrbotten i samverkar med Studiefrämjandet ett kunskaps- och opinionsbildande seminarium ”Från uran till avfall” i Boden.
– Uranet är intressant av två skäl. Dels steg uranpriset rejält efter 2003, dels finns mycket uran i Sverige, vilket man redan visste efter andra världskriget, säger Olov Holmstrand.
Han berättar om det svenska kärnteknikprogrammet, som innebar att man letade uran i stor skala.
– Den svenska linjen var att man skulle använda det både till kärnkraft och kärnvapen, men från början var kärnvapen huvudsyftet. Det här offentliggjordes i mitten av 1980-talet. Då hade det svenska kärnteknikprogrammet stoppats successivt och stoppades definitivt 1969-1970.
Olov Holmstrand påpekar att det finns en direkt koppling mellan kärnkraft och kärnvapen. Genom att etablera tekniken har man båda möjligheterna.
– Kärnkraften och kärnvapen är tvillingar och varandras förutsättning. Dåtidens Sverige är dagens Iran och Nordkorea. Eftersom Sverige ville ha kärnvapen behövde man hela kedjan och satsade därför på uranletning, men inledningsvis var det hemligstämplat.På 1960-talet etablerades en urangruva i Ranstad. Uranletningen fick en ny skjuts på 1970-talet under oljekrisen då priset på uran steg.
– Då ville man börja storskalig brytning i Ranstad, men det stoppades av kommunvetot. Därför började man söka uran på andra ställen och 1980-81 drevs Pleutajokkprojektet i Arjeplogs kommun. Det gick så långt att man gjorde en gruvgång. LKAB var inblandat i det projektet. Sedan sjönk uranpriset och LKAB drog sig ur. Olov Holmstrand konstaterar dock att samma område fortfarande är intressant idag och att det nu genomförs ytterligare provborrningar där. Han bedömer att det idag finns 250 tillstånd i Sverige, som gäller uran eller sannolikt uran.
– Man behöver inte söka separat tillstånd för uran, vilket är vilseledande, men en del företag är öppna och det finns 150 tillstånd som uttryckligen rör uranletning. Tre bolag har tillstånd att söka efter uran i Bodens kommun.
– Men Arjeplog ligger på andra plats i Sverige med ett 30-tal beviljade tillstånd, säger Olov Holmstrand.Uranpriset steg efter 2003 från tio dollar per pund. I dag ligger det på 43 dollar per pund, men var som högst 2007 med 136 dollar per pund.
– Men det finns ingen uranbrist i världen och det är inte särskilt troligt att det kommer att stiga kraftigt. Nedrustningen gör också att priset hålls nere eftersom uran från vapen kan användas i kärnkraftverk. Så president Obama har minskat risken för uranbrytning i Sverige.
För att få bryta uran måste man ha bearbetningskoncession och tillstånd enligt miljöskyddslagen. Ansökan lämnas till regeringen, men fortfarande har kommunerna vetorätt.
– Det har felaktigt påståtts att Lissabonfördraget kan tvinga Sverige att bryta, säger Olov Holmstrand.Däremot om Sverige börjar att bryta uran kan Euratomfördraget ha betydelse, eftersom Eurotom äger allt klyvbart material inom unionen.Han tror dock inte det är sannolikt att Sverige börjar bryta uran, trots att statsminister Fredrik Reinfeldt sagt, att om landet ska ha kärnkraft måste det bryta uran.
– Jag tror inte han vet vad det innebär. Det vi vet om brytning gäller framför allt alunskiffer. Det innehåller en bråkdels promille uran och man måste därför bryta enorma mängder. Stora områden berörs och det blir mycket avfall. Ska man bryta i Ranstad till svenska kärnkraftverk måste man vända en kvadratkilometer per år. Man kan bara bryta i dagbrott och detta gamla jordbrukskulturlandskap skulle förintas. Men varför letar man om det sannolikt inte blir någon brytning?
– Det är prospekteringsföretagen som letar och jag hävdar att de blåser sina aktieägare på pengar, men det är inte förbjudet att göra dåliga affärer, säger Olov Holmstrand.
”Miljöeffekterna är oacceptabla”
Olov Holmstrand, teknologie doktor, tror inte att det blir någon brytning av uran i Sverige. – Inte som det ser ut nu. Jag tror inte det är lönsamt, miljöeffekterna är oacceptabla och nästan alla kommuner har sagt att de kommer använda sin vetorätt.
