Hej,
Se nedan Kågesons artikel och ytterligare en kommentar. Kågeson sågs också på TV-rutan för två dagar sedan
Jag rekommenderar att gå till www.dn.se och läser dagens artikel (16. 11.) "Därför blev Loeseth vd". I Dagens Industrie (www.di.se ) finns tre intressanta artikeklar: "Här är Vattenfalls nye vd" - "Loseth: Vi har ett gott rykte" - "Vattenfalls nye vd 'Energiförsörjning viktigare än klimat' "
Jag själv är inte övertygad om att det blir stora ändringar såvida regeringar inte ändrar sin inställning i kärnkraftsfrågan
Vad är det för jux att det finns två vd på samma gång? Josefsson borde kickas. Vilket rävspel pågår egentligen bakom våra ryggar?
Hälsningar
Ingeborg
========================================================================================================
Vattenfall
”Obefintlig ägarstyrning bakom Vattenfalls kris”
Publicerat 2009-11-de14 00:50
Energiexperten Per Kågeson: Varken n nuvarande regeringen eller den förra har haft en egen strategi för Vattenfall.
Vattenfalls långsiktiga uppgift bör vara att förvalta och förädla statens vattenkraftstillgångar och bidra till omställningen av energisystemet. Den utländska delen av Vattenfalls imperium bör däremot avyttras snarast. Staten bör ta fortsatt ansvar för den svenska kärnkraften som bör placeras i ett särskilt bolag, AB Svensk kärnkraft, skriver Per Kågeson.
Vattenfalls kris är en följd av nästan obefintlig styrning från ägaren. Varken den nuvarande eller den förra regeringen har haft en egen strategi för bolaget, och de av staten utsedda styrelseledamöterna uppträder mestadels som nickedockor. Inte heller visade vd Lars G Josefsson i sin artikel på DN Debatt den 12/11 några tecken på att vilja ändra kurs.
Varken regeringen Persson eller regeringen Reinfeldt tycks ha haft några invändningar mot att staten genom Vattenfall köper kol- och kärnkraftverk i Tyskland. I Fredrik Reinfeldts (och Maud Olofssons) fall är det särskilt anmärkningsvärt, eftersom de vill begränsa statens ägande inom områden där detta är möjligt. Inte medför bolagets expansion heller några påtagliga stordrifts- eller samordningsfördelar. Denna del av Josefssons imperium bör snarast avyttras, kanske bäst av hans efterträdare.
Långsiktigt utgör vattenkraften företagets mest värdefulla tillgång. Den europeiska klimatpolitiken kommer på sikt att öka värdet hos fossilfri kraftproduktion. Priset på utsläppsrätter kan om 15 år ha nått 35–45 euro per ton koldioxid. Det motsvarar 30–40 öre per kWh för kolkraftverk och ökar marginalerna för fossilfri kraftproduktion i ungefär motsvarande mån. Att sälja vattenkraften vore att slakta en lovande kviga innan hon hunnit förvandlas till en högavkastande ko. Staten bör inte göra om de misstag som en del kommuner och skogsindustrier gjorde när de sålde av sina vattenkraftrörelser.
Kärnkraftens värde är mera svårbedömt. Reaktorerna åldras och har under de senaste åren haft mycket dålig tillgänglighet. Betydande reinvesteringar kan behövas om man vill hålla dem i drift. Inför 1980 års folkomröstning lovade Linje 2 (S + FP) att bara staten och kommunerna av säkerhetsskäl skulle tillåtas äga andelar i svenska kärnkraftverk, en uppfattning som sedan snabbt övergavs. Som framgått av de senaste årens skandalartade händelser i Forsmark och Vattenfalls tyska kärnkraftverk behöver emellertid inte statligt ägande innebära någon garanti för hög säkerhet. Å andra sidan finns potentiella risker med att låta kvartalskapitalister hantera kärnsäkerheten.
Mot den historiska bakgrunden känns det naturligt att staten ska ta ett fortsatt ansvar för den svenska kärnkraften. Bäst vore om regeringen ville placera statens andelar i svenska kärnkraftverk i ett särskilt bolag, AB Svensk kärnkraft, med uppdrag att eftersträva hög säkerhet och god långsiktig tillgänglighet. I ett sådant bolag kommer bonussystemen att inriktas på hög kärnsäkerhet i stället för på kortsiktig avkastning. Att frigöra kärnkraften från vattenkraften ligger också i linje med alliansregeringens strävan att låta den förra stå för sina kostnader. Avknoppningen leder också till att Vattenfalls dominanta ställning mildras och att den nordiska elmarknaden tillförs en ny stor aktör.
