Problem för Vattenfall - Ingen vill ta hand om koldioxiden
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 17 november
Vattenfalls planerade koldioxidprojekt i Tyskland och Danmark har gått i stå.
I östra Tyskland protesterar fjorton borgmästare mot Vattenfall och i Danmark slår Jyllandsbönderna bakut.
- Inte på vår bakgård, säger de protesterande borgmästarna i fjorton små tyska byar runt brunkolsfälten i östra Tyskland om Vattenfalls planer på att injicera koldioxid från kolkraftverken i underjordiska lager.
Vattenfall har pekat ut två områden öster om Berlin där man vill göra geologiska undersökningar för att se om de geologiska formationerna är lämpliga för att ta hand om koldioxiden från kolkraftverket i Jänschwalde.
Samtidigt har man ett projekt tillsammans med Gaz de France om att pumpa ned koldioxiden från testanläggningen för koldioxidavskiljning i Schwarze Pumpe i nästan tömda gasfält i Altmark i norra Tyskland.
Tror ändå att tidsplanen hållerMen i Tyskland är det sedan i somras tvärstopp för Vattenfall.
För att få tillstånd till underjordisk lagring av koldioxid krävs en ny lagstiftning – och den heta potatisen har ingen tysk politiker velat ta i före höstens val.
Och de lokala protesterna mot att över huvud taget göra geologiska undersökningar har fått Vattenfall att backa undan tills vidare.
Staffan Görtz.
- Men vi håller fast vid den ursprungliga tidsplanen för ett komplett CCS-system (Carbon Capture & Storage) med en fullskalig demonstrationsanläggning i Jänschwalde och en pipeline till en lämplig plats att lagra koldioxiden.
- Vårt mål är att allt ska vara på plats till 2015, säger Staffan Görtz, talesman för CCS-projekten inom Vattenfall, till Ny Teknik.
Danska projektet försenas fem årOckså i Danmark har Vattenfall fått problem med sina planer på koldioxidavskiljning vid Nordjyllandverket.
Där har lokala bönder satt sig på tvären och tillåter inte Vattenfall att ens göra geologiska undersökningar.
- Människorna kring Ålborg har många frågor och känner naturligtvis tveksamhet. Därför har vi bjudit in dem till dialog och det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har faktiskt fått en del erkännande för hur vi har hanterad det hela, säger Staffan Görtz.
Men den ursprungliga tidsplanen för det danska CCS-projektet spricker.
- För Nordjyllandverket skjuter vi på tidsplanen i fem år till 2020. Det har också att göra med att det blir för stort att driva CCS-projekt i Jänschwalde och Nordjyllandverket samtidigt, säger Staffan Görtz.
Långt från en lösningTotalt finns det i Europa ett 20-tal projekt om underjordslagring av koldioxid – men inget är i närheten av att förverkligas.
De enda ställen där underjordisk koldioxidlagring praktiseras är vid den vid Sleipnerfältet mellan Norge och Skottland, i In Salah i Algeriet, i det holländskt gasfältet K-12B i Nordsjön och i ett kanadensiskt oljefält som tar emot koldioxid från ett amerikanskt kolkraftverk i North Dakota.
Statoil håller i tre projektStatoils projekt i den geologiska formationen Utsira vid Sleipnerfältet är det äldsta lagringsprojektet.
Där "tvättas" naturgasen från Slepner och 1 miljon ton koldioxid per år pumpas tillbaka för att öka trycket i gasfältet.
- Utsiraformationen består av ett 250 meter tjockt lager med sand och salt på mer än tusen meters djup under Nordsjöns botten. Över sandlagret ligger ett 800 meter tjockt lager lera och ovanpå det 80 meter Nordsjöhav, säger Tore Andreas Torp, koldioxidexpert på Statoil.
Tubåen och JohansenEtt nytt projekt är koldioxidtvättningen av naturgas från Snövitfältet utanför Hammerfest i Nordatlanten. Naturgasen tvättas i Hammerfest och koldioxiden pumpas i rörledningar ut till den geologiska formationen Tubåen på 2 400 meters djup under havsbotten och med 350 meter hav ovanför.
Sedan april 2008 pumpar man ned 0,7 miljoner ton koldioxid per år i Tubåen.
Statoil förbereder också ett nytt projekt i anslutning till Trollfältet. 2,4 miljoner ton koldioxid från Mongstadraffinaderiet ska pumpas ned i en sandformation som går under namnet Johansen.
Det ligger bara 50 kilometer från land på 1000 meters djup under havsbotten och med 350 meter Nordsjöhav ovanför.
Detta är en sida om kvinnosjukhuset Änglagård i den efter Tjernobylkatastrofen radioaktivt nedsmutsade staden Novozybkov i Ryssland. Det har renoverats som ett rikssvenskt Lionsprojekt med Monica Antonsson och Anders Rönnholm som projektledare.
Sidor
- Startsida
- Hjälpresan 1997
- Resa i Zonen 1997
- Hjälpresan till Novozybkov juli 2000
- Sponsorerna
- Resan till Tjernobyl juli 2000
- Resan till motståndsrörelsen i Schweiz sept 2000
- Resan till Kiev och Tjernobyl 2001
- Resan oktober 2002
- Resan januari 2004
- Resan maj 2004
- Resan sept 2004
- Resan november 2005
- Resan 2006 invigning
- Resa i Zonen 2005
- När världspresidenten kom till riksmötet i Piteå
- Näste världspresident kom ända till Vallentuna
- Tidsaxel
- Resan 2005
- Änglagård
- Sven Nahlin
- Järnvägsstationen
- Historia
- Svyatsk - byn som inte finns...