I helgen ordnar Naturskyddsföreningen i Norrbotten i samverkar med Studiefrämjandet ett kunskaps- och opinionsbildande seminarium ”Från uran till avfall” i Boden.
– Uranet är intressant av två skäl. Dels steg uranpriset rejält efter 2003, dels finns mycket uran i Sverige, vilket man redan visste efter andra världskriget, säger Olov Holmstrand.
Han berättar om det svenska kärnteknikprogrammet, som innebar att man letade uran i stor skala.
– Den svenska linjen var att man skulle använda det både till kärnkraft och kärnvapen, men från början var kärnvapen huvudsyftet. Det här offentliggjordes i mitten av 1980-talet. Då hade det svenska kärnteknikprogrammet stoppats successivt och stoppades definitivt 1969-1970.
Olov Holmstrand påpekar att det finns en direkt koppling mellan kärnkraft och kärnvapen. Genom att etablera tekniken har man båda möjligheterna.
– Kärnkraften och kärnvapen är tvillingar och varandras förutsättning. Dåtidens Sverige är dagens Iran och Nordkorea. Eftersom Sverige ville ha kärnvapen behövde man hela kedjan och satsade därför på uranletning, men inledningsvis var det hemligstämplat.På 1960-talet etablerades en urangruva i Ranstad. Uranletningen fick en ny skjuts på 1970-talet under oljekrisen då priset på uran steg.
– Då ville man börja storskalig brytning i Ranstad, men det stoppades av kommunvetot. Därför började man söka uran på andra ställen och 1980-81 drevs Pleutajokkprojektet i Arjeplogs kommun. Det gick så långt att man gjorde en gruvgång. LKAB var inblandat i det projektet. Sedan sjönk uranpriset och LKAB drog sig ur. Olov Holmstrand konstaterar dock att samma område fortfarande är intressant idag och att det nu genomförs ytterligare provborrningar där. Han bedömer att det idag finns 250 tillstånd i Sverige, som gäller uran eller sannolikt uran.
– Man behöver inte söka separat tillstånd för uran, vilket är vilseledande, men en del företag är öppna och det finns 150 tillstånd som uttryckligen rör uranletning. Tre bolag har tillstånd att söka efter uran i Bodens kommun.
– Men Arjeplog ligger på andra plats i Sverige med ett 30-tal beviljade tillstånd, säger Olov Holmstrand.Uranpriset steg efter 2003 från tio dollar per pund. I dag ligger det på 43 dollar per pund, men var som högst 2007 med 136 dollar per pund.
– Men det finns ingen uranbrist i världen och det är inte särskilt troligt att det kommer att stiga kraftigt. Nedrustningen gör också att priset hålls nere eftersom uran från vapen kan användas i kärnkraftverk. Så president Obama har minskat risken för uranbrytning i Sverige.
För att få bryta uran måste man ha bearbetningskoncession och tillstånd enligt miljöskyddslagen. Ansökan lämnas till regeringen, men fortfarande har kommunerna vetorätt.
– Det har felaktigt påståtts att Lissabonfördraget kan tvinga Sverige att bryta, säger Olov Holmstrand.Däremot om Sverige börjar att bryta uran kan Euratomfördraget ha betydelse, eftersom Eurotom äger allt klyvbart material inom unionen.Han tror dock inte det är sannolikt att Sverige börjar bryta uran, trots att statsminister Fredrik Reinfeldt sagt, att om landet ska ha kärnkraft måste det bryta uran.
– Jag tror inte han vet vad det innebär. Det vi vet om brytning gäller framför allt alunskiffer. Det innehåller en bråkdels promille uran och man måste därför bryta enorma mängder. Stora områden berörs och det blir mycket avfall. Ska man bryta i Ranstad till svenska kärnkraftverk måste man vända en kvadratkilometer per år. Man kan bara bryta i dagbrott och detta gamla jordbrukskulturlandskap skulle förintas. Men varför letar man om det sannolikt inte blir någon brytning?
– Det är prospekteringsföretagen som letar och jag hävdar att de blåser sina aktieägare på pengar, men det är inte förbjudet att göra dåliga affärer, säger Olov Holmstrand.
Finsk kärnkraft oroar...