Lämpligheten i att sälja Vattenfalls nätverksamhet, som Josefsson sägs vara inne på, beror på vilken långsiktig roll regering och riksdag vill att företaget ska ha. För en avknoppning talar att man kan renodla verksamheten och förhindra eventuella negativa verkningar av vertikal integration. Inför avregleringen av elmarknaden fanns farhågor om att Vattenfalls starka ställning som samtidig producent och distributör skulle leda till skadlig marknadsdominans. Men om regeringen vill använda Vattenfall som en spjutspets i arbetet med att förnya och effektivisera elsektorn kan det vara en fördel att behålla en bred kompetens inom företaget. Det talar i så fall för att bolaget bör ha kvar en viss nätverksamhet.
Vattenfalls långsiktiga uppgift bör således vara att förvalta och förädla statens vattenkraftstillgångar samt att bidra till omställningen av energisystemet genom satsningar på vindkraft och smarta nätlösningar som gör att utbud och efterfrågan samspelar bättre än i dag. Regeringen bör se till att ägardirektiven och styrelsens sammansättning återspeglar en sådan inriktning.
Per Kågesonfil dr i energisystemanalys
=========================================================================================================
Vattenfall
"Riktigt illa" av regeringen
Publicerat i dag. 10:54
Regeringen har som ägare agerat "riktigt illa" säger DN:s Patricia Hedelius som kommenterar Vattenfall.
Nu har Vattenfall fått sin nya vd. Är turbulensen över för Vattenfall?
Det är tveksamt om Lars G Josefsson kan fortsätta gå parallellt med en nya vd:n i bolaget som planerat utan att kritiseras. Sedan måste bolagets ägare svenska staten bli tydligare mot styrelsen om vad Vattenfall ska göra eller inte göra. Annars är risken stor att problemen fortsätter.
Hur har bolaget påverkats av den senaste veckans debatt?
- Mycket negativt.
Vad fick Lars G Josefsson på fall?
- En kombination av orsaker. För det första har Vattenfalls tillväxtstrategi rimmat illa med kraven om ett grönare energibolag under flera år. Det har gång på gång öppnat för kritik från ägarna men också andra intressenter. Men eftersom inte kraven har varit tydligt uttalade och formulerade i ägardirektiven så är det svårt för Maud Olofsson att svära sig fri från sitt ansvar. Styrelsen har i sin tur inte varit proaktiv nog för att se till att överbygga det gap i förväntningarna som ägarna säger sig ha haft på Vattenfall med hur verkligheten faktiskt sett ut för bolaget. Lars G Josefsson får därmed ta konsekvensen bara för sin egen brist på lyhördhet utan även ägarnas och styrelsens misstag.
Hur har svenska staten - som ägare - hanterat den senaste tidens turbulens?
- Riktigt illa. Vad som faktiskt skett i Vattenfall är inte helt klarlagt. I minst ett fall står Maud Olofssons ord mot styrelseordförande Lars Westerbergs och det hjälper inte precis att skingra osäkerheten. Men det som har bäddat för stormen mot Vattenfall är ägarnas otydlighet. Ägardirektivet har inte formulerats om än vilket bidragit till den hårda kritiken mot Vattenfall. Det är Maud Olofssons ansvar att vara tydlig i sin kommunikation med bolaget om vilka förväntningar som finns. Lyssnar inte styrelsen kan staten som största och enda aktieägare byta ut styrelsen, precis som i fallet nyligen med Apoteket går det att göra med kort varsel.
=========================================================================================================
Vattenfall
Oklart hur regeringen ska agera
Publicerat i dag. 14:11
Vattenfalls ansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland ska diskuteras i regeringen. Vad ägaren - staten - ska göra åt saken är ännu oklart, enligt Ola Alterå, statssekreterare på näringsdepartementet.
- Vi tycker att det var oacceptabelt att man ingått de här förpliktelserna utan att stämma av med ägaren, säger Ola Alterå till DN.se.
Men hur Vattenfalls ägare, staten, ska agera nu är inte klart.
- Vi är inte klara med analysen av det här. Det är ingen tvekan om att Vattenfall ska ta fullt ansvar för sin kärnkraft, men man måste fråga sig om det är ett rimligt risktagande att ta hela den svenska vattenkraften som säkerhet.
Frågan ska diskuteras i regeringen, betonar Alterå.
- Det fixas inte snabbt – det är komplicerade frågor. Vi som ägare måste fråga oss vad som är ett rimligt risktagande och styrelsen måste titta vidare på hur andra bolag löst den här frågan, säger han.
När Vattenfall organiserade om sin koncern 2008 slöts ett avtal som gör bolaget ansvarigt vid en kärnkraftsolycka. Alterå bekräftar att regeringen känt till ansvaret i åtminstone flera veckor.
- Vi började ställa frågor i våras. Då dyker det här upp. Vi fick den sista redovisningen de senaste veckorna.
Vad har ni gjort sedan dess?
- Vi har konstaterat att vi i regeringen behöver diskutera det. Och att bolaget ska titta närmare på hur andra bolag har gjort, säger Ola Alterå.
Olof Wijnbladh
olof.wijnbladh@dn.se
