Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Kopparkorrosionsfrågan kräver ytterligare utredningar
2009-11-17 16:08
Inga tydliga svar vid Kärnavfallsrådets internationella vetenskapliga seminarium om kopparkorrosionen - Det måste göras ytterligare experimentella försök och de måste göras fristående från kärnavfallsbolaget SKB
Idag har kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag SKB gått ut till media med uttalandet att "påstådd korrosion inget hot mot slutförvar". Detta med anledning av det vetenskapliga seminarium som Vetenskapsrådet höll igår om riskerna med korrosion av kopparkapslar i den svenska KBS-metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle. Men detta är endast ett upprepande av bolagets i förväg dragna slutsats i frågan. Kopparkorrosionsseminariet gav tyvärr inte svar på de frågor som experterna och deltagarna hade hoppats få svar på. Och detta är SKB:s fel anser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Formellt har kärnavfallsbolaget SKB ansvar för att undersöka osäkerheter som rör seras slutförvarsmetod. När de internationella experterna förstod att SKB inte hade gjort det jobbet kunde de bara konstatera att ett bättre underlag måste tas fram. Utan mer försök går det inte att avgöra hur stort problem den kopparkorrosionsfråga som forskare från KTH lyft de senaste åren är för slutförvarets långsiktiga säkerhet.
Det är ett uppenbart problem att kärnavfallsbolaget SKB försöker framstå som vetenskapligt trots att de inte alls hanterar viktiga vetenskapliga frågor som rör långsiktig säkerhet för ett slutförvar på ett seriöst sätt. Ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år och det finns nu obesvarade frågor som från forskare på KTH som menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år. Trots att Kärnavfallsrådet, Strålsäkerhetsmyndigheten, kärnavfallskommunerna och miljörörelsen vill se resultat från SKB som klargör den fråga som KTH-forskarna reste för första gången för över två år sedan kommer det ingenting av betydelse från bolaget.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att den nuvarande situationen inte är hållbar. Från SKB fristående studier av kopparkorrosion måste påbörjas nu. Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet måste agera!
För mer information:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31,johan.swahn@mkg.se).
Linda Birkedal, MKG:s ordförande som även sitter i Naturskyddsföreningens styrelse (070-530 36 86,linda.birkedal@naturskyddsforeningen.se)
Kontakt med forskarna på KTH som arbetar med kopparkorrosion i en syrefrimiljö kan fås via en av forskarna Peter Szakálos (070-7537946,peter.szakalos@kth.se).
Bästa hälsningarJohan
--
Johan SwahnKanslichefMiljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
Mobil: 070-467 37 31
E-post:johan.swahn@mkg.se
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är en föreningen som med medel ur Kärnavfallsfonden granskar slutförvarsfrågan. Största medlemsförening i MKG är Naturskyddsföreningen.
....................
Den som undrar hur det gick i går på Kärnavfallsrådets seminarium om kopper korrosion kan få en inblick från MKG:s pressmeddelanden nedan från i dag (finns som PDF på http://www.mkg.se/index.php?id=news287&lang=swe).
Tack MKG!
miles.
Källa: http://www.mkg.se/index.php?id=news287&lang=swe
2009-11-17
Pressmeddelande: Kopparkorrosionsfrågan kräver ytterligare utredningar
Det kom inga tydliga svar vid Kärnavfallsrådets internationella vetenskapliga seminarium om kopparkorrosionen. Det måste göras ytterligare experimentella försök och de måste göras fristående från kärnavfallsbolaget SKB.
Idag har kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag SKB gått ut till media med uttalandet att ”påstådd korrosion inget hot mot slutförvar”. Detta med anledning av det vetenskapliga seminarium som Vetenskapsrådet höll igår om riskerna med korrosion av kopparkapslar i den svenska KBS-metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle. Men detta är endast ett upprepande av bolagets i förväg dragna slutsats i frågan. Kopparkorrosionsseminariet gav tyvärr inte svar på de frågor som experterna och deltagarna hade hoppats få svar på. Och detta är SKB:s fel anser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Formellt har kärnavfallsbolaget SKB ansvar för att undersöka osäkerheter som rör seras slutförvarsmetod. När de internationella experterna förstod att SKB inte hade gjort det jobbet kunde de bara konstatera att ett bättre underlag måste tas fram. Utan mer försök går det inte att avgöra hur stort problem den kopparkorrosionsfråga som forskare från KTH lyft de senaste åren är för slutförvarets långsiktiga säkerhet.
Det är ett uppenbart problem att kärnavfallsbolaget SKB försöker framstå som vetenskapligt trots att de inte alls hanterar viktiga vetenskapliga frågor som rör långsiktig säkerhet för ett slutförvar på ett seriöst sätt. Ett slutförvar måste vara säkert i hundratusentals år och det finns nu obesvarade frågor som från forskare på KTH som menar att det kan bli problem med läckage från kopparbehållarna redan inom 1000 år. Trots att Kärnavfallsrådet, Strålsäkerhetsmyndigheten, kärnavfallskommunerna och miljörörelsen vill se resultat från SKB som klargör den fråga som KTH-forskarna reste för första gången för över två år sedan kommer det ingenting av betydelse från bolaget.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att den nuvarande situationen inte är hållbar. Från SKB fristående studier av kopparkorrosion måste påbörjas nu. Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet måste agera!
För mer information:
Johan Swahn, kanslichef MKG (070-467 37 31, johan.swahn@mkg.se).
Linda Birkedal, MKG:s ordförande som även sitter i Naturskyddsföreningens styrelse (070-530 36 86, linda.birkedal@naturskyddsforeningen.se)
Kontakt med forskarna på KTH som arbetar med kopparkorrosion i en syrefrimiljö kan fås via en av forskarna Peter Szakálos (070-7537946, peter.szakalos@kth.se).
Detta är en sida om kvinnosjukhuset Änglagård i den efter Tjernobylkatastrofen radioaktivt nedsmutsade staden Novozybkov i Ryssland. Det har renoverats som ett rikssvenskt Lionsprojekt med Monica Antonsson och Anders Rönnholm som projektledare.
Sidor
- Startsida
- Hjälpresan 1997
- Resa i Zonen 1997
- Hjälpresan till Novozybkov juli 2000
- Sponsorerna
- Resan till Tjernobyl juli 2000
- Resan till motståndsrörelsen i Schweiz sept 2000
- Resan till Kiev och Tjernobyl 2001
- Resan oktober 2002
- Resan januari 2004
- Resan maj 2004
- Resan sept 2004
- Resan november 2005
- Resan 2006 invigning
- Resa i Zonen 2005
- När världspresidenten kom till riksmötet i Piteå
- Näste världspresident kom ända till Vallentuna
- Tidsaxel
- Resan 2005
- Änglagård
- Sven Nahlin
- Järnvägsstationen
- Historia
- Svyatsk - byn som inte finns...