Finsk kärnkraft oroar
Nästa år tar regeringen i Finland beslut om det ska byggas ett kärnkraftverk i närheten av Kemi, granne med Norrbotten. - Tanken är att använda vattnet från Bottenviken för att kyla reaktorn. När det sedan förs tillbaka till havet skapar det sannolikt problem, säger forskaren Mika Flöjt.
I helgen ordnade Naturskyddsföreningen i Norrbotten, i samverkanmed Studiefrämjandet, ett kunskaps- och opinionsbildande seminarium "Från uran till avfall" i Boden. Mika Flöjt, som forskar om klimat och energipolitik på universitetet i Rovaniemi, berättade om läget i Finland. FöroreningarDär som här har flera stora bolag fått tillstånd att leta efter uran. Debatten är också densamma. Det finns företag som letar efter uran i Ylitornio. En gruva kan påverka Torne älv, men Mika Flöjt påpekar att brytning där ligger 10-20 år bort.
Närmare i tid ligger planerna att etablera en järngruva i Kolari i finska Lappland.- Planeringen är långtgående och ligger bara ett par år bort. Även om syftet är järnbrytning, så finns det också uran. Det leder till föroreningar i restvatten och avfall, som måste tas om hand och slutförvaras. Det ska tas med i beräkningen, säger Mika Flöjt.
Skadar turismenHan tillägger att många politiker i norra Finland är däremot är emot uranbrytning eftersom det skulle skada bilden av Lappland som en ren och frisk naturmiljö, vilket skulle påverka turismen negativt.
- Och även om brytning kan ge jobb, så blir det inte lika många som i en vanlig gruva eftersom man har andra tekniska lösningar med tanke på de stora strålningsriskerna. Förespråkarna menar dock att om vi har kärnkraft måste vi ur moralisk synvinkel också ha brytning. För nära stadenFinland bygger nu sitt femte kärnkraftverk och nästa år ska regeringen besluta om ytterligare ett kärnkraftverk ska byggas i Kemi. Motståndarna anser att det kommer att ligga för nära staden. Mika Flöjt talar också om andra problem.
- Tanken är att använda vatten från Bottenviken att kyla reaktorn. Det behövs mellan 60 och 90 kubikmeter per sekund och när så mycket vatten förs tillbaka till havet bedöms att vattentemperaturen kommer att stiga.
- Konsekvensen blir att ekosystemet rubbas med bland annat algblomning som följd. Det kommer också att påverka laxen som vandrar upp i älvarna., säger Mika Flöjt.
Slutet system för dyrtHan poängterar att forskare redan på 1970-talet förordade ett slutet system för avkylning av reaktorer.
- Men det var för dyrt, så den tekniken har inte utvecklats.
Nästa år tar regeringen i Finland beslut om det ska byggas ett kärnkraftverk i närheten av Kemi, granne med Norrbotten. - Tanken är att använda vattnet från Bottenviken för att kyla reaktorn. När det sedan förs tillbaka till havet skapar det sannolikt problem, säger forskaren Mika Flöjt.
I helgen ordnade Naturskyddsföreningen i Norrbotten, i samverkanmed Studiefrämjandet, ett kunskaps- och opinionsbildande seminarium "Från uran till avfall" i Boden. Mika Flöjt, som forskar om klimat och energipolitik på universitetet i Rovaniemi, berättade om läget i Finland. FöroreningarDär som här har flera stora bolag fått tillstånd att leta efter uran. Debatten är också densamma. Det finns företag som letar efter uran i Ylitornio. En gruva kan påverka Torne älv, men Mika Flöjt påpekar att brytning där ligger 10-20 år bort.
Närmare i tid ligger planerna att etablera en järngruva i Kolari i finska Lappland.- Planeringen är långtgående och ligger bara ett par år bort. Även om syftet är järnbrytning, så finns det också uran. Det leder till föroreningar i restvatten och avfall, som måste tas om hand och slutförvaras. Det ska tas med i beräkningen, säger Mika Flöjt.
Skadar turismenHan tillägger att många politiker i norra Finland är däremot är emot uranbrytning eftersom det skulle skada bilden av Lappland som en ren och frisk naturmiljö, vilket skulle påverka turismen negativt.
- Och även om brytning kan ge jobb, så blir det inte lika många som i en vanlig gruva eftersom man har andra tekniska lösningar med tanke på de stora strålningsriskerna. Förespråkarna menar dock att om vi har kärnkraft måste vi ur moralisk synvinkel också ha brytning. För nära stadenFinland bygger nu sitt femte kärnkraftverk och nästa år ska regeringen besluta om ytterligare ett kärnkraftverk ska byggas i Kemi. Motståndarna anser att det kommer att ligga för nära staden. Mika Flöjt talar också om andra problem.
- Tanken är att använda vatten från Bottenviken att kyla reaktorn. Det behövs mellan 60 och 90 kubikmeter per sekund och när så mycket vatten förs tillbaka till havet bedöms att vattentemperaturen kommer att stiga.
- Konsekvensen blir att ekosystemet rubbas med bland annat algblomning som följd. Det kommer också att påverka laxen som vandrar upp i älvarna., säger Mika Flöjt.
Slutet system för dyrtHan poängterar att forskare redan på 1970-talet förordade ett slutet system för avkylning av reaktorer.
- Men det var för dyrt, så den tekniken har inte utvecklats.
söndag 11 oktober 2009
"Djupa hål intressant för kärnavfall"
Alternativet att förvara det svenska kärnavfallet i djupa borrhål måste redovisas bättre av Svensk kärnbränslehantering, SKB. Det kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att kräva i ett yttrande till regeringen om några veckor, erfar Ekot.Björn Dverstorp på Strålsäkerhetsmyndigheten
SKB väljer Forsmark för slutförvaring (3 juni)
Kärnavfall
Kärntekniskt avfall är det som blir över efter kärnkraftsproduktionen.
Avfallet delas in i kategorier, bland annat använt kärnbränsle och radioaktivt driftavfall.
Kärntekniskt avfall är radioaktivt, vilket innebär att det ger ifrån sig farlig strålning.
Använt kärnbränsle är farligt under tusentals år.
Radioaktivt driftavfall är farligt i några hundra år.
Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett sätt som är säkert för människor, djur och miljö.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten– Det vi är särskilt intresserade av är ju att titta på att strålsäkerheten sätts i främsta rummet i de principiellt viktiga vägvalen som man har gjort, säger Björn Dverstorp, en av experterna som arbetar med avfallsfrågan på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
SKB:s huvudalternativ är den så kallade KBS 3-metoden, som innebär att det högaktiva kärnkraftavfallet förvaras i kopparkapslar 500 meter ner i berget.
Alternativet djupa borrhål innebär att avfallet borras ner på stora djup, två till fyra kilometer ner i berget.
– Man kan väl säga att djupa borrhål är ett särskilt intressant alternativ eftersom SKB:s egna analyser har visat att själva bergbarriären skulle kunna ge goda säkerhetsmarginaler för det här alternativet, säger Björn Dverstorp.
– Det handlar om att grundvattnet på stora djup är salt och det finns tecken på att det rör sig väldigt långsamt. Det innebär naturligtvis att om det skulle läcka ut radioaktiva ämnen, så kommer det att ta väldigt lång tid innan de kommer upp till den mänskliga miljön, säger han.
Trots upprepade påstötningar har SKB inte kommit någon detaljerad redovisning av hur metoden med djupa borrhål skulle kunna genomföras.
– Från myndigheternas sida har vi begärt kompletterande redovisning sedan ett antal år tillbaka faktiskt. Vi har påmint SKB så sent som 2007. Det har kommit en del utredningar, men vi är fortfarande inte nöjda, säger Björn Dverstorp.
Svensk kärnbränslehantering har hittills avfärdat djupa borrhål med motiveringen att miljön därnere är så aggressiv, med hög salthalt, hög temperatur och stora bergspänningar.
Nästa år planerar SKB att lämna in sin ansökan om slutförvaret till regeringen. I somras bestämdes att platsen ska bli Forsmark. Då måste också alternativa lösningar finnas redovisade, i första hand då djupa borrhål, säger Björn Dverstorp.
– Strålsäkerhetsmyndighetens roll är ju att granska att det här slutförvaret uppfyller strålsäkerhetskraven, när SKB lämnar in sin ansökan. Vi ska kontrollera att de inte har missat ett uppenbart bättre alternativ, och att SKB i varje viktigt vägval har satt strålsäkerheten först, säger Björn Dverstorp, expert på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Ingrid Gustavsson
fredag 9 oktober 2009
Tyskland följer Sverige – igen
DN opinion:
Kärnkraft: Tyskland följer Sverige – igen
Publicerat 2009-10-03 00:05
Signerat - Johannes Åman.
Den tyska kärnkraftsdebatten har haft likheter med den svenska – men legat lite efter.I kampanjen inför vår folkomröstning 1980 talade företrädare för linje 2 om ”avveckling med förnuft”, och efter några år fixerades slutpunkten till år 2010. Först i och med de fyra borgerliga partiernas energiöverenskommelse tidigare i år har kärnkraften förlorat sin politiska särställning i svensk politik. Kompromissen blev att avvecklingslagen revs upp och att ett tak sattes vid nuvarande antal reaktorer, alltså tio stycken.
Tyskland slog inte in på avvecklingsspåret förrän år 2000 när Socialdemokraterna gjorde upp med De gröna. Den bortre parentesen sattes vid 2021. Dessutom finns tak för hur mycket kärnkraftsel som får produceras, såväl totalt som per reaktor.
Tre av landets 17 reaktorer väntas under det kommande året nå sitt tak. Att det blev en borgerlig valseger i söndags kan därmed snabbt komma att få betydelse.
De tre regeringspartierna, CDU, CSU och FDP, har alla lovat att hejda avvecklingen. Men deras hållning kan närmast liknas vid linje 2:s ”avveckling med förnuft”. Förbundskansler Angela Merkel betecknar kärnkraften som en överbryggningsteknologi.
Att döma av vad ledande företrädare för regeringspartierna hittills sagt kommer slutdatumet att flyttas framåt, sannolikt tio år. Av de vinster som kärnkraftsverkens ägare gör på den förlängda driftstiden kommer staten att göra anspråk på en stor del. En fond ska bildas för utveckling av förnybar energi, bland annat teknik för lagring av vind- och solenergi.
Därmed ska den kärnkraftskritiska opinionen gås till mötes och frågan kylas ned. Liksom i Sverige kommer det att ta tid. Men nu finns hopp om att även Tyskland ska börja hantera frågan rationellt.
Kärnkraften kan bidra till att Tyskland använder mindre kolkraft. Egentligen borde valet därför inte vara så svårt.
Det har gjorts en del inlägg i anslutning till den signerade ledarkommentaren på DN idag
Kärnkraft: Tyskland följer Sverige - igen
Jag har lagt in följande kommentar:
"Johannes Åman skriver apropå de svenska regeringspartiernas överenskommelse om energipolitiken att "Kompromissen blev att avvecklingslagen revs upp." Men avvecklingslagen har inte rivits upp. Den gäller. Riksdagen får ta ställning till ett sådant förslag först till våren och utgången är inte given. Ett ja till regeringens förslag förutsätter att partipiskan viner riktigt ordentligt över de gamla kärnkraftmotståndarna."
/Lasse
Kärnkraft: Tyskland följer Sverige – igen
Publicerat 2009-10-03 00:05
Signerat - Johannes Åman.
Den tyska kärnkraftsdebatten har haft likheter med den svenska – men legat lite efter.I kampanjen inför vår folkomröstning 1980 talade företrädare för linje 2 om ”avveckling med förnuft”, och efter några år fixerades slutpunkten till år 2010. Först i och med de fyra borgerliga partiernas energiöverenskommelse tidigare i år har kärnkraften förlorat sin politiska särställning i svensk politik. Kompromissen blev att avvecklingslagen revs upp och att ett tak sattes vid nuvarande antal reaktorer, alltså tio stycken.
Tyskland slog inte in på avvecklingsspåret förrän år 2000 när Socialdemokraterna gjorde upp med De gröna. Den bortre parentesen sattes vid 2021. Dessutom finns tak för hur mycket kärnkraftsel som får produceras, såväl totalt som per reaktor.
Tre av landets 17 reaktorer väntas under det kommande året nå sitt tak. Att det blev en borgerlig valseger i söndags kan därmed snabbt komma att få betydelse.
De tre regeringspartierna, CDU, CSU och FDP, har alla lovat att hejda avvecklingen. Men deras hållning kan närmast liknas vid linje 2:s ”avveckling med förnuft”. Förbundskansler Angela Merkel betecknar kärnkraften som en överbryggningsteknologi.
Att döma av vad ledande företrädare för regeringspartierna hittills sagt kommer slutdatumet att flyttas framåt, sannolikt tio år. Av de vinster som kärnkraftsverkens ägare gör på den förlängda driftstiden kommer staten att göra anspråk på en stor del. En fond ska bildas för utveckling av förnybar energi, bland annat teknik för lagring av vind- och solenergi.
Därmed ska den kärnkraftskritiska opinionen gås till mötes och frågan kylas ned. Liksom i Sverige kommer det att ta tid. Men nu finns hopp om att även Tyskland ska börja hantera frågan rationellt.
Kärnkraften kan bidra till att Tyskland använder mindre kolkraft. Egentligen borde valet därför inte vara så svårt.
Det har gjorts en del inlägg i anslutning till den signerade ledarkommentaren på DN idag
Kärnkraft: Tyskland följer Sverige - igen
Jag har lagt in följande kommentar:
"Johannes Åman skriver apropå de svenska regeringspartiernas överenskommelse om energipolitiken att "Kompromissen blev att avvecklingslagen revs upp." Men avvecklingslagen har inte rivits upp. Den gäller. Riksdagen får ta ställning till ett sådant förslag först till våren och utgången är inte given. Ett ja till regeringens förslag förutsätter att partipiskan viner riktigt ordentligt över de gamla kärnkraftmotståndarna."
/Lasse
Ladda batterierna – med kärnkraft
AB
Publicerad: 2009-10-09
Ladda batterierna – med kärnkraft
Nu kan du gå runt med ett kärnkraftverk i fickan.
Forskare har utvecklat ett batteri, stort som ett mynt, där kraften kommer från ett radioaktivt ämne.
Enligt forskarna, på universitetet i Missouri, ska batteriet räcka en miljon gånger längre än ett vanligt batteri.
Hittills har atombatterierna använts i rymden och först nu tillåter tekniken att de tillverkas i en storlek som gör dem användbara på jorden.
Publicerad: 2009-10-09
Ladda batterierna – med kärnkraft
Nu kan du gå runt med ett kärnkraftverk i fickan.
Forskare har utvecklat ett batteri, stort som ett mynt, där kraften kommer från ett radioaktivt ämne.
Enligt forskarna, på universitetet i Missouri, ska batteriet räcka en miljon gånger längre än ett vanligt batteri.
Hittills har atombatterierna använts i rymden och först nu tillåter tekniken att de tillverkas i en storlek som gör dem användbara på jorden.
onsdag 7 oktober 2009
Fortum bygger nytt kärnkraftsverk i Lovisa...
Fortum fick ja till ny reaktor
Av: Håkan Abrahamson
Publicerad idag, 09:58 10 kommentarer
Senaste av Mikael i go:teborg idag, 14:52
Energiföretaget Fortum har fått ett preliminärt ja till att bygga ännu en reaktor vid kärnkraftverket Lovisa utanför Helsingfors.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Fortum vill bygga ny reaktor i Lovisa
Finska myndigheten Strålsäkerhetscentralen, Stuk, har lämnat sina synpunkter på Fortums kärnkraftplaner till arbets- och näringsministeriet.
Stuk skriver i sin bedömning att de fem anläggningsalternativ som Fortum presenterat inte i sig uppfyller säkerhetskraven, men att anläggningarna kan modifieras för att möta kraven.
I vissa fall krävs endast smärre ändringar, i andra krävs mer omfattande konstruktionsförändringar.
Strålsäkerhetscentralen påpekar att Lovisas läge vid Finska Viken, intill en sjöled för oljetransporter, gör att reaktorn måste anpassas för ett långvarigt uppehåll i havsvattenkylningen vid ett eventuellt haveri där stora mängder olja hamnar i vattnet.
Fortum planerar att bygga en kärnreaktor i effektklassen 1200 - 1700 W el i anslutning till de två reaktorerna Lovisa 1 och 2, som togs i drift 1977 respektive 1981. Dessa ger en eleffekt på 490 MW vardera. Reaktorerna är av tryckvattentyp, och större delen av utrustningen tillverkades av dåvarande Sovjetunionen. Säkerhetssystemet kommer dock från amerikanska Westinghouse
Av: Håkan Abrahamson
Publicerad idag, 09:58 10 kommentarer
Senaste av Mikael i go:teborg idag, 14:52
Energiföretaget Fortum har fått ett preliminärt ja till att bygga ännu en reaktor vid kärnkraftverket Lovisa utanför Helsingfors.
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Fortum vill bygga ny reaktor i Lovisa
Finska myndigheten Strålsäkerhetscentralen, Stuk, har lämnat sina synpunkter på Fortums kärnkraftplaner till arbets- och näringsministeriet.
Stuk skriver i sin bedömning att de fem anläggningsalternativ som Fortum presenterat inte i sig uppfyller säkerhetskraven, men att anläggningarna kan modifieras för att möta kraven.
I vissa fall krävs endast smärre ändringar, i andra krävs mer omfattande konstruktionsförändringar.
Strålsäkerhetscentralen påpekar att Lovisas läge vid Finska Viken, intill en sjöled för oljetransporter, gör att reaktorn måste anpassas för ett långvarigt uppehåll i havsvattenkylningen vid ett eventuellt haveri där stora mängder olja hamnar i vattnet.
Fortum planerar att bygga en kärnreaktor i effektklassen 1200 - 1700 W el i anslutning till de två reaktorerna Lovisa 1 och 2, som togs i drift 1977 respektive 1981. Dessa ger en eleffekt på 490 MW vardera. Reaktorerna är av tryckvattentyp, och större delen av utrustningen tillverkades av dåvarande Sovjetunionen. Säkerhetssystemet kommer dock från amerikanska Westinghouse
Utsläpp i havet...
KLOTET i P1 TOG IDAG UPP FRÅGAN OM KÄRNKRAFTSAVFALLET!
De berättade att La Hague, upparbetningsanläggning, har en 4 km lång ledning ut i havet, där de leder ut sitt avfall! Det är inte olagligt. Det är bara att dumpa tunnorna i havet som är olagligt!
Sellafield lär ha en likadan ledning.
Uppgifterna kom fram i en fransk film, som ska visas i tysk TV nästa vecka.
De berättade att La Hague, upparbetningsanläggning, har en 4 km lång ledning ut i havet, där de leder ut sitt avfall! Det är inte olagligt. Det är bara att dumpa tunnorna i havet som är olagligt!
Sellafield lär ha en likadan ledning.
Uppgifterna kom fram i en fransk film, som ska visas i tysk TV nästa vecka.
Änglagårdskontot
Ann Helena Rudberg har skickat 500 kr till Änglagård.
Stort, stort tack!
Postgirot har samtidigt tagit ut 55 kr i månadskostnad.
Behållningen på kontot är nu 42 061 kr.
Stort, stort tack!
Postgirot har samtidigt tagit ut 55 kr i månadskostnad.
Behållningen på kontot är nu 42 061 kr.
söndag 4 oktober 2009
Angående kritik mot KTH-forskarna...
Hej!
Roligt att läsa Lasses blogginlägg om SKB:s beställda artikel (länk nedan) med synpunkter till SR Klotet-inslaget i onsdags.
Nu har SKB svarat på min kommentar på Second Opinion och jag har skrivit en replik. Min första kommentar finns längst ner och min senaste längst upp bland kommentarerna. SR Klotet har också gjort en kommentar. Jjag uppfattar det som att SKB skriver i sin kommentar är samma sak som de har sagt sedan hösten 2007. Att de och SKI undersökte frågan på i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet och inte kunde se att korrosionsprocessen fanns då. Men detta granskades redan hösten 2007 och befanns vara fel. SKB genomförde ett experiment på ett felaktigt sätt och SKI såg troligtvis processen i sitt experiment men gick inte vidare med det.
För mig är det obegripligt att SKB fortsätter att framföra en felaktighet två år senare som huvudargument mot KTH-forskarna. Om de nu inte har nya försök som motbevisar dem. SKB säger att de har nya försök rullande men har inte sagt att de försöken skulle motbevisa KTH-forskarna.
Se: http://www.second-opinion.se/so/view/756
och passa på att rösta.
Bästa hälsningar,
Johan
On 2 okt 2009, at 22.09, Lasse Karlsson wrote:
Mitt blogginlägg finns härhttp://dagbokmotatomkraft.blogspot.com/2009/10/svag-reaktion-fran-skb-i-avfallsfragan.htmlOBS: det handlar om en artikel som Second Opinion skrivit på uppdrag och mot betalning av SKB.Man kan "rösta" om artikeln - antingen gilla (lyfta) eller inte gilla (begrava) den.Just nu vill 13 lyfta och 4 begrava.Adressen till Second Opinion:http://www.second-opinion.se/so/view/756/Lasse
Roligt att läsa Lasses blogginlägg om SKB:s beställda artikel (länk nedan) med synpunkter till SR Klotet-inslaget i onsdags.
Nu har SKB svarat på min kommentar på Second Opinion och jag har skrivit en replik. Min första kommentar finns längst ner och min senaste längst upp bland kommentarerna. SR Klotet har också gjort en kommentar. Jjag uppfattar det som att SKB skriver i sin kommentar är samma sak som de har sagt sedan hösten 2007. Att de och SKI undersökte frågan på i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet och inte kunde se att korrosionsprocessen fanns då. Men detta granskades redan hösten 2007 och befanns vara fel. SKB genomförde ett experiment på ett felaktigt sätt och SKI såg troligtvis processen i sitt experiment men gick inte vidare med det.
För mig är det obegripligt att SKB fortsätter att framföra en felaktighet två år senare som huvudargument mot KTH-forskarna. Om de nu inte har nya försök som motbevisar dem. SKB säger att de har nya försök rullande men har inte sagt att de försöken skulle motbevisa KTH-forskarna.
Se: http://www.second-opinion.se/so/view/756
och passa på att rösta.
Bästa hälsningar,
Johan
On 2 okt 2009, at 22.09, Lasse Karlsson wrote:
Mitt blogginlägg finns härhttp://dagbokmotatomkraft.blogspot.com/2009/10/svag-reaktion-fran-skb-i-avfallsfragan.htmlOBS: det handlar om en artikel som Second Opinion skrivit på uppdrag och mot betalning av SKB.Man kan "rösta" om artikeln - antingen gilla (lyfta) eller inte gilla (begrava) den.Just nu vill 13 lyfta och 4 begrava.Adressen till Second Opinion:http://www.second-opinion.se/so/view/756/Lasse
lördag 3 oktober 2009
Precis så här agerade regimerna under Nazi- och DDR-eran...
Hej,
Jag vill bara passa på att varna alla som gillar sällskapsspel att "kärnkraftskramarna" nu uppdaterat ett sällskapsspel som heter "Frågespelet om Sverige - vad du som svensk bör veta". Mer om hur det ser ut här: http://lattjo.se/product_info.php/products_id/136?osCsid=76238e97985cf41ecd87b7a9f27790d5
Jag ville intet ont anande använda det i min undervisning om Sverige, men överraskades av den väldigt kärnkraftsvänliga tonen. Flera frågor handlar direkt om vissa kärnkraftverk, den lag om att inte forska på nya kärnkraftverk som var i kraft fram till att alliansregeringen avskaffade den 2006 hånas som "tankeförbudslag" osv.
Spelet är uppenbart gjort för att sprida "kärnkraftsvänlig anda" hos befolkningen. Texterna är skrivna av en aktiv moderat. Spelet finns i vanliga spel- och leksaksaffärer.
Det här är fula metoder och mina tyska kollegor är väldigt chockade över den svenska utvecklingen.
Precis så här agerade regimerna under Nazi- och DDR-eran.
Dvs. viljan att ta kontroll med hjälp av propaganda in i minsta skrymsle.
Var alltså uppmärksamma på fler sådana här tilltag och bojkotta framför allt detta spel och sprid till alla ni känner!
X
Jag vill bara passa på att varna alla som gillar sällskapsspel att "kärnkraftskramarna" nu uppdaterat ett sällskapsspel som heter "Frågespelet om Sverige - vad du som svensk bör veta". Mer om hur det ser ut här: http://lattjo.se/product_info.php/products_id/136?osCsid=76238e97985cf41ecd87b7a9f27790d5
Jag ville intet ont anande använda det i min undervisning om Sverige, men överraskades av den väldigt kärnkraftsvänliga tonen. Flera frågor handlar direkt om vissa kärnkraftverk, den lag om att inte forska på nya kärnkraftverk som var i kraft fram till att alliansregeringen avskaffade den 2006 hånas som "tankeförbudslag" osv.
Spelet är uppenbart gjort för att sprida "kärnkraftsvänlig anda" hos befolkningen. Texterna är skrivna av en aktiv moderat. Spelet finns i vanliga spel- och leksaksaffärer.
Det här är fula metoder och mina tyska kollegor är väldigt chockade över den svenska utvecklingen.
Precis så här agerade regimerna under Nazi- och DDR-eran.
Dvs. viljan att ta kontroll med hjälp av propaganda in i minsta skrymsle.
Var alltså uppmärksamma på fler sådana här tilltag och bojkotta framför allt detta spel och sprid till alla ni känner!
X
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)